1.1  Bakgrund

Denna proposition grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, bl.a. på regeringens strategiska mål om ett klimatneutralt Finland 2035. Propositionen främjar också regeringsprogrammets mål om att Finland ska bli världens första fossilfria välfärdssamhälle. Bl.a. strävan efter att öka andelen förnybar elproduktion, såsom vindkraft, i Finlands energiproduktion stöder målet om utsläppsfri el och värme. Propositionen hänför sig också till regeringsprogrammets mål att stärka den cirkulära ekonomin och stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Propositionen beaktar även effekterna av koldioxidsnål produktion på hållbar ekonomisk tillväxt.  

Vid regeringens förhandlingar den 5 april 2022 om planen för de offentliga finanserna 2023–2026 (nedan ramförhandlingarna) beslutades det om att främja forskning, utveckling och innovation och bidra till en hållbar tillväxt i framtiden. Planen för de offentliga finanserna innehåller en protokollsanteckning om en grön omställning och om att påskynda investeringar samt om att stärka självförsörjningen och säkerställa försörjningsberedskapen med tillfälliga åtgärder. Förslaget till ändring av lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken i denna proposition grundar sig på det protokollet. Enligt protokollet ska investeringar i en grön omställning påskyndas genom att bereda en tidsbunden prioritering av sådana investeringar vid tillståndsbehandlingen. Kontakten och informationsutbytet mellan myndigheterna intensifieras genom ändringar i lagstiftningen. Vidare utökas resurserna vad gäller tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden, förvaltningsdomstolarna samt digitalisering. 

Bilagan till ramförhandlingarnas protokollsanteckningar innehåller följande precisering: ”Ett förslag till ändring av lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken ska beredas så att behandlingen av sådana tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen som gäller vissa investeringar som hänför sig till en grön omställning får temporärt företräde vid behandlingen av regionförvaltningsverkens tillståndsärenden 2022–2025. Enligt förslaget ska regionförvaltningsverket ge företräde till projekt som följer principen orsaka inte betydande skada (Do no significant harm, DNSH) och som gäller förnybar energi, framställning av koldioxidsnålt väte, ackumulatorkluster eller avskiljning och utnyttjande av koldioxid. Samtidigt ska det beredas bestämmelser som ger besvärsärenden som gäller dessa projekt företräde vid behandling i förvaltningsdomstolarna 2023–2027." I bilagan till ramförhandlingarnas protokoll konstateras det också att behandlingen av ärenden i förvaltningsdomstolarna ska göras snabbare med hjälp av 3 miljoner euro i tilläggsresurser. 

Med den gröna omställningen avses en övergång till en ekologiskt hållbar ekonomi och tillväxt som inte bygger på överkonsumtion av naturresurser utan på koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Med den gröna omställningen eftersträvas en allmän förändring där ekonomin stärks genom grön teknik, hållbar industri och transport samt minskade utsläpp. Genomförandet av många investeringar som är viktiga med tanke på den gröna omställningen förutsätter miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (527/2014), vattenhushållningstillstånd enligt vattenlagen (587/2011) eller en planlösning enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). För en del av investeringsprojekten kan utöver tillstånd även en plan behövas. Således är den speciallagstiftning och de miljörelaterade tillståndsförfaranden som tillämpas på projektet viktiga med tanke på uppnåendet av målen för grön omställning.  

För att ett projekt ska kunna fastställas vara i överensstämmelse med en grön omställning måste det följa principen orsaka inte betydande skada. Bestämmelser om principen orsaka inte betydande skada finns i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. Med bedömning enligt principen orsaka inte betydande skada (DNSH-bedömning) säkerställs det att projektet inte orsakar betydande skada för följande miljömål: begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. 

Finlands program för hållbar tillväxt Finlands program för hållbar tillväxt, https://vm.fi/sv/hallbar-tillvaxt stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. Programmet finansieras med medel från EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Återhämtningsinstrumentet indelas i sju program av vilka faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF) är det klart största. Riksdagen har godkänt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens samt till lag om ändring av 2 § i lagen om statskontoret och till lag om temporär ändring av 13 § i lagen om inkomstdatasystemet (RSv 73/2022 rd – RP 65/2022 rd). Lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022) trädde i kraft den 5 juli 2022. Bestämmelser om principen orsaka inte betydande skada ingår i 12 § i den lagen.  

Statsrådets förordning om stöd för energiinvesteringar enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens åren 2022–2026 (1112/2021), utfärdad med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och i kraft 16.12.2021–31.12.2026, innehåller en definition av DNSH-principen (2 §) och en paragraf om påvisande av överensstämmelse med principen (6 §). Principen tillämpas således i Finland redan när finansiering som hänför sig till Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens Finansministeriet, Faciliteten för återhämtning och resiliens, https://vm.fi/sv/faciliteten-for-aterhamtning-och-resiliens. beviljas. Det har ansökts eller kommer att ansökas om finansiering för många projekt som bidrar till den gröna omställningen och som hänför sig till Finlands program för hållbar tillväxt från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Ett villkor för att finansiering ska beviljas är att principen orsaka inte betydande skada iakttas.  

Riksdagens miljöutskott har i sitt utlåtande (MiUU 21/2022 rd─SRR 2/2022 rd) om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023–2026 konstaterat att det har behandlat planen med tanke på främjandet av den gröna omställningen. Utskottet betonar behovet av att utnyttja möjligheten så att åtgärderna för den gröna omställningen verkligen påskyndas. Vid omställningen till ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle är det viktigt att säkerställa goda förutsättningar för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Utskottet betonar även att uppnåendet av klimatneutralitetsmålet också kräver extra satsningar på utsläppssnåla tekniker och lösningar. Vidare konstaterar utskottet att för att fossila bränslen på grund av kriget ska kunna fasas ut snabbare än planerat måste tillståndsförfarandena påskyndas betydligt. När det gäller påskyndandet av administrativa förfaranden anser utskottet det vara utmärkt att planen för de offentliga finanserna innehåller anslagsökningar för tillståndsförfaranden, andra administrativa förfaranden och digitalisering i syfte att påskynda investeringar i den gröna omställningen.  

Enligt utredning till riksdagens miljöutskott bereds vid miljöministeriet ett förslag till ändring av lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken så att behandlingen av tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen som gäller vissa investeringar i grön omställning prioriteras vid regionförvaltningsverken. Det ska vara möjligt att prioritera tillståndsbehandlingen för viss tid 2022–2025. Regionförvaltningsverket ska prioritera DNSH-projekt för förnybar energi, framställning av koldioxidsnålt väte, avskiljning och återvinning av koldioxid samt ackumulatorkluster. Målet är att behandlingen av tillstånd för prioriterade investeringar ska ta högst tolv månader. I sitt utlåtande påskyndar utskottet beredningen av propositionen. För att målet ska nås är det dessutom enligt utskottet nödvändigt att det samtidigt bereds bestämmelser som prioriterar behandlingen av besvärsärenden som gäller samma projekt i förvaltningsdomstolarna 2023–2027. 

I sitt utlåtande MiUU 27/2022 rd─U 59/2021 rd konstaterar riksdagens miljöutskott också, med hänvisning till sitt utlåtande om planen för de offentliga finanserna MiUU 21/2022 rd, att regeringen redan har beslutat att påskynda investeringar i den gröna omställningen som ökar självförsörjningsgraden genom att bereda möjlighet att i tillståndsbehandlingen temporärt prioritera sådana investeringar. Utskottet anser att projektet är mycket viktigt och betonar att en förutsättning för prioriteringen är att detta miljömål inte nås på bekostnad av andra miljömål. Därför har kriteriet orsaka inte betydande skada enligt utskottet en central roll för att garantera miljöintegriteten vid klassificeringen av verksamhet som är hållbar med tanke på miljön. 

1.2  Beredning

Regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid miljöministeriet. Beredningen har gjorts i samarbete med justitieministeriet. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten med identifieringskod YM019:2022 Lagberedningsprojekt https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=YM019:00/2022.  

Propositionen var ute på remiss 23.5.2022–7.6.2022 på tjänsten utlåtande.fi. Utkastet till proposition sändes på remiss till 70 instanser, bl.a. en del av ministerierna, samtliga regionförvaltningsverk och närings-, trafik- och miljöcentraler, förvaltningsdomstolarna, näringslivets centralorganisationer och naturskyddsorganisationer. I begäran om utlåtande nämndes det att även andra än de som nämns i sändlistan kan lämna utlåtande. Innehållet i utlåtandena och de ändringar som gjorts utifrån utlåtandena beskrivs nedan i avsnitt 6. 

4.1  De viktigaste förslagen

Företräde för vissa investeringar i grön omställning vid behandling av tillstånd 

Det föreslås att lagen om lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken ändras så att det till lagen fogas en temporärt gällande paragraf om företräde vid tillståndsbehandling. Förslaget och de tilläggsresurser som reserverats för dess genomförande möjliggör en snabbare behandling av tillståndsansökningar som främjar grön omställning vid regionförvaltningsverket. I praktiken innebär det föreslagna företrädet att sådana tillståndsansökningar ska behandlas skyndsamt i alla skeden av tillståndsförfarandet. 

De bestämmelser som gäller regionförvaltningsverket ingår i föreslagna 2 a §, där det föreskrivs om företräde vid behandlingen av vissa tillståndsansökningar som gäller investeringar i den gröna omställningen. Företrädet ska tillämpas på vissa ansökningar om miljötillstånd eller tillstånd enligt vattenlagen som kommer för behandling och där principen orsaka inte betydande skada beaktas. Tillståndsansökningar för sådana projekt föreslås få företräde i förhållande till andra motsvarande ansökningar om miljötillstånd eller tillstånd enligt vattenlagen som inte uppfyller de förutsättningar som föreslås i paragrafen. 

Företrädet föreslås gälla följande anläggningar eller verksamheter: projekt som främjar förnybar energi, elektrifieringsprojekt för att ersätta användningen av fossila bränslen eller råvaror inom industrin, framställning och utnyttjande av väte, avskiljning, utnyttjande och lagring av koldioxid, tillverkning, tillvaratagande och återanvändning av ackumulatormaterial samt ackumulatorfabriker.  

Enligt den föreslagna paragrafen ska företräde också ges tillståndsansökningar som gäller verksamhetshelheter där behovet av tillstånd till väsentliga delar grundar sig på sådan verksamhet som nämns i förteckningen ovan.  

I paragrafen föreslås det dessutom att sökanden i samband med ansökan ska lägga fram tillräcklig utredning över rätten till företräde. Närmare bestämmelser om utredningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Andra tillståndsansökningar ska behandlas vid regionförvaltningsverket enligt normalt förfarande. Syftet med de tilläggsresurser som regionförvaltningsverken beviljas är att säkerställa att behandlingen av andra tillståndsansökningar inte fördröjs till följd av prioriteringen av projekt inom den gröna omställningen. 

Vidare bör det noteras att det inte i markanvändnings- och bygglagen föreslås motsvarande bestämmelser om företräde i fråga om myndighetsbehandlingen av planer. Ärenden som gäller detaljplaner och allmänna planer hör i och med den kommunala självstyrelsen till kommunernas behörighet. Det har inte anvisats tilläggsresurser i planen för de offentliga finanserna för att påskynda förfarandena i sådana ärenden. 

Skyndsam behandling av vissa besvär vid förvaltningsdomstolen 

Det föreslås att det i speciallagar ska föreskrivas om att vissa besvär ska behandlas skyndsamt. Enligt förslaget ska vattenlagen och miljöskyddslagen ändras temporärt så att det till dem fogas en ny paragraf om skyndsam behandling av besvär som gäller vissa tillståndsärenden i förhållande till andra besvär som gäller tillståndsärenden enligt de lagarna. I de föreslagna nya paragraferna i vattenlagen och miljöskyddslagen hänvisas det till 2 a § i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken. Det föreslås att besvär som gäller tillståndsärenden enligt den paragrafen ska vid fullföljdsdomstolen behandlas skyndsamt i förhållande till andra besvär som gäller tillståndsärenden enligt de lagarna. Således föreslås det att kravet på skyndsam behandling endast tillämpas i fråga om de ärendegrupper som nämns i dessa paragrafer. 

Enligt förslaget fogas det till markanvändnings- och bygglagen en ny temporärt gällande paragraf där det föreskrivs att besvär som gäller en detaljplan som ska anses vara viktig med tanke på produktionen av förnybar energi eller en i 77 a § avsedd generalplan som styr uppförande av vindkraftverk ska behandlas skyndsamt i förhållande till andra besvär som gäller planärenden eller tillståndsärenden enligt markanvändnings- och bygglagen.  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

6.1  Utlåtanden

Det kom in 62 utlåtanden. Dessutom meddelade tre instanser att de inte lämnar något utlåtande eller att de inte har något att yttra sig om. Utlåtanden lämnades av justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Domstolsverket, högsta förvaltningsdomstolen, Vasa förvaltningsdomstol, Tavastehus förvaltningsdomstol, Östra Finlands förvaltningsdomstol, Helsingfors förvaltningsdomstol, Norra Finlands förvaltningsdomstol, Åbo förvaltningsdomstol, Regionförvaltningsverket i Östra Finland, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Regionförvaltningsverket i Norra Finland, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Säkerhets- och kemikalieverket, Finlands miljöcentral, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, Finlands näringsliv rf, Kemiindustrin KI rf, Teknologiindustrin rf, Byggnadsindustrin RT rf, Skogsindustrin rf, Gruvindustri rf, Finsk Energiindustri rf, Sametinget, Renbeteslagsföreningen, Bioenergi rf, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Finlands Vattenverksförening rf, Företagarna i Finland rf, Finlands Fiskodlarförbund rf, Miljöindustrin och -tjänster YTP rf, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Centralhandelskammaren, Satakunnan kauppakamari, Österbottens handelskammare, Lapin kauppakamari, Finska Vindkraftföreningen rf, Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf, Finlands naturpanel, Finlands naturskyddsförbund rf, WWF Finland, Tuulivoima-kansalaisyhdistys ry, Saimaa ilman kaivoksia ry, Rajat Lapin kaivoksille ry, Finlands Kommunförbund rf, Satakunta förbund, Storå kommun, Finlands Advokatförbund, Kemijoki Oy, Nordic Ren-Gas Ab, Caruna Ab, Fingrid Oyj, Helen Ab, P2X Solutions Ab, St1 Nordic AB och Valio Ab samt av en privatperson. Utlåtandena finns bland projektets dokument. 

6.2  Det viktigaste innehållet i utlåtandena

I utlåtandena ansågs det att propositionen är viktig och brådskande. Remissinstanserna ansåg att tilläggsresurserna är viktiga och tryggar propositionens mål. Det rådde en stark samstämmighet om att inte bara behandlingen av tillståndsärenden utan också behandlingen av besvär vid förvaltningsdomstolarna bör ingå i propositionen.  

I utlåtandena fanns det även en samsyn om att skyndsam behandling av de tillstånds- och besvärsärenden som ingår i förslaget inte får leda till att behandlingen av andra tillstånds- och besvärsärenden blir långsammare. Sådana ärenden är t.ex. tillståndsförfaranden för projekt som syftar till att förbättra vattentjänsternas driftssäkerhet och behandlingen av besvär som gäller sådana projekt. Justitieministeriet anser att det föreslagna företrädet och de föreslagna bestämmelserna om skyndsamhet inte i andra ärenden får försvaga den rätt till god förvaltning och rättsskydd som tryggas i grundlagen. Flera remissinstanser, däribland förvaltningsdomstolarna, Domstolsverket samt Finlands näringsliv rf, Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf och Bioenergi rf, framförde bl.a. att resursbehoven bör ses över på lång sikt och att den allmänna fördröjningen av behandlingen av tillståndsärenden inte egentligen är ett lagstiftningsproblem, utan fördröjningen orsakas av otillräckliga resurser hos tillståndsmyndigheterna och förvaltningsdomstolarna. 

Det utkast till lagförslag som gäller regionförvaltningsverkets handläggningsavgörande upplevdes vara både onödigt och problematiskt. Enligt det förslaget skulle man ha kunna söka ändring även i samband med det huvudsakliga ärendet, vilket hade kunnat fördröja behandlingen av besvär som gäller tillståndet vid Vasa förvaltningsdomstol. 

Lagförslagen om skyndsam behandling vid förvaltningsdomstolen delade remissinstansernas åsikter. Domstolsverket anser att det inte kan understöda bestämmelser om nya skyndsamma ärendegrupper. Flera olika åsikter om skyndsamheten framfördes i utlåtandena. Enligt vissa remissinstanser bör skyndsamhet inte fastställas i förhållande till andra tillståndsärenden. Vidare konstaterades det att skyndsamhet i allmänhet fastställs direkt i lag. Skillnaderna mellan den föreslagna skyndsamhetsbestämmelse i markanvändnings- och bygglagen som var på remiss och de motsvarande förslagen i miljöskyddslagen och vattenlagen noterades också. 

Åsikterna gick isär i fråga om principen orsaka inte betydande skada och utredningen över den principen. Det kom in flest utlåtanden om detta ämne. Näringslivsorganisationerna ansåg att en projektförteckning är tillräckligt och att en särskild utredning inte behövs. Enligt regionförvaltningsverken kan utredningen öka den administrativa bördan. Naturskyddsorganisationerna och Naturpanelen förespråkade och såg det som behövligt att principen tas in i lagförslaget. Högsta förvaltningsdomstolen lyfte fram att principen inte har definierats i miljölagstiftningen, utan den är i första hand ett bedömningskriterium för finansieringsarrangemang. Justitieministeriet förutsätter att det till lagförslaget fogas en hänvisning till den bestämmelse där det för närvarande föreskrivs om principen. I flera utlåtanden påpekades det att det tar tid att bedöma huruvida principen orsaka inte betydande skada iakttas, vilket inte bidrar till att propositionens mål om snabbare behandlingar uppnås. 

Många remissinstanser föreslog tillägg och preciseringar i förteckningen över projekt som ska ges företräde. T.ex. anser vissa närings-, trafik- och miljöcentraler samt näringslivsorganisationerna att projekt inom cirkulär ekonomi bör inkluderas i förteckningen. Det föreslogs också att gruvprojekt inkluderas och att det klargörs vilka vattenhushållningsprojekt förslaget gäller. Det efterfrågades å ena sidan tolkningsutrymme och å andra sidan entydighet. Också i motiveringen till projektförteckningen föreslogs det kompletteringar och preciseringar. Särskilt närings-, trafik- och miljöcentralerna ansåg det vara oklart vilket förhållandet mellan företrädet och finansiering från Finlands program för hållbar tillväxt är, eller om de är oberoende av varandra. Vidare framfördes det att alla tillståndsärenden som gäller projekt med finansiering från det programmet bör ges företräde direkt. 

Förvaltningsdomstolarna ansåg att det förslag som var på remiss, där skyndsam behandling beror på regionförvaltningsverkets beslut, strider mot 3 § 3 mom. i grundlagen. De föreslår att förvaltningsdomstolarnas oberoende ska beaktas i förslaget och att ändringar i det syftet ska göras. När det gäller ändringsförslagen i vattenlagen och miljöskyddslagen konstaterade förvaltningsdomstolarna att utkastet inte innehåller en bestämmelse om skyndsam behandling av ärenden som redan är anhängiga. Enligt högsta förvaltningsdomstolen kränker detta jämlikheten som tryggas i grundlagen. 

I utlåtandena föreslogs det att paragrafen i markanvändnings- och bygglagen ska gälla även andra planer, t.ex. planer som hänför sig till ett projekt enligt förteckningen i föreslagna 2 a § i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken. Flera remissinstanser konstaterade att det är oklart vad ”plan som ska anses vara viktig” betyder, vilket kan leda till extra arbete vid bedömningen av skyndsamhet. Justitieministeriet förutsätter att motiveringen kompletteras. 

I flera utlåtanden framställdes en önskan om att lagarnas giltighetstid förlängs. Det föreslogs även att övergångsbestämmelser tas in i lagförslagen och att de är inbördes enhetliga.  

I flera utlåtanden ansågs det att konsekvensbedömningen bör kompletteras. Det föreslogs att bedömningen kompletteras med uppgifter om uppskattade behandlingstider och uppskattat antal projekt som omfattas av tillämpningen. Enligt Finansministeriet bör det åtminstone grovt taget bedömas vilken effekt de föreslagna ändringarna har på hur snabbt ärenden behandlas. Finlands naturskyddsförbund ansåg att propositionen bör innehålla en bedömning av förslagets effekt på Finlands klimatmål och strävan efter att öka självförsörjningen inom energi. Det har inte heller gjorts någon kvantitativ uppskattning av hur mycket förslaget kan öka Finlands självförsörjning inom energi jämfört med en situation där förslaget inte blir lag.  

I några utlåtanden framfördes det att avsnittet om förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning bör kompletteras med avseende på 3 § 3 mom. och 21 § i grundlagen. 

Många utlåtanden innehöll ställningstaganden för kompletteringar av andra avsnitt i motiveringen. I utlåtandena framfördes också från propositionen fristående utvecklingsbehov och synpunkter som gäller sådan lagstiftning som inte ingår i propositionen.  

6.3  Ändringar i propositionen till följd av remissvaren

Strukturen och terminologin i föreslagna 2 a § i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken har ändrats och förtydligats vid den fortsatta beredningen. Den viktigaste ändringen är att momentet om regionförvaltningsverkets handläggningsavgörande har strukits. Således kan man inte söka ändring i företrädet. Bestämmelserna om utredning har också tagits in i den föreslagna paragrafen, så 2 b § kan frångås. För att ett projekt ska beviljas företräde ska det enligt förslaget överensstämma med förteckningen i paragrafen och iaktta principen orsaka inte betydande skada. Till paragrafens 1 mom. har det fogats en uttrycklig hänvisning till den EU-lagstiftning där det föreskrivs om principen orsaka inte betydande skada. Föreslagna 1, 2 och 5 punkten i projektförteckningen i 2 mom. har preciserats särskilt i fråga om vattenhushållningsprojekt, och framställningen har i övrigt förtydligats.  

De föreslagna paragraferna i miljöskyddslagen och vattenlagen har ändrats så att förvaltningsdomstolarnas oberoende tryggas. Skyndsamheten uttrycks i vattenlagens paragraf på samma sätt som i miljöskyddslagens paragraf. Övergångsbestämmelser har fogats till båda lagförslagen. 

Till den föreslagna paragrafen i markanvändnings- och bygglagen har i fråga om skyndsamhet ordalydelsen ”i förhållande till andra besvär som gäller planärenden eller tillståndsärenden enligt denna lag” fogats. En övergångsbestämmelse har också fogats till lagförslaget.  

Propositionens allmänna motivering och paragrafernas specialmotivering har kompletterats och korrigerats med anledning av ändringarna och remissvaren.  

Giltighetstiden för de temporära lagar som föreslås har förlängts med ett år så att ändringen i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken är i kraft till och med den 31 december 2026 och ändringarna i de andra lagarna är i kraft till och med den 31 december 2028.  

7.1  Lag om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken

2 a §.Behandlingsordning för vissa tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om temporär rätt till företräde vid behandling av tillståndsansökningar. Företrädet hänför sig till de tillfälliga tilläggsmedel i statsbudgeten som beviljas investeringar som stöder grön omställning. I praktiken innebär företrädet att tillståndsansökningar ska behandlas skyndsamt i alla skeden av tillståndsförfarandet vid tillståndsmyndigheten. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser som gäller regionförvaltningsverket. Den består av fyra moment. För tydlighetens skull kan det konstateras att projektförteckningen i paragrafen inte innebär några ändringar i bestämmelserna om tillståndsplikt och tillståndsförfarande i vattenlagen eller miljöskyddslagen.  

Enligt föreslagna 1 mom. ska företräde i behandlingsordningen tillämpas på sådana tillståndsansökningar inom regionförvaltningsverkets behörighet som behandlas med stöd av miljöskyddslagen och vattenlagen. Det kan vara fråga om ett tillståndsärende som gäller ett nytt projekt eller om en ändring av ett befintligt tillstånd.  

Den föreslagna paragrafens tillämpningsområde definieras av den uttömmande förteckningen i 2 mom. över de investeringsprojekt som ska betraktas som sådana projekt inom den gröna omställningen som kan beviljas företräde i förhållande till andra tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen samt av bestämmelsen i 3 mom. om tillämpliga verksamhetshelheter. Därutöver ska tillståndsansökningarna uppfylla de krav som i miljöskyddslagen och vattenlagen föreskrivs för tillståndsbehandling. Det föreslås inga ändringar i dessa. Vid tillståndsprövning tillämpas i övrigt som materiella bestämmelser miljöskyddslagen och vattenlagen, såsom vid motsvarande tillståndsförfaranden enligt dessa lagar.  

I 1 mom. ingår en bestämmelse om att iaktta principen orsaka inte betydande skada och bestämmelsen fastställs för sin del av ovannämnda princip. Momentet innehåller också en hänvisning till principen orsaka inte betydande skada, som avses i artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.  

Vidare föreslås det att sökanden i samband med ansökan ska lägga fram tillräcklig utredning över projektets rätt till företräde i förhållande till projekt som inte uppfyller kriteriet orsaka inte betydande skada. Detta förutsätter således att sökanden tar eget initiativ. Företräde ges enligt förslaget inte på tjänstens vägnar, eftersom iakttagandet av principen orsaka inte betydande skada och inkluderandet i paragrafens projektförteckning förutsätter att regionförvaltningsverket får sökandens utredning. För en ansökan som gäller det planerade projektet kan sökanden använda en utredning som gjorts för något annat förfarande, men som hänför sig till DNSH-bedömning. I annat fall ska sökanden göra en ny utredning. Regionförvaltningsverket kan vid behov begära ytterligare utredning med stöd av 32 § i förvaltningslagen. Sökanden kan enligt egen prövning använda en DNSH-utredning som utarbetats för ansökningsförfarandet i fråga om finansiering som utredning enligt föreslagna 2 a §, om utredningen motsvarar bestämmelserna i den paragrafen. Således kan tillståndsmyndigheten i olika skeden av processen utnyttja en utredning som sökanden lämnat in och som en annan myndighet redan bedömt.  

Utifrån denna DNSH-utredning från sökanden kan regionförvaltningsverket snabbt bedöma överensstämmelse med den nämnda principen och med projektförteckningen. Om ett investeringsprojekt uppfyller kriterierna, kan företräde enligt förslaget tillämpas på ansökan samt beaktas i alla skeden av tillståndsförfarandet. Om företräde inte tillämpas på en ansökan, behandlas den i vanlig ordning vid regionförvaltningsverket.  

Om ett projekt medan ansökan behandlas ändras i så stor utsträckning att det inte längre kan anses gynna grön omställning, kan behandlingen av ansökan fortsätta enligt normalt förfarande. Därutöver kan det konstateras att regionförvaltningsverket har rådgivningsskyldighet enligt 8 § i förvaltningslagen även i frågor som gäller företrädet. 

Föreslagna 2 mom. innehåller en hänvisning till 1 mom. Enligt 2 mom. ska företräde ges ansökningar som gäller projekt som nämns i förteckningen i momentet. I praktiken innebär detta att tillståndsansökningar tas upp till behandling och behandlas skyndsamt om ansökan och utredningen är tillräckliga. Både den inledande granskningen av tillståndsansökan och prövningen av eventuellt företräde ska göras skyndsamt vid regionförvaltningsverket. Vid granskningen bedöms iakttagande av principen orsaka inte betydande skada och överensstämmelse med projektförteckningen. Motsvarande skyndsam behandling tillämpas också i senare skeden av tillståndsansökan i fråga om de ansökningar som beviljas företräde. Tillståndsansökan kan gälla både tillstånd för ny verksamhet och ändring av befintlig verksamhet. 

I den uttömmande förteckningen i föreslagna 2 mom., bestående av fem punkter, preciseras det vilka tillståndsansökningar för investeringsprojekt som stöder grön omställning omfattas av tillämpningsområdet för företrädet. Enligt förslaget är dessa ansökningar som gäller förnybar energi, elektrifiering av industrin, framställning och utnyttjande av väte, avskiljning, utnyttjande och lagring av koldioxid, ackumulatorfabriker samt tillverkning och återanvändning av ackumulatormaterial. Projektförteckningen i momentet tillämpas endast vid prövning av företrädesrätten. Projektförteckningen har ingen inverkan på bestämmelserna om tillståndsplikt och tillståndsförfarande i vattenlagen eller miljöskyddslagen. 

Projekttyperna enligt föreslagna 2 mom. 1 punkten är energiproduktionsanläggningar som producerar energi med förnybar energi samt havsbaserade vindkraftverk och därtill hörande vattenhushållningsprojekt. Med förnybar energi avses vindenergi, solenergi, geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft och biomassa samt deponigas och gas från avloppsreningsverk och biogas, som inte härstammar från fossila källor. Med produktionsanläggning för förnybar energi avses en anläggning som producerar energi som helt eller delvis är förnybar energi samt andra motsvarande anläggningar. Energilagren utgör en viktig del av systemet för produktion av förnybar energi, men de kräver sällan särskilda miljötillstånd eller vattentillstånd.  

Havsbaserade vindkraftverk nämns uttryckligen i den föreslagna paragrafen. Det kan även vara fråga om ett annat slags, med havsbaserade vindkraftverk förenat vattenhushållningsprojekt som bidrar till grön omställning, t.ex. en överföringskabel eller en annan åtgärd som hör till projektet, såsom en konstgjord ö för det havsbaserade vindkraftverket. 

Förnybar energi definieras i lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi (1145/2020). Den lagens 3 § innehåller flera definitioner som kan användas som hjälp vid tolkningen. 

Föreslagna 2 mom. 2 punkten inbegriper projekt inom industrin som grundar sig på förnybar energi, förnybara råvaror eller elektrifiering och som ersätter användningen av fossila bränslen eller råvaror. Genom att elektrifiera industriella processer eller utnyttja förnybar energi eller förnybara råvaror är det möjligt att minska processernas växthusgasutsläpp och andra utsläpp, främja införandet av nya innovationer samt förbättra processernas energieffektivitet. I praktiken är det fråga om att använda projekten för att t.ex. ersätta den värme som industrin använder med förnybar energi eller el. Särskilt projekt som grundar sig på förnybar energi kan förutsätta att en anläggnings miljötillstånd ändras.  

Projekttyperna enligt föreslagna 2 mom. 3 punkten utgörs av framställning och utnyttjande av väte. I praktiken är det fråga om framställning av koldioxidsnålt väte, som vanligtvis framställs genom elektrolys. Framställt väte kan användas i olika industriella processer för att ersätta väte som framställts från fossila bränslen eller för nya produkter. Sådan verksamhet omfattas enligt förslaget av tillämpningsområdet för punkten. Också omvandling av verksamheten så att den använder väte omfattas av tillämpningsområdet för den föreslagna punkten. 

Enligt föreslagna 2 mom. 4 punkten omfattar tillämpningsområdet projekttyperna avskiljning, utnyttjande och lagring av koldioxid. Syftet med sådan verksamhet är att bekämpa klimatförändringar genom att minska mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären. Vidare hänför sig verksamheten till Europeiska unionens utsläppshandel. Verksamhet enligt denna projekttyp definieras närmare i lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012). Enligt 2 § i den lagen avses med geologisk lagring av koldioxid injektion åtföljd av lagring av koldioxidströmmar i underjordiska geologiska formationer. Koldioxid lagras inte permanent i Finland, eftersom det i landet inte finns områden som är lämpade för bestående lagring. Koldioxid kan också mellanlagras innan den transporteras för permanent geologisk lagring. Till utnyttjande av koldioxid hör också transport av gas i flytande form till lagring med hjälp av rörledningar, tankfartyg eller andra transportmedel. Koldioxid kan utnyttjas t.ex. genom att koldioxid avskiljs från industrins eller energiproduktionens utsläppsgaser och används tillsammans med väte från anläggningsområdet för att framställa metan. Avskiljning av koldioxid för geologisk lagring förutsätter miljötillstånd enligt tabell 1 punkt 3 b i bilaga 1 till miljöskyddslagen.  

Projekttyperna enligt 2 mom. 5 punkten är ackumulatorfabriker samt tillverkning, tillvaratagande och återanvändning av ackumulatormaterial. Företräde enligt den föreslagna paragrafen beviljas sådan ackumulatorindustri där man arbetar för en cirkulär ekonomi för ackumulatormaterial, inklusive tillverkning av ackumulatormaterial från återvunna råvaror. Behovet av att främja ackumulatorindustrin hänger samman med ökande efterfrågan. Ackumulatorindustrin har dessutom en positiv inverkan på bekämpningen av klimatförändringar, eftersom den bidrar till övergången till elektrisk trafik. Således kan gruvdrift där det är fråga om brytning och anrikning av mineraler i marken inte inkluderas i denna projekttyp. Produkter från gruvdriften kan utgöra råvara även vid tillverkning av ackumulatormaterial, men ackumulatormaterial tillverkas inte i gruvdriften i sig.  

En ackumulatorfabrik förutsätter miljötillstånd enligt tabell 2 punkt 2 i i bilaga 1 till miljöskyddslagen. Tillverkning och återanvändning av ackumulatormaterial förutsätter beroende på material miljötillstånd enligt olika underpunkter i tabell 1 eller 2 i den bilagan.  

Alla projekttyper som nämns i föreslagna 2 mom. kan förutsätta tillstånd enligt miljöskyddslagen.  

Projekt som förutsätter tillståndsförfarande enligt vattenlagen eller delar av projekt som förutsätter vattentillstånd kan också bedömas ingå i alla fem typer av projekt. Särskilt projekt som gäller förnybar energi verkar kräva tillstånd enligt vattenlagen, såsom t.ex. de havsbaserade vindkraftverk som uttryckligen nämns i paragrafen. På motsvarande sätt förutsätter t.ex. nämnda projekt som stöder grön omställning där anläggningar som enligt vattenlagen kräver tillstånd placeras på ett vattenområde tillstånd enligt vattenlagen. Vattenhushållningstillstånd kan också behövas om projekten inbegriper uttag av vatten t.ex. för användning i processen eller för kylning.  

Behovet av tillstånd enligt vattenlagen kan grunda sig på 3 kap. 3 § i den lagen, som innehåller bestämmelser om projekt som alltid är tillståndspliktiga. Därutöver finns allmänna bestämmelser om tillståndsplikt i 3 kap. 2 § i vattenlagen. 

Vissa projekt kräver både miljötillstånd enligt miljöskyddslagen och vattenhushållningstillstånd enligt vattenlagen. I så fall ska 47 § i miljöskyddslagen och 11 kap. 12 § i vattenlagen tillämpas. I de paragraferna finns bestämmelser om gemensam behandling. 

Enligt föreslagna 3 mom. ska företräde också ges tillståndsansökningar som gäller verksamhetshelheter, om behovet av tillstånd till väsentliga delar grundar sig på i 2 mom. avsedd verksamhet. I sådana fall kan företrädet tillämpas på en sådan verksamhetshelhet för vilken den huvudsakliga tillståndsgrunden i tillståndsansökan uppfyller kraven enligt föreslagna 2 a § 1 och 2 mom. Genom en hänvisning till 1 mom. i den paragrafen säkerställs det att verksamhetshelheten ska iaktta principen orsaka inte betydande skada. Med en hänvisning till 2 mom. avses att behovet av tillstånd till väsentliga delar ska grunda sig på i 2 mom. 1–5 punkten avsedd verksamhet. Det kan vara fråga om en sådan situation t.ex. i fråga om verksamhetshelheter som omfattas av tillämpningsområdet för 41 § i miljöskyddslagen. När det gäller vattenlagen kan det vara fråga om tillämpning av bestämmelserna om gemensam handläggning i 11 kap. 13 §. Regionförvaltningsverkets bedömning grundar sig enligt förslaget på sökandens utredning.  

Föreslagna 4 mom. innehåller ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Enligt förslaget får närmare bestämmelser om innehållet i den utredning som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. 

7.2  Vattenlag

15 kap. Sökande av ändring och verkställande av beslut 

4 a §.Skyndsam behandling av vissa besvärsärenden. Det föreslås att det till 15 kap. i vattenlagen fogas en ny 4 a § om skyndsam behandling av vissa besvärsärenden.  

Enligt den föreslagna paragrafen ska vissa besvärsärenden vid fullföljdsdomstolen behandlas skyndsamt i förhållande till andra tillståndsärenden enligt denna lag under 2023–2028. Ärendena i fråga är de tillståndsärenden som avses i 2 a § i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken. Dessa ärenden föreslås vara brådskande och fullföljdsdomstolarna ska tillämpa de föreslagna bestämmelserna på sådana besvärsärenden 2023–2028.  

Vid förvaltningsdomstolen tillämpas den föreslagna bestämmelsen om skyndsam behandling på tjänstens vägnar. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att tillståndsärenden som avses behandlas skyndsamt också behandlas skyndsamt när det gäller ändringssökande.  

7.3  Miljöskyddslag

197 a §.Skyndsam behandling av vissa besvärsärenden. I 197 a § i miljöskyddslagen föreslås det bestämmelser om skyndsam behandling av vissa besvärsärenden på samma sätt som i föreslagna 15 kap. 4 a § i vattenlagen. Också med stöd av miljöskyddslagen ska vissa besvärsärenden enligt förslaget vid fullföljdsdomstolen behandlas skyndsamt i förhållande till andra tillståndsärenden enligt denna lag. Ärendena i fråga är de tillståndsärenden som avses i 2 a § i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken.  

Vissa ärenden föreslås vara brådskande och fullföljdsdomstolarna ska tillämpa de föreslagna bestämmelserna på sådana besvärsärenden 2023–2028. Vid förvaltningsdomstolen tillämpas den föreslagna bestämmelsen om skyndsam behandling på tjänstens vägnar. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att tillståndsärenden som avses behandlas skyndsamt också behandlas skyndsamt när det gäller ändringssökande.  

7.4  Markanvändnings- och bygglag

188 a §.Skyndsam behandling av besvär som gäller planer som är viktiga med tanke på produktionen av förnybar energi. Det föreslås att det till markanvändnings- och bygglagen fogas en ny temporär 188 a §. Enligt den föreslagna paragrafen ska besvär som gäller en detaljplan som ska anses vara viktig med tanke på produktionen av förnybar energi eller en i 77 a § avsedd generalplan som styr uppförande av vindkraftverk vid förvaltningsdomstolen behandlas skyndsamt i förhållande till andra besvär som gäller planärenden eller tillståndsärenden enligt denna lag. Bestämmelsen inverkar inte på t.ex. behandlingen av ärenden som gäller användning av förvaltningstvång vid förvaltningsdomstolen. 

Med produktion av förnybar energi avses t.ex. vindkraftverks och solkraftverks energiproduktion och energi som producerats med förnybart biobränsle. Som en detaljplan som ska anses vara viktig med tanke på produktionen av förnybar energi betraktas i regel en sådan detaljplan där effekten av det anvisade kraftverket eller de anvisade kraftverken för förnybar energi är större än två megavoltampere. Som en detaljplan som ska anses vara viktig med tanke på produktionen av förnybar energi betraktas också sådana detaljplaner där verksamhet som stöder produktionen av förnybar energi, såsom energilager, behandlas. 

Enligt elmarknadslagen (588/2013) utgör ovannämnda effekt gränsen för småskalig elproduktion. I fråga om sådana kraftverk eller helheter som består av flera kraftverk som är större än denna storleksklass gäller för tillträde till elmarknaden, anslutning till elnätet och hantering av elnätet samma regler som för elproduktion på industriell skala. 

Också besvär som gäller en i 77 a § avsedd generalplan som styr uppförande av vindkraftverk ska enligt förslaget vid förvaltningsdomstolen behandlas skyndsamt i förhållande till andra besvär som gäller planärenden eller tillståndsärenden enligt denna lag. 

Bygglov kan enligt 77 a § beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. I så fall förutsätter inte beviljande av bygglov ett avgörande som gäller planeringsbehov eller en detaljplan.