2.1
Europeiska unionens lagstiftning
Bestämmelser om det mervärdesskattesystem som ska tillämpas i EU finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, nedan mervärdesskattedirektivet. Genom direktivet har en gemensam skattebas inom mervärdesskattesystemen för EU:s medlemsstater fastställts. Till skattebasen hör bland annat import av varor från länder utanför gemenskapen.
Enligt artikel 260 i mervärdesskattedirektivet ska medlemsstaterna fastställa närmare regler för deklarationen när det gäller import av varor. Enligt artikel 211 ska medlemsstaterna fastställa närmare regler för betalning av mervärdesskatt vid import av varor.
Enligt artikel 5.1 avses vid tillämpningen av direktivet med gemenskapen och gemenskapens territorium medlemsstaternas samtliga territorier enligt definitionen i punkt 2. Enligt artikel 5.2 avses med medlemsstat och en medlemsstats territorium varje medlemsstats territorium med undantag av det eller de territorier som anges i artikel 6 i direktivet. Enligt artikel 6 ska direktivet inte tillämpas på Åland, som utgör en del av gemenskapens tullområde. I mervärdesbeskattningen betraktas Åland enligt mervärdesskattedirektivet som ett tredje territorium, som jämställs med tredjeländer, dvs. länder utanför tullområdet.
Enligt artikel 30 i mervärdesskattedirektivet ska också införsel i gemenskapen av en vara i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i gemenskapens tullområde anses som import av varor. Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 146 undanta leverans av varor som transporteras ut ur gemenskapen från skatteplikt. Således utgör införsel av varor från Åland till det övriga Finland eller till andra medlemsstater en händelse som beskattas som import vid mervärdesbeskattningen medan utförsel av varor från det övriga Finland eller från andra medlemsstater till Åland på motsvarande sätt är befriad från skatt som försäljning för export.
Enligt artikel 275 i mervärdesskattedirektivet ska formaliteterna vid import av de varor i fri omsättning vilka införs i gemenskapen från ett tredje territorium som utgör en del av gemenskapens tullområde vara desamma som de som enligt gemenskapens tullbestämmelser gäller för import av varor till gemenskapens tullområde. På motsvarande sätt föreskrivs i artikel 279 att formaliteterna vid export ut ur gemenskapen till ett tredje territorium ska vara desamma som gemenskapens tullbestämmelser för export av varor ut ur gemenskapen.
Överföringen av varor mellan Åland och det övriga Finland eller andra medlemsstater måste alltså kontrolleras av skattemässiga skäl och tullförfaranden och andra tullformaliteter enligt tullagstiftningen måste tillämpas på den trots att överföringarna tullrättsligt inte skulle kräva övervakning och tull inte tas ut. Tullkodexen och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446, nedan den delegerade förordningen, som utfärdats med stöd av den möjliggör dock vissa förenklande åtgärder.
Vid import av varor till EU:s tullområde ska tulldeklarationer lämnas för varorna i enlighet med tullkodexen. Det sedvanliga förfarandet för en deklaration med fullständiga uppgifter kan under vissa förutsättningar förenklas, bland annat genom att endast en del av de uppgifter som krävs lämnas när varan förs in och kompletterande uppgifter lämnas senare inom en viss tidsfrist. En kompletterande deklaration kan också under vissa förutsättningar lämnas periodvis.
Enligt artikel 134 i den delegerade förordningen ska dessutom bestämmelserna om tullförfaranden iakttas i tillämpliga delar i samband med handel med särskilda skatteområden. I enlighet med detta kan förfarandena förenklas så att de blir betydligt flexiblare vid införsel inom tullområdet än vid import av varor från länder utanför EU:s tullområde. EU:s tullagstiftning möjliggör inte motsvarande lättnader i fråga om import från tredjeländer.
Europeiska unionens råd antog den 5 december 2017 i fråga om gränsöverskridande elektronisk konsumenthandel ett direktiv (EU) 2017/2455 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållanden av tjänster och distansförsäljning av varor, nedan distansförsäljningsdirektivet. Genom direktivet ändras bestämmelser som gäller det mervärdesskattesystem som ska tillämpas i Europeiska unionen och som ingår i mervärdesskattedirektivet och rådets direktiv 2009/132/EG av den 19 oktober 2009 om tillämpningsområdet för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor, nedan importdirektivet.
Avsikten var att distansförsäljningsdirektivet skulle börja tillämpas vid ingången av 2021. Rådet antog den 20 juli 2020 ett beslut (EU) 2020/1109 om ändring av direktiven (EU) 2017/2455 och (EU) 2019/1995 vad gäller datumen för införlivande och tillämpning till följd av covid-19-pandemin. Beslutet sköt upp tillämpningen av distansförsäljningsdirektivet så att den inleds vid ingången av juli 2021.
Genom artikel 3 i distansförsäljningsdirektivet upphävdes avdelning IV i importdirektivet med verkan från och med den 1 juli 2021. Avdelning IV innehöll bestämmelser om skattebefrielser i fråga om import av varuförsändelser av ringa värde.
På grund av avskaffandet av skattefriheten på varor av ringa värde har den delegerade förordningen ändrats så att tulldeklaration om övergång till fri omsättning från och med ingången av juli 2021 ska lämnas också för försändelser av ringa värde vars värde är högst 22 euro. Enligt artikel 143a i den delegerade förordningen kan deklaranten lämna en standardtulldeklaration med en reducerad datauppsättning.
Om hänförandet av varorna till ett tullförfarande innebär att en tullskuld uppkommer får varorna enligt artikel 195 i tullkodexen endast frigöras om det import- eller exporttullbelopp som svarar mot tullskulden har betalats eller en garanti ställts för detta.
Distansförsäljningsdirektivet
Rådets beslut (EU) 2020/1109
2.2
Nationell lagstiftning och bedömning av nuläget
Enligt 1 a § i mervärdesskattelagen avses med Finland i mervärdesskattelagen mervärdesskatteområdet enligt Europeiska unionen samt landskapet Åland. Landskapet Åland hör således vid tillämpningen av mervärdesskattelagen i regel till Finland. I lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996), nedan undantagslagen, föreskrivs det om undantag för landskapet Åland från bestämmelserna i mervärdesskattelagen. Med medlemsstaterna och gemenskapen avses medlemsstaternas och gemenskapens mervärdesskatteområde enligt Europeiska unionens lagstiftning.
Med import av varor avses enligt 86 § i mervärdesskattelagen införsel av varor till gemenskapen. I 18 § i undantagslagen föreskrivs att vad som i 9 kap. i mervärdesskattelagen föreskrivs om införsel av varor till gemenskapen också tillämpas på införsel av varor till landskapet Åland från en annan del av Finland, en annan medlemsstat eller en plats utanför gemenskapen.
På grund av avskaffandet av skattefrihet för försändelser av ringa värde är importen av tidningar och tidskrifter som tillhandahålls på fysiska bärare skattepliktig från och med den 1 juli 2021. Detta gäller också tidningar och tidskrifter som förs in till landskapet Åland. De nya bestämmelserna tillämpas då skyldigheten att betala skatt uppkommer den dag lagen träder i kraft eller därefter. Den avgörande tidpunkten i fråga om import är då tullskulden uppkommer, dvs. i allmänhet den tidpunkt då tulldeklarationen godkänns.
Enligt 85 a § 1 mom. 8 punkten i mervärdesskattelagen ska för försäljning, gemenskapsinterna förvärv, överföring från upplagringsförfarande och import av tidningar och tidskrifter som tillhandahålls på fysiska bärare eller på elektronisk väg i skatt betalas 10 procent.
Enligt 101 § 1 mom. i mervärdesskattelagen tillämpas vid mervärdesbeskattningen av varuimport inte bestämmelserna om tull, om detta inte särskilt föreskrivs i mervärdesskattelagen. Enligt 2 mom. tillämpas, till den del det gäller mervärdesbeskattning som Tullen ansvarar för i enlighet med 160 § 1 och 2 mom., på förfarandet vid import av varor, betalning, återbäring och återindrivning av skatt samt på annat förfarande, på uppskov med betalning av skatt, säkerheter, skatteförhöjning, felavgift, efterbeskattning och sökande av ändring samt på sekretess i fråga om uppgifter och på utlämnande och erhållande av sekretessbelagda uppgifter, vad som i tullagstiftningen föreskrivs om tull, om inte något annat föreskrivs i mervärdesskattelagen.
Tullens kontantkunder måste betala tull samt skatter och avgifter innan de får varorna. Överlåtelsebeslutet om varorna ges då först efter betalningen. Enligt 64 § i tullagen ska tullens kontantkunder betala tull och därmed också den mervärdesskatt som ska betalas på importen inom 10 dagar från den dag då förtullningsbeslutet fastställdes. Till exempel konsumenter är kontantkunder. Om en kontantkund använder ett indirekt ombud med ställning som kreditkund eller ett direkt ombud med borgensansvar får kunden i princip varorna innan skatten har betalats. I praktiken förutsätter ombuden emellertid att skatterna betalas till dem innan de lämnar ut varorna till kunden. Om ombudet agerar som direkt ombud utan borgensansvar och huvudmannen inte är kreditkund krävs det att tull och skatter betalas för att få varorna oberoende av ombudets ställning som kreditkund.
På grund av avskaffandet av skattefriheten på import av varuförsändelser av ringa värde vars värde är högst 22 euro blev införseln av dagstidningar och tidskrifter skattepliktig. Efter detta ska en elektronisk tulldeklaration även göras i fråga om införsel av tidningar och tidskrifter. Om de kontantkunder som är importörer sköter tullklareringen själva krävs för övergång till fri omsättning också i fråga om tidningar och tidskrifter att mervärdesskatt har betalats på importen. Tidningarna och tidskrifterna ska således deklareras till Tullen och mervärdesskatten betalas innan försändelsen levereras till mottagaren. Detta gäller också införsel av tidningar och tidskrifter inom EU:s tullområde och således införsel av tidningar och tidskrifter till landskapet Åland från det övriga Finland och andra medlemsstater i EU.
Med beaktande av Ålands språkliga ställning har befolkningen på Åland ett särskilt stort behov av att prenumerera på svenska tidningar och tidskrifter. Enligt uppskattningar kommer merparten av de dagstidningar som införs till Åland från det övriga Finland och från Sverige.
För att minska den administrativa börda som avskaffandet av skattefriheten medför och för att göra importförfarandena smidigare finns det i distansförsäljningsdirektivet bestämmelser om en särskild ordning för distansförsäljning av varor som importeras och ett nytt specialarrangemang för deklaration och betalning av mervärdesskatt på import. Dessa specialarrangemang ska i tillämpliga delar tillämpas också på import till Åland trots att EU:s bestämmelser inte förpliktar till det. Den särskilda ordningen för import, inom vilken det inte tas ut mervärdesskatt för import, kan dock i fråga om Åland tillämpas endast på försäljning från stater utanför EU och det specialarrangemang inom vilket transportföretaget kan betala mervärdesskatten för mottagarens räkning månatligen tar inte bort skyldigheten att lämna en tulldeklaration. Dessutom är det frivilligt att tillämpa dessa förfaranden.
När det gäller importförfarandet mellan övriga Finland och landskapet Åland finns det redan nu vissa förenklingar som ingår i undantagslagen för Åland, såsom förfarandet för registrerade skattegränskunder, nedan skattegränsförfarandet. Detta förfarande kan tillämpas vid beskattningen av införsel mellan landskapet Åland och det övriga Finland. Enligt 22 § i undantagslagen är ett ombud som är deklarant mervärdesskattskyldig i fråga om införsel av varor som beställts av de privatpersoner som ombudet företräder och kan under vissa förutsättningar anmäla införseln och betala mervärdesskatten för den till Tullen på en gång periodvis. Köparna är alltså befriade från skyldigheten att lämna en tulldeklaration och att betala mervärdesskatt. En näthandlare fakturerar köparen för den mervärdesskatt som ska betalas för importen i samband med köpet. Försäljare av tidningar och tidskrifter är dock inte skyldiga att tillämpa förfarandet. Den som köper en tidning eller tidskrift ansvarar för tulldeklareringen och betalningen av mervärdesskatten, om försäljaren inte tillämpar skattegränsförfarandet.
I fråga om varor, såsom tidningar och tidskrifter, som kommer från Sverige och andra medlemsstater i EU finns inga motsvarande förenklade förfaranden. Den som beställer varor kan dock alltid anlita ett ombud för att fullgöra skyldigheten att lämna tulldeklaration i samband med import. Försäljaren av varorna eller transportföretaget kan också lämna en importanmälan för egen räkning, och är då skattskyldig för importen i stället för mottagaren av importen. I sådana fall kan försäljaren eller transportföretaget tillämpa de relevanta förfaranden som tullagstiftningen medger, såsom att i fråga om import från EU deklarera hela lasten med en tulldeklaration i stället för att varje försändelse deklareras separat.
Utifrån diskussioner som förts efter att Tullen godkänt de ändringar som gäller distansförsäljning har det dock blivit uppenbart att exempelvis svenska förläggare eller tidningshus inte har för avsikt att inta ställningen som deklarant eller skattskyldig som registrerats som mervärdesskattskyldig i Finland. Då är den som beställer en tidning eller tidskrift skyldig att se till att tulldeklarationen lämnas och mervärdesskatten betalas för varje tidning eller tidskrift. Tidningen eller tidskriften kan inte levereras till beställaren före det.
Med stöd av det som konstateras ovan försvårar de normala förfarandena för tulldeklaration och betalning av skatter importen av tidningar och tidskrifter till landskapet Åland särskilt från Sverige och andra EU-medlemsstater. I fråga om tidningar och tidskrifter försvåras situationen bland annat av utgivningsfrekvensen och kravet på att nyheter ska vara aktuella.