1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att som en del av en större helhet av anpassningsåtgärder som anges i regeringsprogrammet bidra till att balansera upp de offentliga finanserna för att säkerställa medborgarnas välfärd och en hållbar ekonomisk utveckling. 

Den beräknade nettobesparingen till följd av ändringen av lagen om stöd för skolresor är i enlighet med planen för de offentliga finanserna 8 miljoner euro på årsnivå 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Med avseende på alternativa lösningar och bedömningen av sådana har man under beredningen noterat att den besparing som eftersträvas med propositionen kan uppnås genom att rätten till stöd för skolresor slopas för andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning. Alternativa lösningsmodeller genom vilka en ändring motsvarande de åtgärder som föreslås i propositionen kunde uppnås inom ramen för besparingarna i den offentliga ekonomin skulle förutsätta en mer omfattande granskning av förmånssystemen och bedömning av konsekvenserna av alternativen, och sådana ändringar skulle inte kunna sättas i kraft inom det eftersträvade tidsschemat. 

Begränsningen av stödet för skolresor kan för sin del sporra till att fullgöra läroplikten senast vid 20 års ålder. En åldersgräns på 20 år är med tanke på rätten till stöd för skolresor mer motiverad än en åldersgräns på 18 år, eftersom den gör det möjligt att stödja skolresor i regel under tre läsår då de studier som omfattas av läroplikten avslutas när den studerande har fyllt 19 år. En studerande som vid 16 års ålder inleder studier på andra stadiet kan fylla 19 år på våren det tredje läsåret. 

6  Remissvar

Propositionsutkastet var på remiss i tjänsten utlåtande.fi under perioden 19 augusti–11 september 2024. Remisstiden var kortare än rekommenderat på grund av den snäva beredningstiden. Yttrande begärdes av sammanlagt 14 instanser, och dessutom hade också andra möjlighet att yttra sig om utkastet till proposition. Det lämnades sammanlagt 9 yttranden. Yttrande lämnades av Finanssialan Keskusliitto ry, Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf, Folkpensionsanstalten, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Yrkesstuderandes Förbund - SAKKI rf, Finlands Gymnasistförbund rf, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry, arbets- och näringsministeriet samt en enskild person. Dessutom meddelade finansministeriet att det inte har något att yttra.  

Remissvaren avvek innehållsmässigt från varandra. Förslaget om att bibehålla rätten till stöd för skolresor för studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning understöddes. Den föreslagna ändringen ansågs vara klargörande och underlätta genomförandet. En del av remissinstanserna tog fasta på de sammantagna konsekvenserna av andra propositioner som försämrar de studerandes ställning. Mest kritiska mot propositionen var studentorganisationerna som ansåg att propositionen har flera negativa konsekvenser bland annat för de studerandes försörjning och utbildningsmöjligheter.  

Finanssialan Keskusliitto hade inget särskilt att anmärka på propositionen. Finanssialan Keskusliitto konstaterade att höjningen av statsborgen för studielån bidrar till att kompensera för de föreslagna ändringarna. Arbets- och näringsministeriet ansåg propositionen vara motiverad från ekonomisk synpunkt och konstaterade att den förenhetligar och förtydligar stödsystemet. Arbets- och näringsministeriet ansåg dock att det finns en risk för att propositionen får konsekvenser för hur studierna fortskrider och för de studerandes ekonomiska situation. Arbets- och näringsministeriet konstaterade att genomförandet av propositionen kräver uppföljning och vid behov ytterligare åtgärder, om den har negativa konsekvenser. Även justitieministeriet tog i sitt yttrande fasta på att det samtidigt finns också andra propositioner som försämrar de studerandes försörjning och att de sammantagna konsekvenserna av dessa för de studerandes ställning och försörjning bör beaktas i den fortsatta beredningen. De sammantagna konsekvenserna av de olika propositionerna tog även social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Gymnasistförbund fasta på. Social- och hälsovårdsministeriet konstaterade att det i vissa sällsynta fall är möjligt att den föreslagna ändringen påverkar samma grupp som även påverkas av de ändringar som beretts inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i fråga om rehabiliteringspenningförmåner för unga. Finlands Gymnasistförbund uttryckte sin oro över de många överlappande nedskärningar som drabbar studerande och unga och som koncentreras till samma utsatta grupper av människor. Finlands Gymnasistförbund anser att de sammantagna konsekvenserna för de ungas välbefinnande, försörjning och framtid inte har kunnat bedömas i tillräcklig utsträckning när Petteri Orpos regering fattat beslut om nedskärningsåtgärder. 

Social- och hälsovårdsministeriet understödde förslaget om att rätten till stöd för skolresor kvarstår för alla som avlägger en avgiftsfri examen på andra stadiet. Social- och hälsovårdsministeriet påpekade att en del av de studerande kan komma att använda sig av systemet för utkomststöd. Social- och hälsovårdsministeriet lyfte dessutom fram att studerande som eventuellt flyttar till en annan ort efter det att rätten till stöd för skolresor upphört kan ha ett ökat behov av att i större utsträckning än tidigare använda sig av systemet för social trygghet.  

Finlands Gymnasistförbund understödde förslaget om att bibehålla rätten till stöd för skolresor för dem som har rätt till avgiftsfri utbildning och ansåg den föreslagna modellen vara skälig med beaktande av andra alternativ som tagits upp och i vilka rätten till stöd hade begränsats till exempel så att den gällt till utgången av det kalenderår då den unga fyller 18 år. Finlands Gymnasistförbund konstaterar dock i sitt yttrande att de flesta av dem som går miste om stödet redan avlägger en andra examen efter den grundläggande utbildningen, men att en del av dem kanske avlägger sin första yrkesexamen efter gymnasiet. Försörjningsförutsättningarna är då inte nödvändigtvis jämlika med andra som avlägger sin andra examen. 

Folkpensionsanstalten konstaterade att de föreslagna ändringarna förtydligar och försnabbar verkställigheten. Dessutom bidrar ändringarna i lagen om stöd för skolresor till tydligare villkor för beviljande av stöd, eftersom det i fortsättningen inte längre finns separata villkor för studerande som omfattas och studerande som inte omfattas av avgiftsfri utbildning. Folkpensionsanstalten konstaterade att man i propositionen på ett berömvärt sätt har lyft fram vilka konsekvenser ändringen kan få för de studerandes beteende.  

Justitieministeriets och Folkpensionsanstaltens yttranden innehöll förslag till ändringar eller preciseringar i fråga om detaljerna och önskemål om frågor som ska beaktas i den fortsatta beredningen. Justitieministeriets anmärkningar gällde omfattningen och jämlikheten av den avgiftsfria utbildningen. Dessutom konstaterades det i justitieministeriets yttrande att motiveringen till lagstiftningsordningen behöver ses över. Folkpensionsanstaltens anmärkningar gällde närmast behovet av att precisera specialmotiveringen.  

Av dem som yttrade sig förhöll sig Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry och Finlands Yrkesstuderandes Förbund - SAKKI rf mest kritiska till propositionen. Dessa remissinstanser meddelade att de motsätter sig propositionen. Dessutom konstaterade den enskilda person som inkom med ett yttrande att propositionen ökar bland annat ojämlikheten och indelningen i klasser. Organisationerna uttryckte sin oro bland annat över tillgången till utbildning i framtiden och ansåg att de föreslagna ändringarna också kan utgöra en risk för utslagning bland unga. Även Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf förhöll sig något kritiskt till propositionen och uttryckte särskilt oro över studerande på landsbygden som inte har möjlighet att använda något annat färdsätt än bil. Dessutom framförde organisationen sin oro över svenskspråkiga studerande för vilka utbildningsutbudet är mindre. Organisationen uttryckte också sin oro över att vuxenutbildningsstödet upphör och över att propositionen också bidrar till att minska möjligheterna att avlägga flera examina. FSS rf, OSKU ry och SAKKI rf var negativa till förslaget om att skolresekostnaderna ska täckas med studielån.  

Konsekvensbedömningarna av lagen har kompletterats till den del det i yttrandena ansågs påkallat. Social- och hälsovårdsministeriet tog fasta på att de studerande eventuellt måste börja använda sig av systemet för utkomststöd och social trygghet. Justitieministeriet fäste avseende vid att den regionala jämlikheten bör beaktas när konsekvenserna för jämlikheten granskas.  

Justitieministeriet tog fasta på motiveringen till lagstiftningsordningen. Motiveringen till lagstiftningsordningen sågs över så att den motsvarar det som framfördes i justitieministeriets yttrande.  

Specialmotiveringen har preciserats. På basis av FPA:s yttrande preciserades motiveringen till 2 § 1 mom. så att det tydligare framgår att avsikten med propositionen inte är att ändra nuläget för Ålands del. Stöd för skolresor ska således inte heller i fortsättningen betalas för studier på Åland.  

Enligt justitieministeriets uppfattning bör det i specialmotiveringen preciseras att med person som är bosatt i Finland avses både personer som är stadigvarande bosatta och personer som är tillfälligt bosatta i Finland. Dessutom har justitieministeriet i sitt yttrande föreslagit ändringar i avsnittet om propositionens konsekvenser. På sidan 10 i den proposition som var på remiss konstateras nämligen: ”Endast de som har hemkommun i Finland kan omfattas av läroplikt och avgiftsfri utbildning. Bland dem som inte har hemkommun här kan det finnas bland annat ukrainare. Om dessa studerande får hemkommun här, börjar de därigenom omfattas av rätten till avgiftsfri utbildning.” Enligt justitieministeriets uppfattning bör denna bedömning korrigeras med beaktande av att förslaget till ändring av 2 § i lagen om stöd för skolresor inte verkar behandla personer som är tillfälligt bosatta olika från dem som är stadigvarande bosatta i Finland. Enligt justitieministeriet är detta inte heller möjligt, eftersom alla enligt 16 § 1 mom. i grundlagen har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. 

Vid den fortsatta beredningen kom man fram till att det inte är motiverat att ändra definitionen av boende på det sätt som justitieministeriet föreslår. Utifrån justitieministeriets synpunkter ströks dock det ovannämnda exemplet om hemkommun och ukrainare på sidan 10 i den proposition som var på remiss som obehövligt.. Etablerad praxis har varit att rätten till stöd för skolresor förutsätter hemkommun i Finland. Av betydelse i ärendet är att stödet för skolresor är avsett för studerande på andra stadiet. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande om regeringens proposition med förslag till läropliktslag och till lagar som har samband med den (GrUU 43/2020 rd, s. 5): ”Även om grundlagsutskottet till skillnad från propositionen anser att utbildning som enligt lag omfattas av läroplikten i sin helhet är grundläggande utbildning enligt 16 § 1 mom. i grundlagen, följer det enligt utskottet inte att avgiftsfriheten för grundläggande utbildning till alla delar måste bedömas på samma sätt för hela utbildningstiden. Avgiftsfriheten kan således till sitt innehåll vara annorlunda exempelvis i utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning än i senare utbildning. Det beror dels på den läropliktiges ålder, dels på den fria rätten att söka till utbildning och den därav följande differentieringen i fråga om hur kompetensen inhämtas.”  

Syftet med propositionen är inte att utvidga eller inskränka det nuvarande begreppet avgiftsfrihet i fråga om studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning, utan avsikten är att begränsa rätten till stöd för skolresor i fråga om dem som inte heller i nuläget har rätt till avgiftsfri utbildning. I fråga om dem som har rätt till avgiftsfri utbildning är avsikten att bibehålla det gällande läget även i fortsättningen. Det bör noteras att eftersom rätten till stöd för skolresor endast riktar sig till studerande på andra stadiet, är gällande praxis enligt regeringens uppfattning möjlig oberoende av 16 § 1 mom. i grundlagen (GrUU 43/2020 rd).  

De handlingar och yttranden som hänför sig till beredningen av propositionen är offentligt tillgängliga på adressen https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM049:00/2024 .  

7  Specialmotivering

2 §.Utbildning som berättigar till stöd för skolresor. Det föreslås att paragrafen ändras så att den endast gäller studerande som enligt 16 § i läropliktslagen (1214/2020) har rätt till avgiftsfri utbildning. Rätten till stöd för skolresor för andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning stryks ur paragrafen. Berättigad till stöd för skolresor är liksom för närvarande en i Finland bosatt studerande som studerar i Finland på heltid. Den föreslagna ändringen motsvarar nuläget också i fråga om studier i Finland, och rätten till stöd för skolresor utvidgas således inte till dem som studerar på Åland.  

I 1 mom. föreskrivs det om utbildning som berättigar till stöd för skolresor. Med avvikelse från den gällande lagen är det inte längre nödvändigt att i paragrafen räkna upp de läroanstalter som berättigar till stöd för skolresor, utan i fråga om dem hänvisas det till 4 § i läropliktslagen. Utbildning som berättigar till stöd för skolresor är precis som för närvarande sådan utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen och som är avgiftsfri för den studerande till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Enligt 4 § i läropliktslagen ska läropliktiga efter slutförande av den i lagen om grundläggande utbildning avsedda grundläggande utbildningens lärokurs börja fullgöra gymnasieutbildningens lärokurs enligt gymnasielagen och studentexamen som avläggs som avslutning på gymnasieutbildningen eller yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen enligt lagen om yrkesutbildning. Läroplikten kan dock fullgöras även i utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv enligt lagen om yrkesutbildning, i utbildning enligt 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete i en folkhögskola under högst ett års tid eller i utbildning i samiska och samisk kultur enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral som varar minst en termin, om den läropliktige är same. Läroplikten kan dessutom fullgöras inom grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning eller utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete på det sätt som föreskrivs i 5 § i läropliktslagen.  

Enligt hänvisningsbestämmelsen i 2 mom. föreskrivs det i lagen om studiestöd vilka studier som är heltidsstudier. Bestämmelsen motsvarar 3 mom. i den gällande paragrafen.  

Enligt 3 mom. är en studerande som deltar i utbildning som ordnas som distans- eller privatundervisning eller som avgiftsbelagd service eller i läroavtalsutbildning dock inte berättigad till stöd för skolresor. Momentet motsvarar det gällande 4 mom. 

3 §.Förutsättningar för beviljande av stöd för skolresor. I paragrafen föreskrivs det om förutsättningarna för beviljande av stöd för skolresor. Paragrafen ändras så att de förutsättningar för beviljande av stöd för skolresor som gäller andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning stryks ur förutsättningarna för beviljande av stöd.  

Paragrafens 1 mom. motsvarar gällande 1 mom.  

Det föreslås att 2 mom. 1 punkten ändras så att skolvägen i ena riktningen ska vara minst sju kilometer. Minimilängden motsvarar det som anges i 4 mom. i den gällande paragrafen. I övrigt motsvarar 1 punkten den gällande 1 punkten. Det föreslås att 2 punkten i det gällande momentet stryks som obehövlig, eftersom den gäller förutsättningarna för beviljande av stöd för skolresor för andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning. Den nya 2 punkten i det föreslagna momentet motsvarar till sitt innehåll 3 punkten i det gällande momentet.  

Det föreslagna 3 mom. motsvarar gällande 3 mom.  

Det föreslås att 4 mom. i den gällande paragrafen stryks, eftersom bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd för skolresor för studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning finns i de föreslagna 1–3 mom.  

4 §.Hur resekostnaderna bestäms och räknas ut. I paragrafen föreslås ändringar av teknisk natur till den del det i paragrafen hänvisas till stöd för skolresor för andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning.  

Det föreslås att den hänvisning som i 2 mom. görs till 3 § 2 mom. 2 punkten i den gällande lagen stryks.  

Det föreslås att den hänvisning som i 4 mom. görs till 3 § 4 mom. i den gällande lagen stryks.  

I övrigt motsvarar bestämmelsen gällande reglering.  

5 §.Beloppet av stödet för skolresor. I den gällande 5 § föreskrivs det om beloppet av stödet för skolresor och den studerandes betalningsandel. Det föreslås att paragrafen ändras så att allt som föreskrivs om beloppet av stödet för skolresor och den studerandes betalningsandel stryks, eftersom det gäller andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning. Det föreslås att 1–4 mom. i den gällande paragrafen således stryks som obehövliga. Från dessa överförs dock den hänvisning som i 3 mom. görs till de i 4 § 6 mom. avsedda flera fristående färdsträckor som utgör minst fem kilometer till det kvarstående 1 mom. Samtidigt föreslås det att paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar paragrafens innehåll. I övrigt motsvarar bestämmelsen till sitt innehåll den gällande regleringen.  

8  Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 augusti 2025.  

9  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den. 

10  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

De föreslagna bestämmelserna är av betydelse med tanke på 6 och 16 § i grundlagen. 

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. Jämlikhetsbestämmelsen riktar sig också till lagstiftaren. Människor eller grupper av människor kan inte godtyckligt genom lag särbehandlas vare sig positivt eller negativt. Jämlikhetsbestämmelsen kräver ändå inte att alla människor i alla avseenden ska behandlas lika, om inte förhållandena är likadana. Jämlikhetsaspekter spelar en viss roll såväl när människor ges förmåner eller rättigheter genom lag som när de påförs skyldigheter. Å andra sidan är det utmärkande för lagstiftningen att den på grund av ett visst godtagbart samhälleligt intresse behandlar människor olika bland annat för att främja faktisk jämlikhet (RP 309/1993 rd, s. 46, se även GrUU 31/2014 rd, s. 3/I). Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning kan härledas ur jämlikhetsprincipen då reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvas (se till exempel GrUU 67/2014 rd, s. 11/I och GrUU 40/2014 rd, s. 6/II).  

I 16 § i grundlagen föreskrivs det om kulturella rättigheter. Enligt 1 mom. i den paragrafen har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. I samma moment konstateras också att bestämmelser om läroplikten utfärdas genom lag. Enligt 2 mom. i den paragrafen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. I grundlagsutskottets betänkande om reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras det att avgiftsfriheten också avser behövlig skolskjuts (GrUB 25/1994 rd, s. 10). 

Vid bedömningen av propositionens konsekvenser för jämlikheten ska 16 § 1 mom. i grundlagen beaktas. Att särbehandla elever som deltar i utbildning som avses i läropliktslagen jämfört med andra elever grundar sig på en grundläggande fri- och rättighet (16 § 1 mom. i grundlagen). Tryggandet av en grundläggande fri- och rättighet kan anses vara en godtagbar orsak att begränsa en annan grundläggande fri- och rättighet (jämlikhet). I propositionen föreslås bestämmelser om att begränsa rätten till stöd för skolresor till att gälla endast studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning. För närvarande är också andra än studerande på andra stadiet som har rätt till avgiftsfri utbildning berättigade till stöd för skolresor. Godtagbarheten, nödvändigheten och proportionaliteten av denna inskränkning bör vägas i förhållande till hur mycket den inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna. 

I grundlagsutskottets utlåtande om läropliktslagen (GrUU 35/2022 rd) behandlas omfattningen av den avgiftsfria grundläggande utbildningen enligt 16 § 1 mom. i grundlagen: ”(5) Enligt grundlagsutskottet är undervisning som hör till läroplikten sådan grundläggande utbildning som avses i 16 § 1 mom. i grundlagen. I motiven till reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras det att bestämmelsen i 16 § 1 mom. andra meningen i grundlagen inte hindrar att man utvidgar eller inskränker läroplikten från dess nuvarande nivå. På grund av sambandet mellan momentets första och andra mening utvidgas också skyldigheten att ge avgiftsfri undervisning när läroplikten utvidgas. Det har särskilt konstaterats att bestämmelsen inte hindrar att systemet för grundläggande utbildning ändras, så länge man bibehåller vars och ens rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning bevaras (RP 309/1993 rd, s. 68/I). Av 16 § 1 mom. i grundlagen följer att den läroplikt som avses i momentet ska kunna fullgöras inom den avgiftsfria grundläggande utbildningen (GrUU 43/2020 rd, s. 4). (6) Bestämmelser om läroplikten och om utvidgning eller inskränkning av den kan utfärdas genom lag. På grund av det inbördes förhållandet mellan läroplikten och rätten till avgiftsfri grundläggande utbildning måste bestämmelserna om tillämpningsområdet uppfylla de allmänna förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna, såsom kraven på en godtagbar grund för regleringen, proportionalitet och nödvändighet samt exakthet och noggrann avgränsning av bestämmelserna (se GrUB 25/1994 rd, s. 5).” 

Den föreslagna bestämmelsen är av betydelse med tanke på rätten till avgiftsfri grundläggande utbildning enligt 16 § 1 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet har i sitt betänkande om reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstaterat att avgiftsfriheten också avser behövlig skolskjuts (GrUB 25/1994 rd, s. 10). Genom de föreslagna bestämmelserna ingriper man inte i rätten till avgiftsfri grundläggande utbildning enligt 16 § 1 mom. i grundlagen. Alla som enligt 16 § i läropliktslagen har rätt till avgiftsfri utbildning ska således även i fortsättningen ha lika rätt också till stöd för skolresor. 

Genom den föreslagna bestämmelsen ingriper man däremot i rätten till stöd för skolresor för de studerande som studerar i annan utbildning än sådan som avses i läropliktslagen. De föreslagna bestämmelserna innebär att dessa studerande inte längre får stöd för skolresor. 

De föreslagna bestämmelserna försätter alltså studerande som deltar i utbildning som avses i läropliktslagen och studerande som deltar i annan utbildning i olika ställning. Genom de föreslagna bestämmelserna ingriper man således i likabehandlingen av dessa grupper av personer. 

Enligt grundlagsutskottets etablerade praxis kan statsfinansiella sparmål under en lågkonjunktur vara en godtagbar grund för att i viss mån också göra ingrepp i nivån på de grundlagsfästa rättigheterna (se GrUB 25/1994 rd, s. 11/I, och till exempel GrUU 25/2012 rd och GrUU 44/2014 rd). Inte heller då får bestämmelserna sammantaget äventyra tillgodoseendet av en grundläggande fri- och rättighet som tryggas i grundlagen (GrUU 10/2015 rd). 

De föreslagna bestämmelserna bör framför allt bedömas med tanke på om de som helhet betraktade äventyrar tillgodoseendet av den grundläggande fri- och rättighet (jämlikhet) som tryggas i grundlagen. 

Bakom de föreslagna bestämmelserna ligger statsfinansiella sparmål. Konsekvenserna av de föreslagna bestämmelserna gäller uppskattningsvis cirka 12 000 studerande som för närvarande studerar i annan än avgiftsfri utbildning. De mest betydande konsekvenserna av de föreslagna bestämmelserna gäller de studerande som bor i glesbygden, är fullständigt beroende av användningen av egen bil och saknar reella möjligheter att anlita kollektivtrafik. Vid bedömning av lagstiftningens godtagbarhet i förhållande till eventuella begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna bör det beaktas att en begränsning av rätten till stöd för skolresor endast till dem som har rätt till avgiftsfri utbildning dock inte utgör något hinder för att söka sig till utbildning. Den föreslagna begränsningens godtagbarhet ökar också på grund av särdraget hos studier på andra stadiet, det vill säga rätten att fritt söka sig till utbildning. Rätten att fritt söka sig till utbildning garanterar den studerande möjlighet att själv påverka studieplatsen och var den finns. Å andra sidan har alla studerande som till följd av propositionen inte omfattas av stödet för skolresor inte möjlighet att flytta närmare läroanstalten. En sådan orsak kan vara till exempel personens hälsotillstånd. Av de uppskattningsvis 12 000 studerande som förlorar sin rätt till stöd för skolresor avlägger omkring 80 % (9 600 studerande) sin andra examen på andra stadiet eller andra studier som inte omfattas av den i 16 § i läropliktslagen avsedda avgiftsfria utbildningen. Av dessa är drygt 6 000 studerande 25 år eller äldre. Det kan antas att studerande som redan har avlagt en examen och äldre studerande redan i nuläget rätt heltäckande har olika former av försörjning som möjliggör studier. 

Enligt regeringens uppfattning innehåller den föreslagna lagen inga sådana begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna som innebär att propositionen inte skulle kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Regeringen anser att den föreslagna lagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  

Bestämmelser om att andra studerande än de som har rätt till avgiftsfri utbildning inte omfattas av stödet för skolresor utfärdas genom lag och entydigt, och således kan kravet på exakta och noga avgränsade bestämmelser i lag anses bli uppfyllt.