7
Specialmotivering
1 §.Syfte. I paragrafen föreskrivs om lagens syften. Syftet med lagen är att främja byggande av snabba bredbandsförbindelser och på det sättet trygga mångsidiga kommunikationstjänster i hela Finland.
2 §.Tillämpningsområde. Enligt 1 mom. ska lagen tillämpas när stöd för bredbandsprojekt beviljas ur ett anslag i statsbudgeten. På statligt stöd som beviljas för byggande av bredband tillämpas också bestämmelserna i statsunderstödslagen. De ska dock tillämpas endast till den del som bestämmelserna i den föreslagna lagen inte avviker från dem; enligt 3 § 1 mom. i statsunderstödslagen ska nämligen bestämmelser som avviker från statsunderstödslagen iakttas i stället för statsunderstödslagen.
Dessutom ska den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas på det statliga stödet för byggande av bredband. Enligt artikel 3 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar och stöd för särskilda ändamål anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under förutsättning att sådant stöd uppfyller samtliga villkor i kapitel I i denna förordning och de särskilda villkor för den relevanta stödkategorin som anges i kapitel III i förordningen. Särskilda villkor för offentligt stöd till bredbandsinfrastruktur fastställs i artikel 52 i förordningen.
Enligt föreslagna 2 mom. ska lagen tillämpas också på planeringen av bredbandsprojekt i landskap och på det offentliga utlysningsförfarandet för det statliga stödet i landskapets område. I föreslagna 4–6 § åläggs landskapsförbunden vissa uppgifter; bl.a. ska de utlysa stödet och bland de sökande välja den som ska genomföra bredbandsprojektet. Dessutom kan Transport- och kommunikationsverket göra en sådan marknadsanalys som avses i föreslagna 4 § endast om landskapsförbundet framställer en motiverad begäran om det.
I landskapet Åland ska enligt det föreslagna 3 mom. de uppgifter som i lagen åläggs landskapsförbundet skötas av Statens ämbetsverk på Åland, som är statlig myndighet i landskapet. Avsikten är dock att de uppgifter som anvisas Statens ämbetsverk på Åland ska överföras till Ålands landskapsregering. Bestämmelser om överföringen av behörighet mellan riket och landskapet ska till dessa delar utfärdas särskilt genom en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991). Till övriga delar ska förfarandet för beviljande av stöd i landskapet Åland vara det samma som i de övriga landskapen.
3 §.Definitioner. I föreslagna 3 § finns definitionsbestämmelser.
Med offentligt stöd avses understöd, lån och annan finansiering, räntestöd, borgen, betalningslättnad och andra med dessa jämförbara ekonomiska förmåner som ges av staten, en kommun eller något annat offentligt samfund eller en offentligrättslig inrättning eller stiftelse eller betalas av dess medel samt stöd som beviljas av Europeiska gemenskapens medel eller av andra medel från EU, dock inte stöd som ges via skattesystemet. Definitionen motsvarar definitionen i 4 § i statsunderstödslagen.
Med stöd av den föreslagna lagen kan offentligt stöd beviljas av statens eller kommunens medel. I föreslagna 9 § föreskrivs det om maximibeloppet för offentligt stöd. Det totala beloppet av offentligt stöd har således betydelse när beviljande av statligt stöd och dess belopp prövas. Vid bedömningen är det nödvändigt att veta vad som räknas som offentligt stöd.
Med snabb bredbandsförbindelse avses en bredbandsförbindelse som kan erbjuda en avancerad anslutning av jämn kvalitet under normal högtrafik.
Med att bredbandsförbindelsen är avancerad avses att den är driftsäker och att dess teknik räcker till för kommande behov långt in i framtiden. Hur avancerat bredbandet är bedöms då stödet beviljas. Vilka kommunikationstjänster som kan anses avancerade varierar med tiden och utvecklingen av tekniken. För närvarande bör minimikraven för avancerat bredband vara en nedladdningshastighet på 100 Mbit/s och en uppladdningshastighet som är betydligt högre än basbredband. Bestämmelser om minimihastigheter utfärdas med stöd av 12 § 4 mom. genom förordning av statsrådet.
Med en jämn kvalitet under normal högtrafik avses att näten producerar tjänster med mycket hög hastighet per abonnent, oberoende av antalet samtidiga användare. Därmed motsvarar exempelvis abonnemang i mobilnät, vars hastigheter tidvis varierar mycket och där minimihastigheten för de angivna intervallerna kan vara betydligt lägre än den högsta hastigheten, inte definitionen av snabb bredbandsanslutning.
Definitionen är teknikneutral, vilket innebär att förbindelsen enligt definitionen kan göras fast eller trådlös, förutsatt att den uppfyller kvalitetskravet i definitionen. I nuläget bygger de avancerade bredbandsförbindelserna av jämn kvalitet i Finland antingen på fiberoptisk teknik eller kabel-tv-teknik. En förbindelse enligt definitionen är möjlig också genom fast trådlöst bredband som baserar sig på 5G-teknik.
Med abonnent avses en juridisk eller fysisk person som för något annat ändamål än televerksamhet har ingått avtal om leverans av kommunikationstjänster eller mervärdestjänster. Definitionen motsvarar definitionen av abonnent i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Beställaren kan således vara till exempel en enskild som skaffar en internetanslutning för eget eller någon annans bruk. Väsentligt med tanke på definitionen är att det råder ett avtalsförhållande mellan beställaren och tjänsteleverantören. Avtalsförhållandet kan förutsätta en regelbunden avgift eller engångsavgift för den tjänst som erbjuds eller tillhandahålls. Avtalsförhållandet kan också vara vederlagsfritt.
Med statligt stöd avses ett penningunderstöd som med stöd av den föreslagna lagen betalas för stödberättigande kostnader för ett bredbandsprojekt. Stöd som beviljas med stöd av den föreslagna lagen inkluderar inte andra stöd från staten som beviljas i form av exempelvis lån eller borgen,
Med nättjänst avses en tjänst som tillhandahålls av ett teleföretag för att ett kommunikationsnät som det äger eller på någon annan grund förfogar över ska kunna användas för överföring och distribution av meddelanden, Definitionen motsvarar definitionen av nättjänst i 3 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Med teleföretag avses i lagförslaget teleföretag enligt definitionen i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.
Med kommunikationstjänst avses en tjänst som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av meddelanden i kommunikationsnät samt överförings- och sändningstjänster i masskommunikationsnät. Definitionen motsvarar definitionen av nättjänst i 3 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.
4 §.Transport- och kommunikationsverkets marknadsanalys. I 4 § föreskrivs om förfarandet när Transport- och kommunikationsverket ska göra en marknadsanalys. Enligt 12 § 2 mom. 3 punkten i lagförslaget är stödberättigande kostnader inte kostnader i områden som sträcker sig hundra meter från en sådan anslutningspunkt där det kan tillhandahållas snabbt bredband. Eftersom stöd kan beviljas endast i områden där det inte finns eller inte planeras snabbt bredband under de följande tre åren, ska Transport- och kommunikationsverket i sin analys bedöma om det inom det planerade projektområdet redan finns kommersiella kommunikationsnät som byggts som ett led i teleföretagens normala affärsverksamhet samt bedöma vilken betydelse sådana nät har för de planerade bredbandsprojekten.
Enligt 1 mom. ska Transport- och kommunikationsverket göra en marknadsanalys av ett projektområde, om landskapsförbundet framställer en motiverad begäran om det och begäran beretts i samråd med myndigheterna i den kommun där projektområdet är beläget. Begäran kan anses motiverad, om bredbandsprojektet kan anses vara genomförbart. Exempelvis kan ett bredbandsprojekt som inte bedöms uppfylla lagens grundläggande krav för beviljande av stöd inte anses motivera en begäran om marknadsanalys. Vid en bedömning av huruvida begäran är motiverad ligger fokus inte på tekniskt kunnande i fråga om kommunikationsnät, utan snarare på lokalkännedom om landskapets område. En begäran kan inte heller anses motiverad om kommunen inte har ett faktiskt intresse av att delta i bredbandsprojektet med en betalningsandel enligt föreslagna 8 §. Initiativ till begäran kan komma antingen från landskapsförbundet eller från en kommunal myndighet.
I föreslagna 1 mom. föreskrivs dessutom om förutsättningarna för sådana bredbandsprojekt för vilka landskapsförbundet med stöd av 1 mom. kan begära att Transport- och kommunikationsverket gör en marknadsanalys. Bredbandsprojektet ska vara ekonomiskt ändamålsenligt och främja användarnas fördel på kommunikationsmarknaden. Projekten ska dessutom sammanföras så att de kan genomföras på det sätt som ekonomiskt är fördelaktigast. Med bredbandsprojektets ekonomiska ändamålsenlighet avses att projektet ska vara så omfattande att det redan i byggnadsskedet förefaller kunna vara livskraftigt också på längre sikt. För att projektet ska främja abonnenternas intressen på kommunikationsmarknaden ska de tjänster som tillhandahålls vara tekniskt utvecklade, hålla god kvalitet, vara driftsäkra och trygga samt förmånliga på det sätt som avses i 1 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. En koncentration av bredbandsprojekten så att de kan genomföras på det ekonomiskt mest fördelaktiga sättet innebär att de bredbandsprojekt som stöds bör vara tillräckligt omfattande för att vara livskraftiga och tekniskt ändamålsenliga. Dessutom ska man inom projekten utreda möjligheterna till sambyggnad i anslutning till installering av andra ledningar och konstruktioner som tjänar samhället.
För utarbetandet av marknadsanalysen ska Transport- och kommunikationsverket ordna ett offentligt samråd om nätverken inom projektområdet. Enligt föreslagna 2 mom. ska Transport- och kommunikationsverket bereda teleföretagen på marknaden tillfälle att informera om sina befintliga nät och om kommersiella investeringsprojekt som de planerat för de följande tre åren. I samband med det offentliga samrådet ber Transport- och kommunikationsverket teleföretagen lämna en utredning om investeringsplanerna inom den närmaste framtiden, dvs. de följande tre åren, i fråga om snabbt bredband i projektområdet samt om vilka konsekvenser det statliga stödet kan ha för konkurrensen i projektområdet och för tidigare investeringar i området. Bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets rätt att få information som behövs för att göra en marknadsanalys finns i föreslagna 15 §.
Vid det offentliga hörandet ber Transport- och kommunikationsverket alla teleföretag lämna ett skriftligt utlåtande om de projektområden som är föremål för remissbehandling. Dessutom ska uppgift om vilka projektområden som är föremål för remissbehandling och begäran om utlåtande om dem vara offentligt tillgängliga på Transport- och kommunikationsverkets webbplats.
Enligt 3 mom. ska Transport- och kommunikationsverket vid uppgörandet av marknadsanalysen beakta resultaten av den geografiska kartläggning och den prognos som avses i 51 a § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Den kartläggning som Transport- och kommunikationsverket gör ska innehålla uppgifter om den regionala tillgången till bredband. Enligt 51 a § 4 mom. i lagen om elektroniska kommunikationstjänster ska myndigheterna beakta resultaten av den geografiska kartläggningen och prognosen när de beviljar offentligt stöd för byggande av bredbandsnät.
Enligt föreslagna 4 mom. fastställer Transport- och kommunikationsverket i marknadsanalysen de stödberättigande områdena i projektområdet. Efter det offentliga samrådet ska Transport- och kommunikationsverket göra en marknadsanalys för varje enskilt projektområde. I analysen avgränsas projektområdets stödberättigande på föreslaget sätt. Kommunikationsverket ska i marknadsanalysen också ta ställning till om det inom området redan finns kommersiella kommunikationsnät som har byggts som ett led i teleföretagens normala affärsverksamhet och bedöma vilken betydelse dessa nät har för de planerade bredbandsprojekten. Marknadsanalysen och resultatet av hörandet ska lämnas till landskapsförbundet, så att förbundet har tillgång till närmare uppgifter om projektområdet och de stödberättigande kostnaderna för projektet innan det i enlighet med 5 § utlyser stödet. Marknadsanalysen är inte ett självständigt förvaltningsbeslut utan ett förberedande skede av beslutet om stöd.
5 §.Offentligt ansökningsförfarande för statligt stöd. Enligt föreslagna 1 mom. ska landskapsförbundet utlysa bredbandsstödet efter det att Transport- och kommunikationsverket har gjort en marknadsanalys av bredbandsprojektet i enlighet med 4 §. Ansökningsförfarandet ska vara öppet för alla, objektivt och icke-diskriminerande. Med öppet ansökningsförfarande avses att det offentliga stödet ska utlysas på ett tillräckligt synligt sätt så att alla intresserade får vetskap om att stödet kan sökas. Landskapsförbundet kan t.ex. lägga ut utlysningstexten på sin webbplats eller publicera den i tidningar som utkommer inom landskapet.
Med objektivitet avses att de kriterier som prioriteras vid ansökningsförfarandet ska vara objektivt motiverade och mätbara och inte får gynna vissa sökanden. Jämförelsekriterierna ska meddelas tydligt i utlysningstexten och alla som vill ska kunna ansöka om stödet.
Med icke-diskriminering avses i denna paragraf att det inte får ställas sådana krav som diskriminerar vissa sökanden, t.ex. på grund av sökandens nationalitet eller etableringsort. Kravet är centralt speciellt med hänsyn till EU-lagstiftningen om statligt stöd. Enligt artikel 1.5 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska förordningen inte tillämpas på stödåtgärder där ett villkor för beviljande av stöd är att stödmottagaren har sitt huvudkontor i en viss medlemsstat, att stödmottagaren till övervägande del är etablerad i en viss medlemsstat eller att stödmottagaren använder nationellt producerade varor eller nationella tjänster. Villkoren i stödordningen får inte heller påverka stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.
Ansökningsförfarandet kan vara diskriminerande också t.ex. då ansökningskriterierna i praktiken gynnar teleföretag som redan tidigare verkar inom området eller t.ex. företag som bildats av kommunen. När ett nätföretag som kommunen eller kommunen har bildat ansöker om statligt stöd ska det fästas särskild uppmärksamhet vid att förfarandet är objektivt och icke-diskriminerande. En sådan sökande ska behandlas på samma sätt som andra sökande och tjänsteleverantörer.
I lagen ställs inte heller några allmänna villkor för stödmottagaren. Stödmottagaren behöver inte vara t.ex. ett teleföretag, utan det kan vara ett annat företag, en sammanslutning, en stiftelse eller en företagssammanslutning av dessa som har förutsättningar att på ett ekonomiskt ändamålsenligt sätt erbjuda tjänster som främjar abonnenternas intressen. Stödmottagaren kan sålunda vara t.ex. ett andelslag som flera företag har bildat eller en kommun eller ett nätföretag som kommunen har bildat. Genast när stödmottagaren börjar tillhandahålla nät- eller kommunikationstjänster blir den dock ett sådant teleföretag som avses i 3 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.
Ansökningsförfarandet kan också anses vara diskriminerande om ansökningskriterierna i praktiken favoriserar en viss teknik. Ansökningskriterierna bör vara så teknikneutrala som möjligt. Enligt artikel 52.4 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska stödet tilldelas på grundval av en öppen, transparent, icke-diskriminerande och konkurrensutsatt urvalsprocess, där principen om teknikneutralitet iakttas.
Enligt föreslagna 1 mom. ska ansökningstiden vara skälig. Skäligheten bedöms utifrån bredbandsprojektets omfattning, men ansökningstiden ska alltid vara minst fyra veckor.
I 2 mom. finns en förteckning över omständigheter som den som deltar i ansökningsförfarandet åtminstone ska lämna uppgifter åtminstone om. Förteckningen är inte uttömmande, så landskapsförbundet kan begära att den som deltar i ansökningsförfarandet lämnar också andra uppgifter. Enligt den föreslagna 2 mom. 1 punkten ska i stödansökan uppges namnet på den som ansöker om stöd. Enligt 2 punkten ska antalet anställda hos sökanden, dess årsomsättning och dess balansomslutning uppges. Uppgifterna behövs eftersom företagets storlek enligt bilaga 1 till den allmänna gruppundantagsförordningen påverkar huruvida ett företag ska anses vara ett företag i svårigheter enligt 3 §. Definitionen av företag i svårigheter är å sin sida av betydelse för beviljandet av stöd, eftersom det i 10 § föreskrivs att stöd inte kan beviljas företag i svårigheter.
Enligt den föreslagna 3 punkten ska ansökan innehålla uppgifter om den sökandes ägarförhållanden, såsom uppgifter om eventuellt offentligt ägande och dess andel. Det offentliga ägandets andel är en viktig uppgift vid fastställandet av om sökanden är ett företag i svårigheter. Enligt artikel 2 i den allmänna gruppundantagsförordningen påverkas avgörandet av huruvida ett företag är i svårigheter av om företaget är ett litet eller medelstort företag. Enligt artikel 3.4 i bilaga I till förordningen kan ett företag inte anses höra till SMF-kategorin, om 25 procent eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.
Enligt 4 punkten ska ansökan inkludera byggnadsplanen för kommunikationsnätet och eventuella villkor som begränsar genomförandet, såsom villkor angående antalet abonnenter. Av byggnadsplanen ska åtminstone framgå kommunikationsnätets geografiska läge samt en allmän beskrivning av dess grundläggande tekniska lösningar. Normalt preciseras byggnadsplanerna närmare när stöd söks hos Transport- och kommunikationsverket. Det är dock motiverat att redan i detta skede till ansökan foga uppgifter om eventuella villkor som begränsar byggandet eller genomförandet av bredbandsprojektet, såsom uppgift om huruvida genomförandet av bredbandsprojektet förutsätter ett visst antal abonnenter. Dessutom ska ansökan i denna fas kunna göras villkorligt så att den sökande meddelar att den förbinder sig till bredbandsprojektet under förutsättning att statligt stöd beviljas för projektet.
Enligt den föreslagna 5 punkten ska ansökan innehålla en utredning om de kostnader som hänför sig till projektet. I ansökan ska de stödberättigande kostnaderna och de icke stödberättigande kostnaderna specificeras. Enligt den föreslagna 10 § kan stöd inte beviljas för bredbandsprojekt vars totala kostnader överstiger 70 miljoner euro.
Enligt 6 punkten ska maximibeloppet för det statliga stöd som söks anges i ansökan. Av ansökan ska framgå de totala kostnaderna för det planenliga nätet, maximibeloppet av de stödberättigande kostnaderna samt de icke stödberättigande kostnaderna. Maximibeloppet av det statliga stöd som söks ska anges genom att den andel av de stödberättigande kostnaderna som motsvarar statens betalningsandelsprocent beräknas. Dessa uppgifter behövs för att landskapsförbundet vid valet av stödmottagare ska kunna bedöma urvalskriterierna enligt 6 §. Vid valet beaktas bland annat beloppet av det statliga stöd som söks och projektets totalekonomiska lönsamhet.
Enligt den föreslagna 7 punkten ska ansökan dessutom innehålla uppgift om antalet abonnemang som kommer att tillhandahållas och priset och övriga villkor på vilka kommunikationstjänster enligt planerna ska tillhandahållas abonnenterna på den plats där de är bosatta eller verksamma. Den sökande ska alltså i ansökan uppge antalet hushåll och verksamhetsställen för företag och offentliga förvaltningsenheter inom bredbandsprojektets område. De uppgifter som lämnats har betydelse vid valet av bredbandsprojekt som beviljas stöd, eftersom avsikten är att välja ett projekt som leder till att kommunikationstjänster kan tillhandahållas på detaljmarknaden för så många abonnenter och till ett så förmånligt pris som möjligt samt till rimliga villkor också i övrigt. Termen abonnent används också i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och med det avses i paragrafen såväl konsumenter som hushåll och företag.
Enligt 8 punkten ska projektets tidsplan uppges i ansökan. I ansökan ska det åtminstone anges när den sökande avser inleda och avsluta projektet. Enligt 9 punkten ska det lämnas uppgifter om eventuell sambyggnad i anslutning till installering av andra ledningar och konstruktioner som tjänar samhället. Ledningar och konstruktioner som tjänar samhället är t.ex. vatten-, avlopps- och elledningar samt konstruktioner som hänför sig till dem. Det bör i ansökningsförfarandet uppmuntras till gemensamt byggande, dock med beaktande av att det inte alltid är möjligt eller ändamålsenligt t.ex. på grund av ökade kostnader.
Enligt den föreslagna 10 punkten ska till ansökan fogas den sökandes verksamhetsplan eller någon annan beskrivning av företagets verksamhet samt en likviditets- och lönsamhetskalkyl. I synnerhet de sökande vars verksamhet börjar i och med projektet ska till sin ansökan foga en affärsplan samt en likviditets- och lönsamhetskalkyl. Teleföretag som redan är verksamma kan lämna motsvarande uppgifter genom att till ansökan foga t.ex. årsredovisningen för föregående räkenskapsperiod.
Enligt den föreslagna 11 punkten ska det till ansökan fogas en analys av de operativa och ekonomiska riskerna och övriga risker som är förknippade med projektet samt en plan för att hantera dem. I många bredbandsprojekt är de som genomför projekten nya aktörer inom branschen, vilket innebär att planeringen av ett projekt från det att stödansökan utarbetas till byggnadsskedet oftast görs för första gången. Den sökande måste alltså bedöma de ekonomiska riskerna i anknytning till projektet t.ex. i en situation där det allmänna ekonomiska läget försvagas, räntenivån höjs eller det sker ändringar i finansieringsplanen eller den övriga verksamheten. Syftet med riskanalysen är att den som genomför ett bredbandsprojekt ska analysera situationer i anslutning till olika ekonomiska risker och hur bredbandsprojektet kan genomföras om en risk realiseras. Analysen ska också lämnas till Transport- och kommunikationsverket när den som valts genom ansökningsförfarandet ansöker om statligt stöd hos verket.
6 §.Jämförelsegrunder för ansökningsförfarandet. I föreslagna 6 § föreskrivs på vilka grunder landskapsförbundet utser den som ska genomföra projektet. Enligt 1 mom. är det landskapsförbundets uppgift att bland dem som ansökt om stöd välja den sökande som totalekonomiskt sett genomför projektet mest fördelaktigt enligt de jämförelsegrunder som nämns i utlysningstexten. Avsikten med ansökningsförfarandet är att konkurrensutsätta stödberättigande bredbandsprojekt inom ett landskap så effektivt som möjligt med tanke på användningen av offentliga medel. Vid bedömningen av huruvida ett bredbandsprojekt är totalekonomiskt fördelaktigt kan man beakta t.ex. beloppet av det statliga stöd som söks, de totala kostnaderna för bredbandsprojektet, den tid som den sökande förbinder sig att tillhandahålla tjänster i sitt nät, prissättningen av tjänsterna samt andra relevanta omständigheter.
Enligt 1 mom. ska vid valet av stödmottagare åtminstone det sökta statliga stödbeloppet användas som jämförelsegrund. Syftet med lagen är att det offentliga stöd som beviljas stödmottagarna ska vara så litet som möjligt för att stödet inte ska orsaka mer än ringa inverkan på konkurrensen.
Enligt 2 mom. kan som jämförelsegrund dessutom användas de avgifter som tas ut av abonnenterna, dvs. t.ex. anslutningsavgifter av engångsnatur och avgifter som grundar sig på användningen. Som jämförelsegrund kan också användas den tid utöver tio år som teleföretaget förbinder sig att tillhandahålla abonnenterna tjänster. Enligt 10 § 1 mom. ska stödmottagaren tillhandahålla nät- och kommunikationstjänster i minst tio års tid från det att den sista stödposten har betalats ut. Som jämförelsegrund kan också andra motsvarande tekniska, ekonomiska, kvalitativa eller funktionella omständigheter tillämpas. För att landskapsförbundet ska ha handlingsutrymme i fråga om jämförelsegrunderna och deras relativa viktning är förteckningen över jämförelsegrunder inte uttömmande. Jämförelsegrunderna ska dock alltid vara teknikneutrala och också i övrigt motsvara de övriga krav på öppenhet, objektivitet och icke-diskriminering som ställs på ansökningsförfarandet. Jämförelsegrunderna och deras inbördes viktning ska enligt 3 mom. ingå i utlysningstexten för stödet.
Enligt paragrafens 4 mom. ska ett landskapsförbund kunna samarbeta med ett annat landskapsförbund när det sköter uppgifter som nämns i 5 och 6 §. Om bredbandsprojektet överskrider landskapets gränser, kan det offentliga stödet utlysas i två eller flera landskap.
Enligt 143 § i kommunallagen (410/2015) får ett beslut av landskapsförbundet verkställas innan det har vunnit laga kraft. Enligt paragrafen får ett beslut dock inte börja verkställas, om begäran om omprövning eller anförande av besvär skulle bli meningslöst till följd av verkställigheten eller om det organ som behandlar begäran om omprövning eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.
7 §.Stödansökan till Transport- och kommunikationsverket. I föreslagna 7 § föreskrivs vilka uppgifter den som ansöker om stöd ska lämna till Transport- och kommunikationsverket i sin stödansökan. Transport- och kommunikationsverket är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen. Den som blivit vald i ansökningsförfarandet enligt 5 och 6 § ska skriftligen ansöka om stöd hos Transport- och kommunikationsverket. Ansökan ska innehålla de uppgifter och utredningar som avses i 5 § 2 mom. och som lämnats till landskapsförbundet. Stödansökan ska således innehålla en byggnadsplan för kommunikationsnätet, av vilken framgår nätets geografiska läge och det tekniska genomförandet av de tjänster som tillhandahålls i kommunikationsnätet, såsom uppgift om vald teknik och behövliga nätkomponenter. Byggnadsplanen ska vara mer detaljerad än när den lämnas in till landskapsförbundet. Med stöd av den föreslagna hänvisningsbestämmelsen ska antalet abonnemang som kommer att tillhandahållas och priset och övriga villkor på vilka kommunikationstjänster ska tillhandahållas för abonnenterna och priset och övriga villkor på vilka kommunikationstjänster tillhandahålls. Uppgifterna ska med andra ord innehålla uppgifter om antalet hushåll samt verksamhetsställen för företag och offentliga förvaltningsenheter inom bredbandsprojektets område. I momentet finns också en förteckning i sex punkter över andra uppgifter som ska lämnas till Transport- och kommunikationsverket. Förteckningen är inte uttömmande, utan Transport- och kommunikationsverket kan vid behov be den sökande lämna andra utredningar, om det behövs för att avgöra frågan. I detta sammanhang tillämpas också 10 § i statsunderstödslagen, enligt vilken den som ansöker om statsunderstöd i samband med ansökan ska lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter om ändamålet med statsunderstödet samt om de andra omständigheter som statsbidragsmyndigheten behöver känna till för att avgöra ansökan.
Enligt den föreslagna 1 punkten ska den sökande lämna in en redogörelse för de nättjänster som tillhandahålls samt för priset och andra villkor på vilka nättjänster tillhandahålls. Som utredning över de tjänster som kommer att tillhandahållas räcker t.ex. en avsiktsförklaring eller någon annan motsvarande handling om det kommande samarbetet. Den sökande måste kunna presentera åtminstone en summarisk uppskattning av prisnivån på de tjänster som erbjuds abonnenterna. Uppskattningen kan gälla t.ex. prissättningen när tjänsterna börjar tillhandahållas samt utvecklingen för prisnivån under de följande fem åren. Planen för tjänsteutbudet ska åtminstone innehålla uppgifter om det minimiutbud av tjänster som kommer att tillhandahållas, genomförandet av och priset för accessnät, om de är tillgängliga, samt de mest centrala hyresprodukterna och deras priser. Om den sökande planerar att själv bara tillhandahålla nättjänster, ska projektplanen nämna minst ett serviceföretag som kommer att tillhandahålla kommunikationstjänster på nätet också för abonnenter.
Enligt 1 mom. 2 punkten ska uppgift lämnas om projektets stödberättigande kostnader och om de betalningsandelar som avses i 8 § 1 mom. De stödberättigade kostnaderna ska specificeras i ansökan enligt närmare anvisningar från Transport- och kommunikationsverket.
Enligt den föreslagna 3 punkten ska stödansökan också innehålla uppgifter om de tekniska egenskaperna i det planerade kommunikationsnätet och om det tekniska genomförandet av kommunikationstjänsten. Som en sådan utredning kan betraktas t.ex. en nätplan. Utredningen behövs vid bedömningen av de stödberättigande kostnaderna. Nätets tekniska egenskaper ska också uppfylla de krav som ställs i Transport- och kommunikationsverkets tekniska föreskrifter.
Enligt 4 punkten ska stödansökan också innehålla uppgifter om samtrafiken med andra teleföretag genom sammankoppling av kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Begreppet samtrafik är känt på telemarknaden och motsvarar definitionen i 60 § 1 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, enligt vilken med samtrafik avses fysisk och logisk sammankoppling av olika kommunikationsnät för att säkerställa att användarna får tillgång till ett annat teleföretags kommunikationsnät och kommunikationstjänster. I stödansökan kan uppgifterna om samtrafik anges t.ex. i form av en avsiktsförklaring eller en motsvarande plan där det framgår att samtrafik vid behov kommer att bedrivas. Om det kommunikationsnät som byggts med stödets hjälp sammankopplas med ett annat kommunikationsnät som samma teleföretag äger, räcker det att detta nämns i stödansökan.
Enligt den föreslagna 5 punkten ska den som ansöker om stöd meddela finansieringsplanen för bredbandsprojektet finansieringsplan inklusive uppgifter om annat offentligt stöd som eventuellt beviljats samt villkoren för finansieringen. Uppgifterna om finansieringen av projektet behövs för att Transport- och kommunikationsverket på ett tillförlitligt sätt ska kunna utreda beloppet av annat offentligt stöd enligt 9 § och dess eventuella inverkan på beloppet av det statliga stöd som beviljas. Offentligt stöd kan utöver direkta understöd utgöras av t.ex. lån, annan finansiering och borgen som ett offentligt samfund beviljar.
Ansökan ska enligt 6 punkten innehålla kommunens beslut enligt vilket den i enlighet med 8 § förbinder sig att finansiera bredbandsprojektet med den del som motsvarar dess betalningsandel. När det gäller en kommuns betalningsandel räcker det t.ex. med ett beslut av kommunfullmäktige om deltagande i projektets byggnadskostnader med ett visst belopp eller en viss procentandel.
8 §.Betalningsandel av stödberättigande kostnader. I den föreslagna paragrafen fastställs vissa maximibelopp för statens och kommunens betalningsandelar. Enligt paragrafen får offentligt stöd beviljas till högst 66 procent av de stödberättigande kostnaderna. Utgångspunkten är således att stödmottagaren själv betalar minst 34 procent av de stödberättigande kostnaderna för bredbandsprojektet. Enligt 9 § 1 mom. kan ett bredbandsprojekt få offentligt stöd till högst hundra procent av projektets stödberättigande kostnader, vilket innebär att stödmottagaren kan täcka sin andel av de stödberättigande kostnaderna med annat offentligt stöd, förutsatt att det sammanlagda offentliga stödet inte överstiger det maximibelopp som avses i 9 §.
En förutsättning för beviljande av stöd är enligt 1 mom. att kommunen förbinder sig att finansiera projektet med det belopp som motsvarar dess betalningsandel. Det är dock frivilligt för kommunen att delta i bredbandsprojektet och därigenom i finansieringen av det.
Enligt det föreslagna 2 mom. är kommunens betalningsandel 33 procent av de stödberättigande kostnaderna. I momentet föreskrivs dessutom om de situationer där kommunens betalningsandel är lägre än detta. I kommuner för vilka finansieringen av ett bredbandsprojekt annars skulle bli en oskälig ekonomisk belastning med beaktande av kommunens ekonomiska bärkraft, folkmängd och tätortsgrad är kommunens betalningsandel enligt momentet 8 eller 22 procent. Det statliga stödet beviljas i dessa fall höjt på motsvarande sätt, dock till ett belopp av högst 58 procent av bredbandsprojektets stödberättigande kostnader om kommunens betalningsandel är 8 procent, och till högst 44 procent av de stödberättigande kostnaderna om kommunens betalningsandel är 22 procent.
Enligt föreslagna 3 mom. utfärdas bestämmelser om beräkningsgrunder och viktkoefficienter för de i 2 mom. nämnda kriterierna, som kommunernas betalningsandelar grundar sig på, genom förordning av statsrådet. Det ska i förordning av statsrådets föreskrivas om hur de i lagen avsedda jämförelsegrunderna förhåller sig till varandra och vilken betydelse de ges vid en bedömning av bredbandsprojektets skälighet och kommunens ekonomiska bärkraft.
9 §.Annat offentligt stöd. Ett bredbandsprojekt kan enligt 1 mom. i offentligt stöd få högst 100 procent av projektets stödberättigande kostnader. Det skulle innebära att stödordningens stödnivå är 100. Med stödnivå avses det offentliga stödets bruttobelopp uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna före avdrag för skatter eller andra avgifter. Vid beräkningen av stödnivån beaktas alla offentliga stöd, inte enbart statligt stöd som beviljats med stöd av den föreslagna lagen. Utifrån stödnivån fastställs maximibeloppet av det tillåtna offentliga stödet. Vid beräkning av stödnivå beaktas endast projektets stödberättigande kostnader. Med bruttobelopp avses att alla belopp som används vid fastställandet av stödbeloppet ska anges före avdrag för skatter eller andra avgifter.
Med stöd av den föreslagna lagen kan stöd till ett belopp av 66 procent av de stödberättigande kostnaderna beviljas, så i praktiken kan annat tillåtet offentligt stöd fås till ett belopp av 34 procent av de stödberättigande kostnaderna för bredbandsprojektet. Beloppet av det maximala offentliga stöd som är tillåtet för bredbandsprojektet ska ingå i stödvillkoren. Annat offentligt stöd som överskrider det tillåtna beloppet minskar enligt 1 mom. beloppet av det statliga stöd som beviljas med stöd av denna lag på så sätt att maximibeloppet för offentligt stöd inte överskrids. Överträdelse av stödvillkoren utgör således ett hinder för utbetalning av statligt stöd. Den högsta stödnivån motsvarar stödnivån enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.
Statligt stöd beviljas enligt det föreslagna 2 mom. inte för kostnader för vilka det redan beviljats annat offentligt stöd. Annat offentligt stöd bör gälla olika identifierbara stödberättigande kostnader, och ackumulering av offentligt stöd till ett projekt får inte leda till att den högsta stödnivån eller det maximala stödet överskrids. Om projektet också får stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd, beaktas också beloppet av dessa i stödnivån och i stödets maximibelopp.
10 §.Villkor för beviljande av stöd. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om villkoren för beviljande av stöd. Enligt 1 mom. 1 punkten kan det för ett bredbandsprojekt beviljas statligt stöd bara om den sökande förbinder sig att tillhandahålla de i stödansökan nämnda nät- och kommunikationstjänster eller tjänster som motsvarar dem i minst tio år från utbetalningen av den sista stödposten. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att skyldigheten att upprätthålla service kringgås genom att servicenivån eller prissättningen ändras på ett sätt som är ofördelaktigt ur abonnenternas synvinkel. Enligt den föreslagna 1 punkten ska tjänsterna dessutom vara förenliga med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och de föreskrifter som utfärdas med stöd av den, vilket bl.a. innebär att de ska vara tekniskt avancerade, driftsäkra och trygga. Tjänsterna ska således uppfylla till exempel kraven i 243 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och i tekniska föreskrifter som utfärdats av Transport- och kommunikationsverkets med stöd av 244 § i den nämnda lagen. I dessa bestämmelser och föreskrifter betonas att tjänsterna ska vara driftssäkra och trygga. Den sökande ska garantera att kommunikationsnätet och de tjänster som tillhandahålls där uppfyller dessa villkor.
Enligt 1 mom. 2 punkten är ett villkor för beviljande av stöd också att stödtagaren under sju år från det att den sista stödposten har betalats ut förbinder sig att till skäligt pris och på icke-diskriminerande villkor till andra teleföretag överlåta nyttjanderätt till det kommunikationsnät och nätelement som byggts med hjälp av stödet samt till nätets kapacitet.
Den skyldighet att överlåta nyttjanderätt som avses i paragrafen omfattar bl.a. stamnät, antennplatser i basstationsmaster och nätkapacitet som byggts med hjälp av stödet. Nyttjanderätten gäller inte bara delar av nätet utan också dess kapacitet. Nyttjanderätt måste överlåtas oberoende av vilket användningsändamål teleföretaget begär den för.
Överlåtandet av nyttjanderätt förutsätter i praktiken också att det företag eller den sammanslutning som ska överlåta rätten måste låta innehavaren av nyttjanderätten eller dennes representant komma in i företagets eller sammanslutningens egna utrustningsutrymmen. Tillgång till utrustningsutrymmena behövs t.ex. för installering av utrustning och kablar samt för service och underhåll av tjänsterna. Med nätelement avses t.ex. kabelkanaler.
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar artikel 52.5 i den allmänna gruppundantagsförordningen, enligt vilken stödmottagaren ska erbjuda andra operatörer bredast möjliga aktiva och passiva tillträde i grossistledet enligt artikel 2.139 i förordningen på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, inklusive fysiskt tillträde till accessnätet. Tillträde i grossistledet ska beviljas för minst sju år.
Överlåtelseskyldighet föreligger enligt 1 mom. 2 punkten inte om föremålet för den önskade nyttjanderätten är i stödmottagarens eget bruk eller behövs för stödmottagarens eget rimliga framtida behov. Syftet med bestämmelsen är att skydda ägarens skäliga användningsbehov, och den uppfyller till denna del grundlagens krav på egendomsskydd.
Stödmottagaren måste i förekommande fall påvisa sitt eget skäliga behov. Användningsbehovet bör vara konkret; endast beredskap för eventuell framtida efterfrågan räcker inte som grund för att vägra överlåta nyttjanderätt. Behovet bör också vara genuint. Bestämmelsen innehåller ingen tidsgräns för det framtida behovet, eftersom bedömningen av skäligheten till denna del alltid förutsätter en helhetsprövning. Nyttjanderätten ska enligt den föreslagna punkten överlåtas på icke-diskriminerande villkor. Med icke-diskriminerande villkor avses villkor som berör teleföretag i samma situation på samma sätt. Om stödmottagaren t.ex. använder en viss tjänst själv eller erbjuder den till ett företag eller någon annan motsvarande aktör som hör till samma koncern på det sätt som avses i 6 § i bokföringslagen (1336/1997), ska stödmottagaren erbjuda motsvarande tjänst på motsvarande villkor också till konkurrerande teleföretag. Ett konkurrerande teleföretag får inte sättas i en annan ställning när det gäller villkor för tillhandahållandet av tjänster t.ex. i fråga om prissättning, leveranstid eller servicenivå.
Enligt 1 mom. 2 punkten ska nyttjanderätten också lämnas ut till ett skäligt pris. Då ett skäligt pris fastställs ska man beakta att stödmottagaren endast har finansierat en del av bredbandsprojektets kostnader. Prisets skälighet ska bedömas ur både överlåtarens och mottagarens synvinkel. Det skäliga pris som avses i den föreslagna lagen kan i praktiken åtminstone inte vara högre än priset på en motsvarande produkt eller tjänst för vilken Transport- och kommunikationsverket genom beslut fattat med stöd av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation ålagt skyldighet att till följd av betydande marknadsinflytande tillämpa kostnadsorienterad prissättning.
Ett villkor för beviljande av stöd är enligt 1 mom. 3 punkten dessutom att stödtagaren under sju år från det att den sista stödposten har betalats ut förbinder sig att offentliggöra uppgifter, såsom leveransvillkor för tjänsten, som är av betydelse med tanke på överlåtelseskyldigheten. Uppgifterna ska publiceras på stödmottagarens webbplats, där de är lätta att upptäcka och få tillgång till.
I vissa situationer kan Transport- och kommunikationsverket också behöva göra en bedömning av ett enskilt avtal mellan teleföretag om verkställandet av skyldigheten att överlåta nyttjanderätt. Enligt 15 § har teleföretag skyldighet att oberoende av företagshemligheter till Transport- och kommunikationsverket lämna uppgifter som behövs med hänsyn till bredbandsprojektet.
Enligt det föreslagna 2 mom. gäller tidsfristen enligt 1 mom. 2 och 3 punkten dock inte kabelkanaler och stolpar som omfattas av stödet, eftersom skyldigheten att överlåta nyttjanderätt till dem inte är tidsbegränsad. Bestämmelsen motsvarar artikel 52.5 i den allmänna gruppundantagsförordningen, enligt vilken rätten till tillträde till kabelrör och stolpar inte får tidsbegränsas.
Bevisbördan för att prissättningen är skälig och villkoren icke-diskriminerande ligger enligt föreslagna 3 mom. på stödmottagaren. Utredningar om prissättning är ofta förknippade med företagshemligheter. Utredning av prissättningen kräver ofta förtrogenhet med teleföretagets interna kostnadsberäkning. Genom överföringen av bevisbördan till stödmottagaren kan ärendet behandlas snabbare, eftersom stödmottagaren har de bästa möjligheterna att påvisa hur prissättningen sker. Transport- och kommunikationsverket kan vid behov ge närmare anvisningar om vilken utredning teleföretaget ska förete och i vilken form.
Om samma egendom, såsom ett nätelement eller en kapacitet som är föremål för överlåtelseskyldigheten, också omfattas av en skyldighet att överlåta nyttjanderätt med stöd av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, t.ex. i anknytning till teleföretagets betydande marknadsinflytande eller skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, ska i första hand bestämmelserna i den föreslagna lagen tillämpas på prissättningen av överlåtelse av nyttjanderätt och på övriga villkor.
Valet är motiverat eftersom de övriga villkoren som gäller ifrågavarande pris och överlåtelse ska vara så förmånliga som möjligt för den som mottar överlåtelsen av nyttjanderätten och eftersom det gäller egendom för vars anskaffning teleföretaget har fått statligt stöd. Det statliga stödets påverkan på konkurrenssituationen är då så liten som möjligt.
Kabelkanaler som hör till stödprojektet ska vara tillräckligt stora för att möjliggöra flera kabelnät och olika nättopologier. Det bör dock beaktas att tillämpningen av bestämmelsen inte får leda till extra kostnader. Enligt den föreslagna 12 § 1 mom. 3 punkten kan som stödberättigande kostnader endast betraktas de kostnader som är nödvändiga för att en kommunikationstjänst ska fungera. Bestämmelsen motsvarar artikel 52.5 i den allmänna gruppundantagsförordningen, där det i fråga om stöd till dragning av kabelrör sägs att rören ska vara tillräckligt stora för att möjliggöra flera kabelnät och olika nättopologier.
Enligt 5 mom. kan statligt stöd beviljas endast om beviljandet av stödet inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden. Bestämmelsen motsvarar till innehållet 7 § i statsunderstödslagen, men det är motiverat att ta in den i en speciallag. Villkoret är sedvanligt också i internationell jämförelse i fråga om bredbandsprojekt som får statligt stöd.
Det statliga stödet har troligen mer än ringa konsekvenser för konkurrensen, t.ex. när det inom samma geografiska område redan finns ett kommunikationsnät som kan tillhandahålla snabbt bredband enligt denna lag. Vid Transport- och kommunikationsverkets bedömning av de konkurrenseffekter som avses i paragrafen är alltså konkurrenssituationen på detaljmarknaden av central betydelse.
Ytterligare ett villkor är att stödet kan beviljas endast för områden där det saknas snabba bredbandsförbindelser och där sådana på sannolika grunder inte kommer att byggas på kommersiella grunder under de följande tre åren. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att beviljandet av stöd inte har mer än ringa konkurrenseffekter. Bestämmelsen har samband med den marknadsanalys som Transport- och kommunikationsverket ska göra enligt 4 §.
Enligt föreslagna 6 § får stöd beviljas endast för bredbandsprojekt vars totala kostnader är högst 70 miljoner euro. Begränsningen motsvarar artikel 4.1 y i den allmänna gruppundantagsförordningen, som gäller tröskelvärden för anmälan. Enligt bestämmelsen ska förordningen inte tillämpas på stöd till bredbandsinfrastrukturer vars totala kostnader överstiger 70 miljoner euro per projekt.
Stöd kan inte beviljas ett företag som enligt artikel 2 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget ska betraktas som företag i svårigheter. Bestämmelsen är förenlig med artikel 1.4 i den allmänna gruppundantagsförordningen, enligt vilken förordningen inte tillämpas på stöd till företag i svårigheter.
I artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen finns en förteckning i fem punkter över situationer där ett företag kan anses befinna sig i svårigheter.
För det första anses det vara frågan om ett företag i svårigheter om det är ett aktiebolag som hör till gruppen små och medelstora företag, dess ägare är begränsat ansvariga, det inte har funnits i mindre än tre år och över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Så anses vara fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet I detta sammanhang avses med ”aktiebolag” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till direktiv 2013/34/EU, och ”aktiekapital” omfattar överkurs om så är relevant.
Den andra grunden för att ett företag ska anses vara i svårigheter är att det är ett aktiebolag som hör till gruppen små och medelstora företag och att åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld, det inte har funnits i mindre än tre år och över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. I detta sammanhang avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.
Ett företag kan vidare anses vara i svårigheter om det är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.
Den fjärde grunden är att företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.
Den femte och sista grunden avser ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag, där, för de senaste två åren, företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0.
Med litet eller medelstort företag avses här ett företag som fyller kriterierna för små och medelstora företag i bilaga 1 till den allmänna gruppundantagsförordningen. Det bör dock noteras att enligt artikel 3.4 i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen kan ett företag inte anses höra till SMF-kategorin, om 25 procent eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.
Definitionen av företag i svårigheter är av betydelse för beviljandet av stöd, eftersom det i 10 § föreskrivs att stöd inte kan beviljas företag i svårigheter.
11 §.Stödbeslut från Transport- och kommunikationsverket. I paragrafen föreskrivs om Transport- och kommunikationsverkets stödbeslut. Enligt föreslagna 1 mom. beviljar Transport- och kommunikationsverket ett bredbandsprojekt statligt stöd, om projektet fyller de krav för beviljande av stödet som nämns i lagen.
Statligt stöd beviljas på basis av projektets stödberättigande kostnader. Dessutom ska Transport- och kommunikationsverket besluta om maximibeloppet för stödet. I Transport- och kommunikationsverkets stödbeslut fastställs stödets maximibelopp både i procent och i euro. Det slutliga beloppet av statligt stöd kan inte vara större än det som fastställts i Transport- och kommunikationsverkets beslut. De stödberättigande kostnaderna beräknas enligt uppgivna kostnader exklusive mervärdesskatt.
Transport- och kommunikationsverket tar i stödbeslutet i första hand ställning till om projektet uppfyller villkoren för beviljande av stöd enligt 8 och 9 §, vilka av projektets byggnadskostnader som är stödberättigande och för hur stor del av projektets totala kostnader statligt stöd kan beviljas.
Av stödbeslutet ska dessutom alla uppgifter som räknas upp i 11 § i statsunderstödslagen framgå. Enligt 11 § 2 mom. i statsunderstödslagen ska åtminstone mottagaren, ändamålet samt beloppet eller beräkningsgrunden framgå av beslutet. Beslutet kan dessutom innehålla vissa villkor och begränsningar för användningen av statsunderstödet. Enligt 11 § 4 mom. i statsunderstödslagen ska beslutet dessutom innehålla uppgifter om de godtagbara kostnaderna för verksamheten eller projektet, statsunderstödets maximibelopp, inverkan av mottagarens inkomster av projektet på statsunderstödets belopp och användning, statsunderstödets användningstid samt andra villkor och begränsningar. Enligt 11 § 4 mom. ska beslutet också innehålla uppgifter om mottagarens skyldighet att lämna en utredning om användningen av statsunderstödet och tidpunkten för utredningen samt andra grunder för beviljandet och utbetalningen av statsunderstödet och för övervakningen av dess användning.
Om bredbandsprojektet inte uppfyller villkoren kan Transport- och kommunikationsverket avslå stödansökan. Transport- och kommunikationsverket kan dessutom godkänna endast en del av de föreslagna kostnaderna och ändra beloppet av det statliga stödet jämfört med vad sökanden har föreslagit.
Den som är missnöjd med Transport- och kommunikationsverkets stödbeslut kan begära omprövning hos verket i enlighet med 34 § 1 mom. i statsunderstödslagen. Enligt 34 § i statsunderstödslagen får beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (808/1996).
Beviljat statligt stöd kan betalas endast på basis av bredbandsprojektets faktiska stödberättigande kostnader. Det innebär att stödets maximibelopp anges i stödbeslutet, men inte stödets minimibelopp. Stödet ska beviljas på basis av faktiska stödberättigande kostnader, men dock högst till det maximibelopp som anges i stödbeslutet.
12 §.Stödberättigande kostnader. I paragrafen föreskrivs om de stödberättigande kostnaderna för bredbandsprojekt. Enligt 1 mom. 1 punkten i den föreslagna paragrafen är endast kostnader som uppstått efter det att stödansökan har lämnats in stödberättigande.
Enligt 1 mom. 2 punkten är stödberättigande kostnader sådana som har uppstått vid byggandet av ett kommunikationsnät som behövs för att tillhandahålla snabba bredbandsförbindelser. Enligt definitionen i lagen avses med snabb bredbandsförbindelse en förbindelse som kan erbjuda en avancerad anslutning av jämn kvalitet under normal högtrafik. Bestämmelser om minimihastigheten för en snabb bredbandsförbindelse utfärdas genom förordning av statsrådet. Syftet med villkoret som gäller behövlighet är att begränsa de stödberättigande kostnaderna till sådana som faktisk behövs. Det skulle till exempel inte vara rationellt att bygga överlappande nät inom samma geografiska område.
Ett tredje viktigt kriterium för bedömningen av stödberättigande kostnader är enligt 1 mom. att kostnaderna är nödvändiga för att inom ett stödberättigande projektområde tillhandahålla abonnemang på den plats där användaren är bosatt eller placerad. Det krävs alltså att investeringarna är nödvändiga för att sätta i drift en avancerad kommunikationstjänst. Sådana nödvändiga kostnader är t.ex. de investeringskostnader som uppstår då det nät som byggts med stödet sammankopplas med ett allmänt kommunikationsnät.
Nödvändiga kostnader är förutom anskaffningskostnaderna för centrala nätelement, t.ex. kostnader för rör, konstruktioner, utrustningsutrymmen och stolpar samt arbetskostnader för byggandet av nätet. Nödvändiga är också kostnaderna för planering och övervakning av byggandet. Projektets finansieringskostnader är däremot inte sådana stödberättigande kostnader som avses i paragrafen.
I synnerhet när det gäller trådlöst bredband kan man vid bedömningen av om kostnaderna är stödberättigande beakta till vilka delar kostnaderna är nödvändiga för att tillhandahålla abonnemang på den plats där användaren är bosatt eller placerad och till vilka delar avsikten är att genom samma byggande erbjuda mobila anslutningar.
Enligt föreslagna 2 mom. kan Transport- och kommunikationsverket i sitt utbetalningsbeslut korrigera kostnaderna, om de kostnader som den sökande uppgett är oskäligt höga.
Enligt föreslagna 3 mom. 1 punkten beviljas stöd inte för kostnader för underhåll av kommunikationsnätet eller för hyra av delar av nätet. De är alltså inte stödberättigande kostnader.
Stödberättigande kostnader är enligt 3 mom. 2 punkten inte heller de kostnader som hänför sig till den del av accessnätet som finns på högst etthundra meters avstånd från den plats där abonnenten är bosatt eller verksam. Det kan anses skäligt att abonnenten själv bekostar den andel av accessnätet som faller inom en sträcka på hundra meter från hemmet eller verksamhetsstället. Av de totala kostnaderna för accessnätet är således den andel stödberättigande som motsvarar den andel som överstiger hundra meter.
Enligt 3 mom. 3 punkten i lagförslaget är stödberättigande kostnader inte kostnader i områden som sträcker sig etthundra meter från en sådan anslutningspunkt där det kan tillhandahållas snabbt bredband. Syftet med villkoret är att säkerställa att stöd inte beviljas för områden där det redan finns förbindelser på motsvarande nivå.
Enligt det föreslagna 4 mom. ska bestämmelser om minimihastigheten för en snabb bredbandsförbindelse utfärdas genom förordning av statsrådet. Det är nödvändigt att föreskriva om minimihastigheten för att man ska kunna säkerställa att de förbindelser som stöds är avancerade och av jämn kvalitet. Genom hastighetskravet säkerställs också att stödordningen i enlighet med artikel 2.138 i den allmänna gruppundantagsförordningen stöder nästa generations accessnät, som bland annat levererar tjänster på ett tillförlitligt sätt med mycket hög hastighet per abonnent via optiska (eller tekniskt likvärdiga) stomnät som är tillräckligt nära användarnas lokaler för att garantera faktisk leverans med mycket hög hastighet.
Transport- och kommunikationsverket kan enligt föreslagna 5 mom. meddela närmare föreskrifter om vilka tekniska delar i kommunikationsnätet som anses vara stödberättigande samt om beräkningen av stödberättigande kostnader.
13 §.Villkor för betalning av stöd. Ett villkor för utbetalning av det statliga stödet är enligt den föreslagna paragrafen att behövlig finansiering har anvisats i statsbudgeten. Det är ett normalt villkor när det är fråga om budgetbundna stöd. Stöd beviljas årligen inom ramen för den finansiering som står till förfogande i statsbudgeten.
I enlighet med 2 mom. kan på ansökan av den sökande 50 procent av det beviljade statliga stödet betalas ut när stödbeslutet har fattats. Särskilt små företag och nystartade företag skulle ha svårt att finansiera byggandet av ett stödberättigande nät om det statliga stödet betalas ut först när nätet är färdigbyggt. Om en del av stödet betalas ut innan nätet är färdigbyggt blir det lättare särskilt för små företag och nystartade företag att finansiera och genomföra ett bredbandsprojekt. Utbetalning av den återstående delen av stödet förutsätter att bredbandsprojektet har slutförts och att stödmottagaren har lagt fram en godtagbar redogörelse för samtliga stödberättigande kostnader till Transport- och kommunikationsverket samt att kommunen har betalat den betalningsandel som avses i 8 §. För att villkoret för utbetalning av stöd ska uppfyllas till denna del måste den sökande lämna Transport- och kommunikationsverket en utredning, t.ex. kontoutdrag, över att kommunen har betalat hela sin betalningsandel.
I enlighet med förvaltningslagen (434/2003) är Transport- och kommunikationsverket skyldigt att vid behov ge stödmottagaren råd om hur en godtagbar utredning ska uppgöras. Transport- och kommunikationsverket kan enligt föreslagna 12 mom. meddela närmare föreskrifter om vilka tekniska delar i kommunikationsnätet som anses vara stödberättigande samt föreskrifter om ett närmare sätt för beräkning av kostnader som omfattas av stödet. Stödet betalas ut när utbetalningsbeslutet vunnit laga kraft.
Transport- och kommunikationsverket får enligt 3 mom. besluta att stödet betalas ut på basis av en ansökan som gjorts efter den tidpunkt för ansökan om utbetalning av stöd som anges i stödbeslutet, om sökanden lägger fram vägande skäl till att ansökan försenats, ansökan inte har försenats väsentligt, den omständigheten att utbetalning söks efter utsatt tid inte har inverkat på genomförandet av projektet, förseningen inte försvårar projektets genomförande och en utbetalning som sker på en försenad ansökan inte inverkar på kravet på likvärdig behandling av sökandena. Det föreslås inte någon föreskriven tidsfrist för ansökan om utbetalning av den resterande stödposten, utan Transport- och kommunikationsverket fastställer tidsfristen i sitt stödbeslut med beaktande av den tidsplan för projektet som sökanden uppgett.
Som sådana tungt vägande skäl för försening av ansökan som avses i bestämmelsen kan anses t.ex. försening av någon annan orsak än den sökandes oaktsamhet, och som den sökande inte på förhand har kunnat förutse eller förhindra. Transport- och kommunikationsverket ska från fall till fall granska hur väsentligt dröjsmålet är och hur det förhåller sig till den tidsfrist för ansökan om utbetalning av resterande stöd som fastställts för projektet i verkets beslut.
En försenad utbetalningsansökan kan anses inverka på genomförandet av projektet, om den inte kan tas emot på grund av att det inte längre finns förutsättningar för utbetalning av stöd enligt föreslagna 13 § 1 mom. För bredbandsprojekt används det treåriga reservationsanslaget i moment 31.40.50 under kommunikationsministeriets huvudtitel. De allmänna villkoren för utbetalning föreligger till exempel inte om de tre åren för utnyttjande av reservationsanslaget har löpt ut. Transport- och kommunikationsverket kan således inte längre fatta beslut om utbetalning efter det att rätten att använda reservationsanslaget har löpt ut.
Statligt stöd enligt lagförslaget får inte betalas ut om beloppet av annat offentligt stöd överskrider projektets tillåtna maximistöd på basis av de faktiska stödberättigande kostnaderna. Stödmottagaren ska vid ansökan om utbetalning lämna tillräcklig utredning om finansieringen av projektet och om de offentliga stöd som anknyter till projektet. Maximibeloppet annat offentligt stöd uttryckt som en procentandel bestäms enligt kriterierna i föreslagna 9 §. I 9 § är det dock fråga om beviljande av stöd, medan 13 § gäller utbetalning av stöd. Det är möjligt att finansieringen av projektet och därmed också andelen annat offentligt stöd av de stödberättigande kostnaderna ändras under projektets genomförandetid. När stödet betalas ut är det därför nödvändigt att Transport- och kommunikationsverket granskar också andelen annat offentligt stöd.
Statligt stöd som avses i denna lag får enligt föreslagna 5 mom. inte betalas ut om Europeiska kommissionen har fattat ett i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsett beslut om återkrav av stöd, och sökanden i enlighet med detta har meddelats ett i 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt stöd (300/2001) avsett beslut om verkställighet av återkrav som sökanden inte har följt. Transport- och kommunikationsverket kan begära att stödmottagaren lämnar en försäkran om att det inte finns något i detta moment avsett hinder för utbetalning av stöd. I samband med ett tidigare bredbandsprojekt har kommissionen krävt att de finländska myndigheterna förbinder sig att avbryta utbetalningen av bredbandsstöd till alla företag som har fått stöd som genom kommissionens tidigare beslut har förklarats olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden, tills ifrågavarande företag har återbetalat det olagliga och oförenliga stödet helt, inklusive räntan för det.
I 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt stöd bestäms om det nationella förfarandet i Finland när kommissionen fattar beslut om avbrott i utbetalningen eller återkrav av stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionens beslut ska utan dröjsmål verkställas i Finland genom ett beslut av den myndighet som ansvarar för återkravet. Ett beslut om verkställande av återkrav som fattats av en nationell myndighet kan verkställas i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) och ändring i beslutet får sökas på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslutet ska iakttas genast trots eventuellt ändringssökande. Situationer av det slag som avses i 5 mom. har i praktiken varit sällsynta i Finland. Enligt den föreslagna bestämmelsen kan Transport- och kommunikationsverket i samband med utbetalningen av stödet begära att stödmottagaren lämnar en försäkran om att det inte finns något sådant hinder för utbetalning av stödet som avses i momentet.
14 §.Äganderätt och överföring av skyldigheter. Enligt 1 mom. i den föreslagna paragrafen ska ett kommunikationsnät som byggts med hjälp av sådant statligt stöd som avses i den föreslagna lagen vara stödmottagarens egendom. Om ett kommunikationsnät som byggts med hjälp av stödet eller en del av kommunikationsnätet säljs eller på annat sätt överlåts vidare, övergår skyldigheterna till den nya ägaren av kommunikationsnätet. Ägarrätten till egendom som byggts med stöd är sålunda begränsad på så sätt att teleföretaget inte har helt fri rätt att disponera över egendomen, utan de särskilda skyldigheterna fortsätter att gälla egendomen. De skyldigheter som överförs på den nya ägaren är samma som för egendomens ursprungliga ägare, varför t.ex. giltighetstiden för skyldigheten att tillhandahålla tjänster bestäms på basis av det ursprungliga avtalet. Om den första stödmottagaren har tillhandahållit de tjänster som uppges i stödbeslutet under t.ex. sex års tid, gäller skyldigheten för den nya ägaren i fyra år framöver.
Om det statliga stödet återkrävs av stödmottagaren t.ex. vid eventuellt missbruk av stödet, förfaller även de särskilda skyldigheter som omfattar egendomen, eftersom det inte längre finns någon koppling mellan dessa.
Enligt 2 mom. ska Transport- och kommunikationsverket och den kommun som har deltagit i bredbandsprojektets kostnader utan dröjsmål underrättas om överföring av äganderätten. Bestämmelsen är nödvändig i synnerhet för att möjliggöra Transport- och kommunikationsverket tillsyn. Uppgiften är av betydelse också för en kommun som har deltagit i ett bredbandsprojekt med en betalningsandel enligt föreslagna 8 §.
15 §.Myndigheternas rätt att få information.
Enligt 1 mom. har kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket rätt att få den information som är nödvändig för utförande av uppgifterna enligt den föreslagna lagen av dem vilkas rättigheter och skyldigheter lagen gäller samt av aktörer som handlar för deras räkning. I och med nödvändighetskriteriet är myndigheternas rätt att få uppgifter bunden till skötseln av uppgifter enligt den föreslagna lagen, såsom bedömning av förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd samt fastställande av stödberättigande kostnader och övervakning av att stödvillkoren iakttas. Myndigheterna föreslås få rätt att få den information som är nödvändig för utförande av sina uppgifter förutom av den som ansöker om stöd även och framför allt av andra teleföretag som är verksamma på ett område för vilket Transport- och kommunikationsverket utför en marknadsanalys enligt 4 §. I de nödvändiga uppgifter som avses i bestämmelsen ingår inte andra personuppgifter än sökandens, oftast aktiebolagets eller andelslagets, kontaktpersons namn och ställning i organisationen samt telefonnummer och e-postadress (till arbetet). Dessa uppgifter är nödvändiga för att stödmyndigheten ska kunna få kontakt med den som ansöker om stöd, antingen per telefon eller elektroniskt. Bestämmelsen om rätt att få information motsvarar till sitt syfte det som föreskrivs om myndigheternas allmänna rätt att få information i 315 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.
Enligt paragrafens 2 mom. är de vilkas rättigheter och skyldigheter den föreslagna lagen gäller samt aktörer som handlar för deras räkning skyldiga att på begäran samla in och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter lämna ut behövlig information till en behörig myndighet för skötseln av myndighetens uppgifter. Skyldigheten att lämna ut uppgifter gäller endast uppgifter som är nödvändiga med tanke på myndighetens lagstadgade uppgifter, såsom styrning och tillsyn. I de nödvändiga uppgifter som avses i bestämmelsen och omfattas av utlämningsskyldigheten ingår inte andra personuppgifter än sökandens, oftast aktiebolagets eller andelslagets, kontaktpersons namn och ställning i organisationen samt telefonnummer och e-postadress (till arbetet). Myndigheternas rätt att få information begränsas dessutom av de allmänna rättsprinciper för god förvaltning som framgår av 2 kap. i förvaltningslagen, såsom proportionalitetsprincipen och principen om ändamålsbundenhet.
Enligt 3 mom. ska informationen lämnas ut utan dröjsmål, i den form som myndigheten begärt och avgiftsfritt. För en marknadsanalys enligt 4 § kan Transport- och kommunikationsverket med stöd av paragrafen t.ex. i samband med marknadsanalys av ett område förutsätta att uppgifter om befintliga och planerade kommunikationsnät som lämpar sig för tillhandahållande av snabba bredbandsförbindelser lämnas till en sådan central informationspunkt som avses i 5 § i lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur (276/2016).
I 4 mom. föreskrivs det att om teleföretaget trots kommunikationsministeriets eller Transport- och kommunikationsverkets begäran inte samlar in eller lämnar de uppgifter som avses i 1 mom. och inte trots uppmaning rättar till förfarandet inom en skälig tid på minst en månad, kan Transport- och kommunikationsverket ålägga teleföretaget att rätta till felet eller försummelsen. Efterlevnaden av skyldigheten kan förenas med vite i enlighet med viteslagen (1113/1990).
16 §.Återbetalning av avkastning i vissa fall.
I paragrafens 1 mom. hänvisas det först till de allmänna bestämmelserna om återkrav av statsunderstöd i 5 kap. i statsunderstödslagen. Utöver vad som i statsunderstödslagen föreskrivs om återkrav av statsunderstöd, kan Transport- och kommunikationsverket genom sitt beslut bestämma att stödmottagaren ska återbetala en del av avkastningen från ett bredbandsnät, om mer än 10 miljoner euro har beviljats i offentligt stöd för bredbandsprojektet i fråga. I enlighet med artikel 52.7 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska medlemsstaterna införa regler om övervakning och om återbetalning, om det stödbelopp som beviljats för projektet överstiger 10 miljoner euro. Bestämmelsen i 1 mom. motsvarar därmed bestämmelsen i förordningen. I enlighet med gruppundantagsförordningen beräknas stödet per projekt, inte per stödmottagare. I praktiken är projekt som överstiger tröskelvärdet för offentligt stöd på 10 miljoner euro enligt nuvarande uppgifter inte att vänta i Finland, men den allmänna gruppundantagsförordningen förutsätter regler av det slag som föreslås.
I 2 mom. föreskrivs det att den andel som överstiger 12 procent av den årliga avkastningen för ett enskilt bredbandsprojekt som fått stöd kan återkrävas. Den andel som återkrävs får inte överskrida det belopp som betalats ut till stödmottagaren i offentligt stöd. Transport- och kommunikationsverket ska i efterhand för teleföretag som uppfyller villkoren i 1 mom. granska avkastningen för respektive år under tre års tid från det stödet betalts ut. Vid granskningen ska man beakta teleföretagets avkastning av nät- och kommunikationstjänster som levereras till abonnenterna i projektområdet. Avkastningen från projektområdet ska beräknas i förhållande till teleföretagets investeringskostnader i området. Det procentuella gränsvärde som fastställts för sådan avkastning av bredbandsnätet som kan anses oskälig tryggar stödmottagarens rättsskydd, eftersom det ur stödmottagarens synvinkel är entydigt och förutsägbart. Syftet med den procentsats som nämns i paragrafen är dock inte att den allmänt ska representera en skälig avkastning från bredbandsnätet. Vid behov ska teleföretaget till Transport- och kommunikationsverket lämna in t.ex. en särskild kalkyl över projektets intäkter och investeringskostnader.
Enligt 2 mom. kan återkravet gälla högst den belopp som motsvarar den relativa andelen offentligt stöd av projektets stödberättigande kostnader. Det belopp offentligt stöd som betalats ut till stödmottagaren utgör en ovillkorlig övre gräns för vad som kan återkrävas. Det kan således inte bestämmas att mer än det utbetalda offentliga stödet för projektet ska återbetalas. Enligt 3 mom. ska stödmottagaren ges en anmärkning och en möjlighet att sänka avkastningsprocenten innan avkastning kan återkrävas. Transport- och kommunikationsverket ska alltså varna teleföretaget om att villkoren för återkrav uppfyllts och ge teleföretaget möjlighet att t.ex. investera mera i det nät som byggts med hjälp av stödet så att avkastningsprocenten sjunker.
Enligt 4 mom. kan avkastning återkrävas för fem år från det att den sista posten av stödet betalats ut. På den avkastning som återkrävs ska ränta betalas räknat från det i 1 mom. avsedda beslutet av Transport- och kommunikationsverket och dröjsmålsränta från den förfallodag som satts ut i beslutet. Momentet innehåller en informativ hänvisning till 24 och 25 § i statsunderstödslagen, där det föreskrivs om ränta och dröjsmålsränta.
17 §.Uppföljningsregister.
Enligt 15 § i statsunderstödslagen ska statsbidragsmyndigheten övervaka statsunderstödet på behörigt sätt och tillräckligt genom att inhämta uppgifter om användning och uppföljning av statsunderstödet samt andra uppgifter liksom genom att vid behov utföra granskningar. I propositionen föreslås det att Transport- och kommunikationsverket ska vara statsbidragsmyndighet.
Transport- och kommunikationsverket följer enligt 1 mom. hur bredbandsprojekten framskrider och upprätthåller ett uppföljningsregister för detta ändamål. Transport- och kommunikationsverket är således personuppgiftsansvarig enligt artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen). De uppgifter som ska föras in i registret är i praktiken alla sådana uppgifter om bredbandsprojektet, den sökande och stödmottagaren samt om användningen av stödet som är nödvändiga för utförandet av myndighetens lagfästa uppgifter.
Enligt 1 mom. 1 och 2 punkten ska åtminstone den stödsökandes namn och kontaktuppgifter samt namn och kontaktuppgifter för den sökandes kontaktperson föras in i registret. Den som ansöker om stöd är oftast en juridisk person i aktiebolags- eller andelslagsform. Utöver namnet på den stödsökandes kontaktperson och eventuellt personens ställning i organisationen ska kontaktpersonens kontaktuppgifter innehålla telefonnummer och e-post (till arbetet). Det är nödvändigt att dessa uppgifter om kontaktpersonen förs in i uppföljningsregistret, till exempel för att stödmyndigheten vid behov ska få kontakt med den som ansöker om stöd. Uppgifterna om sökandens kontaktperson är personuppgifter. När de förs in i det uppföljningsregister som avses i paragrafen omfattas de med stöd av artikel 2.1 i den allmänna dataskyddsförordningen av förordningens tillämpningsområde. I enlighet med artikel 5.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen ska principen om uppgiftsminimering iakttas i fråga om uppföljningsregistret genom att endast ovannämnda personuppgifter förs in i registret. I enlighet med artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen är behandlingen av ovan nämnda personuppgifter nödvändig med tanke på verkställandet av Transport- och kommunikationsverkets lagstadgade uppföljnings- och tillsynsuppgift som personuppgiftsansvarig.
Enligt 1 mom. 3 punkten ska också alla uppgifter om innehållet i, målen för och resultaten av bredbandsprojektet föras in. Sådana uppgifter är t.ex. uppgifter om hur många abonnenter man planerat att nätet kommer att omfatta och hur mycket antalet abonnenter har ökat varje år.
Enligt 1 mom. 4 punkten kan uppföljningsregistret också innehålla uppskattningar av bredbandsprojektets kostnader och totala finansiering samt uppgifter om hur dessa har realiserats. Med uppskattningar avses den sökandes egna uppskattningar av stödets storlek och projektets kostnader. Med uppgifter om realiseringen avses projektets faktiska kostnader.
Enligt 1 mom. 5 punkten kan uppgifter om stöd- eller utbetalningsansökan och hur den avgjorts samt specificerande uppgifter om stödet föras in i registret. Sådana uppgifter är bl.a. projektets ankomstdatum samt projektets diarienummer eller andra kontaktuppgifter som identifierar projektet.
Enligt 1 mom. 6 punkten kan registret innehålla uppgifter om vilka stöd som har beviljats och betalats ut med stöd av den föreslagna lagen. Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter om vilket räkenskapsår stödutbetalningen hänför sig till och hur stor del av det beviljade stödet som redan har betalats ut.
Enligt 1 mom. 7 punkten kan uppföljningsregistret innehålla uppgift om huruvida det stöd som beviljats är sådant statligt stöd som avses i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Enligt 1 mom. 8 punkten kan uppgifter om granskningar och vad som iakttagits vid dem lagras i registret. I bestämmelsen hänvisas till eventuella granskningar som Transport- och kommunikationsverket utför och som det föreskrivs om i statsunderstödslagen.
Enligt 1 mom. 9 punkten kan uppgifter om stöd som återkrävs av stödtagaren samt om hur återkravet utfallit föras in i registret.
Enligt 1 mom. 10 punkten kan dessutom andra nödvändiga uppgifter som erhållits vid behandlingen av ansökan lagras i uppföljningsregistret. De uppgifter som avses i bestämmelsen ska inte innehålla personuppgifter utan vara begränsade till uppgifter om den som ansöker om stöd, oftast ett aktiebolag eller ett andelslag. De uppgifter som avses i 1–9 punkten i den föreslagna paragrafen utgör i praktiken en uttömmande förteckning över de uppgifter som ska föras in i uppföljningsregistret. Det är dock motiverat att föreskriva om möjlighet att i registret föra in också någon annan uppgift om sökanden som är nödvändig för skötseln av myndighetens lagstadgade uppgifter, dock inte personuppgifter.
Enligt 2 mom. ska uppgifterna i registret bevaras i tio år från utbetalningen av stödet. Tidsfristen på tio år är förenlig med artikel 12 om övervakning i den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt den artikeln ska en medlemsstat, i detta fall representerad av statsbidragsmyndigheten Transport- och kommunikationsverket, på begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en längre tidsfrist som får anges i begäran, förse kommissionen med all information och alla styrkande handlingar som kommissionen anser nödvändiga för att kunna övervaka tillämpningen av förordningen. I enlighet med artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade endast under så lång tid som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. De personuppgifter som ska föras in i det föreslagna registret ska begränsas till endast uppgifter om sökandens kontaktperson. Eftersom vissa skyldigheter som gäller den som ansöker om stöd enligt den föreslagna lagen varar tio år från utbetalningen av den sista stödposten, är det nödvändigt att Transport- och kommunikationsverket för skötseln av sina uppgifter i det uppföljningsregister som avses i paragrafen känner till stödsökandens kontaktperson under hela den tid som de skyldigheter som följer av lagen varar.
Transport- och kommunikationsverket kan förutom genom uppföljningsregistret vid behov också följa och övervaka hur projekten framskrider genom att göra sådana granskningar som avses i statsunderstödslagen. Enligt 16 § i statsunderstödslagen har statsbidragsmyndigheten rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet.
I fråga om Transport- och kommunikationsverkets skyldigheter som personuppgiftsansvarig och den registrerades rättigheter ska bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen och den kompletterande nationella dataskyddslagen (1050/2018) tillämpas.
18 §.Ändringssökande. I paragrafen föreskrivs om sökande av ändring. Bestämmelsen är informativ till sin natur och hänvisar till tillämplig allmän lagstiftning. För att säkerställa tydligheten i fråga om ändringssökande är det motiverat att foga bestämmelsen till den föreslagna lagen.
Enligt den föreslagna paragrafen får omprövning av ett beslut som Transport- och kommunikationsverket har fattat med stöd av den föreslagna lagen begäras. Bestämmelser om omprövning finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Bestämmelser om sökande av ändring i beslut av landskapsförbundet finns dock i kommunallagen.
19 §.Offentliggörande av information. Den föreslagna paragrafen innehåller en skyldighet för Transport- och kommunikationsverket, som är statsbidragsmyndighet, att offentliggöra de uppgifter som förutsätts i artikel 9 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Syftet med paragrafen är inte att begränsa Transport- och kommunikationsverkets av annan lagstiftning följande uppgifter angående offentliggörande och kommunikation, utan att uppfylla de villkor som den allmänna gruppundantagsförordningen ålägger medlemsstaterna, så att stöd som beviljas enligt den föreslagna lagen är förenliga med unionslagstiftningen.
Artikel 9 i gruppundantagsförordningen innehåller en förteckning över de uppgifter som ska offentliggöras på en webbplats för statligt stöd, i detta fall på statsbidragsmyndighetens, dvs. Transport- och kommunikationsverkets webbplats, eller på en separat webbplats för det nationella bredbandsprojektet. I enlighet med skäl 27 i gruppundantagsförordningen är det viktigt att alla berörda parter kan kontrollera om ett stöd beviljas enligt gällande regler, eftersom statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i princip är förbjudet. Bestämmelsens ordalydelse gör det möjligt för Transport- och kommunikationsverket att välja en ändamålsenlig elektronisk publikationsplats för de uppgifter som gruppundantagsförordningen förutsätter.
I enlighet med den föreslagna 1 punkten ska Transport- och kommunikationsverket på sin webbplats offentliggöra en sammanfattning i standardformat av den statliga stödordningen enligt den föreslagna lagen. Bestämmelsen motsvarar artikel 9.1 a i gruppundantagsförordningen. Där föreskrivs det om offentliggörande på webbplatsen för statligt stöd av den sammanfattande information som avses i artikel 11; informationen ska ges i det standardiserade format som anges i bilaga II eller en länk som ger tillgång till denna. Sammanfattningen ska bland annat innehålla uppgifter om det område för vilket stödet beviljas, den myndighet som beviljar stödet, namnet på stödåtgärden, den nationella rättsliga grunden, en länk till texten om hela stödåtgärden, typen av åtgärd, stödordningens varaktighet, sektor, typ av stödmottagare, stödinstrument och eventuell samfinansiering från EU-fonder. Skyldigheten att offentliggöra informationen kan också uppfyllas genom en webblänk till sammandraget.
Enligt 2 punkten ska Transport- och kommunikationsverket, i enlighet med artikel 9.1 b i den allmänna gruppundantagsförordningen, på sin webbtjänst offentliggöra en uppdaterad version av lagen om det ifrågavarande statliga stödet. Enligt förordningen ska medlemsstaterna offentliggöra hela texten eller en länk till hela texten för varje stödåtgärd, inklusive ändringar i den. Det vore ändamålsenligt att skyldigheten att offentliggöra informationen genomförs via en länk till en webbtjänst som är öppen för alla och som innehåller uppdaterad lagstiftning (finlex.fi). Därigenom kan man bland annat undvika att den uppdaterade författningstexten offentliggörs med fördröjning på en separat webbtjänst.
Enligt 3 punkten ska Transport- och kommunikationsverket i enlighet med artikel 9.1 c i den allmänna gruppundantagsförordningen på en webbtjänst offentliggöra uppgift om de statliga stöd som beviljats med stöd av den föreslagna lagen samt för varje beviljat individuellt stöd på över 500 000 euro de uppgifter som avses i bilaga III till gruppundantagsförordningen. Uppgifter enligt bilaga III till förordningen är bl.a. stödmottagarens namn och beteckning, typ av företag, NUTS-region där stödmottagaren är belägen (Nomenclature of Territorial Statistics), verksamhetsområde, stödinslag, stödinstrument, datum för beviljande av stöd, stödets syfte samt beviljande myndighet. I fråga om alla beviljade stöd som överstiger 500 000 euro offentliggörs uppgifterna också på kommissionens webbsida för offentlig sökning i modulen för stödtransparens.
20 §.Ikraftträdande och övergångsbestämmelse.
Enligt 1 mom. träder lagen i kraft 1.1.2021.
I 2 mom. föreskrivs att lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden upphävs genom den föreslagna lagen.
På bredbandsprojekt för vilka stöd utlysts före ikraftträdandet av den föreslagna lagen ska enligt 3 mom. de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet tillämpas, dvs. lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden jämte ändringar. I och med övergångsbestämmelsen ska de projekt som inletts inom den tidigare stödordningen och som ännu pågår slutföras med tillämpning av reglerna för den tidigare ordningen. Tiden för ansökan av stöd inom den tidigare ordningen löpte ut vid utgången av 2018, varefter det inte längre har varit möjligt att inkludera nya projekt i den gamla ordningen.