1.1  Bakgrund

Rysslands krig i Ukraina har radikalt förändrat inte bara den finska och europeiska säkerhetspolitiska omgivningen, utan också det ekonomiska läget och de ekonomiska utsikterna. Första gången på länge hotas Europa av brist på basförnödenheter — uppvärmning, mat och konsumtionsvaror — vilket också leder till att priserna stiger. Rysslands angrepp mot Ukraina kommer indirekt att påverka medborgarnas köpkraft. 

Regeringen strävar efter att kompensera för de stigande elpriserna fullt ut och vidtar riktade åtgärder för att förhindra att oskäliga situationer uppstår. I åtgärderna till stöd för köpkraften beaktas särskilt barnfamiljer med låga inkomster: regeringen beslutade i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2023 om temporära höjningar av flera förmåner inom den sociala tryggheten som barnfamiljer använder. Dessutom beslutades det att årssjälvrisken i systemet för läkemedelsersättning ska hållas på 2022 års nivå även 2023.  

Det föreslås att maximibeloppet för vårdtillägget till stödet för privat vård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) höjs permanent. 

Regeringens proposition har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och Folkpensionsanstalten (FPA). Under beredningen av propositionen begärdes utlåtande av följande instanser: Akava ry, Riksdagens justitieombudsman, Förbundet för underhållsansvariga rf, Finlands näringsliv, Förbundet för Särföräldrar rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf, Helsingfors stad, Helsingfors universitetsapotek, Hyvinvointiala HALI ry, Isät lasten asialla ry, Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat KT, barnombudsmannen, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, Läkarföretagen rf, Barnfamiljernas Intresseorganisation rf, Centralförbundet för Barnskydd rf, Lääketeollisuus ry, Mannerheims Barnskyddsförbund, Stjärnfamiljer rf, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Rädda barnen rf, Pienperheyhdistys r.y., Birkalands välfärdsområde, Rinnakkaislääketeollisuus ry, SOSTE Finlands social och hälsa rf, STTK rf, Finlands Kommunförbund rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Yrkesstuderandes Förbund - SAKKI rf, Finlands apotekareförbund r.y., Finlands Farmaciförbund rf, Suomen Hammaslääkäriliitto—Finlands Tandläkarförbund ry, Finlands Gymnasistförbund rf, Suomen Lääkäriliitto ry—Finlands Läkarförbund ry, Parallellimportörer av Läkemedel i Finland rf, Suomen opiskelija-Allianssi (OSKU ry), Finlands studerandekårers förbund - SAMOK rf, Finlands Provisorförening rf, Finlands studentkårers förbund (FSF) rf, Företagarna i Finland rf, jämställdhetsombudsmannen, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Terveyspalvelualan Liitto ry, Työttömien Keskusjärjestö ry, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf, justitiekanslern i statsrådet, finansministeriet, Finlands Föräldraförbund rf, Egentliga Finlands välfärdsområde, Befolkningsförbundet, Förbundet för Ensamstående Föräldrar rf och diskrimineringsombudsmannen. 

Propositionen har behandlats vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. 

2.1  Barnbidrag

Folkpensionsanstalten betalar barnbidrag för att ersätta kostnaderna för barn, och det är en förmån som betalas för varje barn, till alla barnfamiljer. Enligt barnbidragslagen (796/1992) betalas barnbidrag för underhåll av barn som inte har fyllt 17 år. Barnbidragslagen tillämpas i enlighet med lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019) på barn som är bosatta i Finland eller som anses ha ställning som bosatta i Finland. 

Barnbidraget är skattefri inkomst. Egendom och inkomster inverkar inte på barnbidragets belopp. Barnbidraget är en förmån som inte är indexbunden.  

Enligt 6 § i barnbidragslagen har den som mottagare meddelade förälder till eller vårdnadshavare för barnet i vars vård barnet är rätt att lyfta barnbidraget. Om det uppstår oklarhet om vem som har rätt att lyfta barnbidraget, har den person rätt att lyfta bidraget som huvudsakligen har hand om barnets vård och fostran. Om någon annan person har hand om barnets vård och fostran, har han eller hon rätt att lyfta barnbidraget. Barnbidrag som betalas för samma barn kan betalas endast till en person. Således kan barnbidrag inte betalas till båda föräldrarna exempelvis vid växelvist boende. 

Med stöd av 7 § i barnbidragslagen stiger barnbidragets per barn för varje barn fram till det femte barnet. Därefter betalas det för varje påföljande barn samma belopp som det betalas för det femte barnet. Barnbidraget för ett barn är 94,88 euro i månaden. Om en person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, är barnbidragets belopp enligt 2 mom. för det andra barnet 104,84 euro per månad, för det tredje barnet 133,79 euro per månad, för det fjärde barnet 153,24 euro per månad och för varje påföljande barn 172,69 euro per månad.  

Syftet med ensamförsörjartillägget är att stödja hushåll med en förälder. Barnbidragets ensamförsörjartillägg är 63,30 euro per månad för varje barn som berättigar till barnbidrag. Ensamförsörjartillägget betalas om mottagaren av barnbidrag inte lever i äktenskap eller samboförhållande eller om han eller hon har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Vårdformen för ett barn inverkar inte på erhållande av ensamförsörjartillägg. Tillägg erhålls alltså även om föräldrarna har gemensam vårdnad, om de övriga villkoren uppfylls. Om villkoren uppfylls har en förälder rätt till ensamförsörjartillägg även i de situationer då föräldrarna bor åtskilda och barnet turas om att bo hos båda föräldrarna. Barnbidrag som betalas för samma barn kan dock betalas endast till en person. 

Om ett barn (på bekostnad av ett välfärdsområde som inleder sin verksamhet vid ingången av 2023) vårdas i institutions- eller familjevård en längre tid än en kalendermånad, betalas barnbidraget på framställning av välfärdsområdet från ingången av den kalendermånad som följer på den då vården började till det välfärdsområde som i första hand svarar för vårdkostnaderna. Med barnbidraget ska därvid gottgöras de vårdkostnader som en enskild person, ett välfärdsområde eller staten svarar för. Ett eventuellt överskott ska utges till den som har rätt till barnbidraget. När ett barn är placerat i familjevård, kan FPA efter att ha hört välfärdsområdet ge familjevårdaren rätt att lyfta barnbidraget. Om barnet är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till välfärdsområdet eller om barnbidraget betalas till barnet självt, är barnbidraget 94,88 euro per kalendermånad. För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 63,30 euro per kalendermånad. 

Barnbidrag kan i vissa situationer betalas till ett barn som fyllt 15 år. Dessutom kan FPA, av synnerligen vägande skäl och om barnets bästa kräver det, på framställning av välfärdsområdet bestämma att barnbidraget ska betalas till den ena av barnets föräldrar eller vårdnadshavare, till någon annan lämplig person eller till välfärdsområdet för barnets underhåll. 

Barnbidraget betalas från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken barnet har fötts eller rätten till barnbidrag har börjat till utgången av den kalendermånad under vilken barnet fyller 17 år. Enligt 9 § i barnbidragslagen beviljas barnbidrag inte utan särskilda skäl retroaktivt för längre tid än sex kalendermånader före ansökan.  

På Åland baserar sig utbetalningen av barnbidrag på landskapslagen. Landskapsregeringen beslutar om barnbidragens belopp. 

I december 2021 fick 535 576 familjer barnbidrag. I dessa familjer fanns det sammanlagt 968 370 barn, vilket är 17 % av befolkningen. Av de familjer som fick barnbidrag var 44 % enbarnsfamiljer, och i 5 % av familjerna fanns minst fyra barn. Antalet familjer som fick ensamförsörjartillägg uppgick i december 2021 till 107 228, vilket var 20 % av alla de familjer som fick barnbidrag. Antalet barn för vilka det betalades ensamförsörjartillägg var 173 722. År 2021 betalade Folkpensionsanstalten sammanlagt ca 1,36 miljarder euro i barnbidrag. (på finska och svenska)Kelan lapsiperhe-etuustilasto 2021 

2.2  Utkomstskyddet för arbetslösa

Barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa betalas till inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. 

Barnförhöjning kan betalas, om den som får arbetslöshetsförmån har vårdnaden om ett barn under 18 år. Mottagare av arbetslöshetsförmån har rätt till barnförhöjning också för makens eller sambons minderåriga barn, om barnet bor i samma hushåll tillsammans med mottagaren av arbetslöshetsförmånen. 

Barnförhöjningen uppgår från och med den 1 augusti 2022 till 5,61 euro för ett barn, till sammanlagt 8,23 euro för två barn och till sammanlagt 10,61 euro för tre eller flera barn. Barnförhöjning betalas för fem dagar i veckan. Barnförhöjningen justeras normalt årligen i förhållande till folkpensionsindex.  

Som barn som sökanden försörjer betraktas ett biologiskt barn eller adoptivbarn som bor i samma hushåll som sökanden. Som ett barn som sökanden försörjer betraktas likaså ett barn för vilket sökanden är skyldig att betala underhållsbidrag, även om barnet inte bor i samma hushåll som sökanden. Det har ingen betydelse om barnet bor i Finland eller utomlands, bara sökandens underhållsskyldighet har utretts. En familjehemsförälder eller en adoptivförälder beviljas inte barnförhöjning.  

I vissa fall kan barnförhöjning betalas till ett organ i välfärdsområdet för att användas för barnets underhåll. 

Tidsfristen för ansökan om barnförhöjning är densamma som för ansökan om arbetslöshetsförmån. Barnförhöjning beviljas inte utan särskilt vägande skäl retroaktivt för längre tid än tre månader före den tidpunkt då ansökan anhängiggjordes.  

År 2020 fick 35,9 procent av mottagarna av inkomstrelaterad dagpenning, 30,1 procent av mottagarna av grunddagpenning och 28,3 procent av mottagarna av arbetsmarknadsstöd barnförhöjning. Till mottagare av inkomstrelaterad dagpenning betalades 2020 barnförhöjningar till ett belopp av 88 135 000 euro, till mottagare av grunddagpenning till ett belopp av 24 134 000 euro och till mottagare av arbetsmarknadsstöd till ett belopp av 105 755 000 euro.  

2.3  Studiestöd

En vårdnadshavare till ett barn under 18 år som får studiepenning enligt lagen om studiestöd (65/1994) har rätt till studiepenningens försörjarförhöjning. Med vårdnadshavare för barn avses vårdnadshavare enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983). Försörjarförhöjningen betalas som en del av varje vårdnadshavares studiepenning. Antalet barn och hos vem barnet bor inverkar inte på försörjarförhöjningen. 

Studiepenningens försörjarförhöjning är 107,17 euro per månad från och med den 1 augusti 2022. Studiepenningens grundbelopp för en studerande som är berättigad till försörjarförhöjning är 268,23 euro per månad från och med den 1 augusti 2022. Således kan en studerande som försörjer ett barn få studiepenning till ett belopp av sammanlagt 375,40 euro per månad. I studiepenningens eurobelopp som betalas ut den 1 augusti 2022 ingår en extra indexhöjning som är i kraft 2022 (3,5 procent).  

En studerande som får studiepenning beviljas dessutom statsborgen för studielån, som är 300 euro i månaden för en studerande under 18 år och 650 euro i månaden för andra studerande. För den som studerar utomlands är statsborgen dock 800 euro per månad. 

Läsåret 2021—2022 var utgifterna för studiepenningens försörjarförhöjning 16,5 miljoner euro och 26 800 studerande fick den. Av dem studerade 15 900 på högskolenivå och 10 900 på andra stadiet. Av dem som fick försörjarförhöjning var 19 900 kvinnor och 6 900 män. Medianåldern var 32 år.  

En förutsättning för beviljande av studiestöd är små inkomster. För närvarande kan en studerande i vanliga fall ha inkomster på högst 1 300 euro i genomsnitt per månad under nio månader (1.9—31.5) per år när han eller hon studerar på heltid och dessutom få studiestöd till fullt belopp för hela läsåret. Studiestödet är till övervägande del lånebaserat så att lånets andel är 63 procent (650 euro/mån.) av stödet till en studerande som har vårdnad om barn (1 025,40 euro/mån.). Studiepenningens belopp för dem som har vårdnad om barn uppgår den 1 augusti 2022 till sammanlagt 375,40 euro per månad. 

2.4  Utkomststöd

Utkomststöd beviljas en person eller familj. Vid bedömningen av stödbehovet jämförs familjens disponibla inkomster och förmögenhet med de utgifter som enligt lagen om utkomststöd anses nödvändiga. En central utgiftspost som tas med i kalkylen är den grunddel som ska beaktas separat för varje familjemedlem och som är ett kalkylerat belopp av utgifterna för det dagliga livet. Barnens grunddelar har definierats så att barn i olika åldrar och på olika plats i syskonskaran får en grunddel som är något olika i storlek. Barnens grunddel utgör en viss procentandel av grunddelen för ensamstående personer (för barn i åldern 10—17 år 70 procent och för barn under 10 år 63 procent av grunddelen för ensamstående. Grunddelen är fem procentenheter lägre för det andra barnet och tio procentenheter lägre för det tredje barnet och för varje följande barn). 

Beloppen av utkomststödets grunddel har fastställts i lagen om utkomststöd (1412/1997) och är bundna till folkpensionsindex. Barnens grunddelar höjs på samma sätt som vuxnas grunddelar normalt vid årsskiftet. Nu har en tidigarelagd indexhöjning av grunddelarna genomförts med anledning av prisstegringen från den 1 augusti 2022 och den egentliga indexhöjningen genomförs den 1 januari 2023.  

Antalet barnfamiljer som får utkomststöd är ca 25 000 per månad, beroende på månad. I familjerna bor något under 50 000 barn. Största delen av de barnfamiljer som får utkomststöd har 1 eller 2 barn. Utkomststöd fås i perioder av mycket olika längd. Det talas om långvarigt utkomststöd när man under minst tio månader under ett år har varit berättigad till utkomststöd.  

I tabellen nedan anges de nu aktuella beloppen av utkomststödets grunddelar för barn i olika åldrar och på olika plats i syskonskaran. Av tabellen framgår också FPA:s uppgifter om antalet stödmånader med utbetalning för barn under tiden mellan september 2021 och augusti 2022. Utkomststöd har varit något vanligare i familjer med små barn än i familjer med barn över 10 år, även om det finns lika många första barn både i familjer över och under 10 år. 

2.5  Årssjälvrisk i systemet för läkemedelsersättning

Systemet för läkemedelsersättning har till uppgift att trygga att medborgarna till skäliga kostnader får de läkemedel som behövs vid behandling av sjukdom. Läkemedelsersättningarna är en del av den lagstadgade sjukförsäkringen. Sjukförsäkringslagen (1224/2004) innehåller bestämmelser både om ersättning till patienten för läkemedel och om inkluderande av ett läkemedel i systemet för läkemedelsersättning. I 5 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen föreskrivs det om en årlig självriskandel, och läkemedelskostnader som överstiger denna ersätts med en tilläggsersättning. När årssjälvrisken överskridits betalar den försäkrade 2,50 euro i läkemedelsspecifik självrisk för de läkemedel för vilka tilläggsersättning fås. Nivån för årssjälvrisken är bunden vid levnadskostnadsindexet så att den ändras samtidigt och i samma förhållande som folkpensionerna ändras med stöd av lagen om folkpensionsindex (456/2001).  

2.6  Stöd för privat vård och vårdtillägg

Stödet för privat vård av barn är en del av systemet med stöd för barnomsorg som är ett alternativ till kommunal småbarnspedagogik och fungerar vid sidan av det och som det föreskrivs om i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). Syftet med systemet är att stödja barnets föräldrar och andra vårdnadshavare för ordnande av vården av barnet samt för att kombinera arbete och familjeliv.  

Stöd för privat vård av barn kan fås tidigast från början av den månad då barnet fyller nio månader. Stöd betalas för barn under skolåldern som deltar i privat småbarnspedagogik.  

Stöd för privat vård av barn kan sökas av den ena av barnets föräldrar eller av någon annan vårdnadshavare. Folkpensionsanstalten betalar dock alltid stödet direkt till den privata vårdaren eller till en producent av småbarnspedagogik. Stödet för privat vård av barn är beskattningsbar inkomst för den som producerar småbarnspedagogik, men inte för den familj som ansöker om stödet. I stödet för privat vård av barn ingår vårdpenning som betalas för alla barn som berättigar till stöd samt ett inkomstbundet vårdtillägg. Kommunen kan betala kommuntillägg till stödet, vars nivå och villkor kommunen beslutar om. Det totala stödbeloppet per månad kan ändå inte överstiga det belopp som föräldern eller någon annan vårdnadshavare har förbundit sig att månatligen betala till vårdproducenten.  

Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är från och med den 1 augusti 2022 184,61 euro per barn om barnet är i heldagsvård, och 67,92 euro per månad om barnet är i halvdagsvård.  

Vårdpenning och vårdtillägg betalas för varje barn som berättigar till stöd. Vårdtillägget är inkomstbundet och familjens storlek och bruttoinkomster inverkar på vårdtilläggets belopp. Vårdtillägget är högst 155,24 euro per månad för varje barn som berättigar till stöd. Vårdtillägg betalas för alla barn under skolåldern som är i privat vård, om föräldrarnas inkomster understiger inkomstgränserna. Vårdtillägg betalas till fullt belopp då familjens månadsinkomster inte överskrider en inkomstgräns som beräknas enligt familjens storlek. Vårdtillägg betalas inte om bruttoinkomsten är 2 509,87 euro eller mer per månad. 

Bestämmelser om de inkomster som ska beaktas vid bestämmande av vårdtillägget finns i 11 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016, klientavgiftslagen). Enligt 1mom. ska som familjens inkomster beaktas barnets, dess förälders eller någon annan vårdnadshavares samt en med föräldern eller vårdnadshavaren i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året. Som skattepliktiga inkomster kan beaktas också motsvarande skattepliktiga inkomster som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen, höjda med de procenttal som Skatteförvaltningen årligen bestämmer i sina beslut om beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden.  

I 11 § 3 mom. i klientavgiftslagen anges de inkomster som inte beaktas. Sådana inkomster är bl.a. barnbidrag, förmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007), bostadsbidrag, studiepenning, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg eller sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd.  

Enligt Folkpensionsanstaltens statistik över familjeförmåner fick 13 205 personer stöd för privat vård av barn och stöd betalades för 16 264 barn år 2021. Antalet mottagare av vårdtillägg till stödet för privat vård av barn var 1 405. Stödet för privat vård av barn var i genomsnitt 495 euro i månaden för ett barn. Vårdtillägg betalades i genomsnitt 91 euro i månaden och kommuntillägg 375 euro i månaden. Till mottagare av stöd för privat vård av barn betalades kommuntillägg oftare än till mottagare av stöd för hemvård av barn. Under året fick 93 % av dem som fick stöd för privat vård av barn kommuntillägg. En del kommuner stöder familjer med servicesedlar i stället för med stöd för privat vård. 

2.7  Bedömning av nuläget

Över 110 000 barn bor i familjer med låga inkomster. Enligt Statistikcentralens statistik över inkomstfördelningen har barnfamiljer problem med försörjningen om föräldrarna är ensamförsörjare, har låg utbildning, är arbetslösa eller studerar. Även barnen i familjer med flera barn eller familjer med utländsk bakgrund lider oftare än andra av att familjen har låga inkomster och ekonomiska problem på grund av det. Typiskt för familjer som kämpar med ekonomiska problem är också låga arbetsinkomster samt de sociala förmånernas stora betydelse.  

Enligt lagen om utkomststöd beaktas förmånerna med vissa undantag i kalkylen över utkomststöd som inkomst som påverkar utkomststödets belopp. Utkomststödets belopp är skillnaden mellan disponibla inkomster och medel samt de utgifter som enligt lagen om utkomststöd anses nödvändiga. Höjningar i övriga inkomster minskar behovet av utkomststöd och inverkar därmed inte nödvändigtvis direkt på det sammanlagda beloppet av alla de disponibla inkomsterna för dem som får utkomststöd. För att mer pengar ska stå till förfogande är ett alternativ att höja de belopp av grunddelarna som beaktas vid bedömningen av rätten till utkomststöd. Grunddelarna är en kalkylerad storhet som anses täcka de allmänna levnadskostnaderna, såsom mat, kläder, användning av lokaltrafik, telefon osv.  

År 2022 är den årssjälvrisk som är bunden till folkpensionsindex i systemet för läkemedelsersättning 592,16 euro, och beloppet ska justeras med folkpensionsindexet 2023. Enligt kalkyler som gjorts enligt en simuleringsmodell bör den årssjälvrisk som är bunden till folkpensionsindex inom systemet för läkemedelsersättning höjas med uppskattningsvis 44 euro till 636,03 euro år 2023, varvid en större årlig självriskandel än tidigare berättigar till tilläggsersättning. 

Vid undervisnings- och kulturministeriet bereds en regeringsproposition där det föreslås att lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken ändras. Klientavgifterna för småbarnspedagogik sänks genom att inkomstgränserna höjs med 33 procent. Om avgifterna för privat verksamhet är avsevärt högre än avgifterna för kommunal småbarnspedagogik kan detta minska valfriheten inom småbarnspedagogiken för familjer med låga inkomster. Därför föreslås det att vårdtillägget till det inkomstbundna stödet för privat vård av barn höjs med 100 euro.  

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa höjs med 20 procent, att utkomststödets grunddel för barn under 18 år höjs med 10 procent, att studiepenningens försörjarförhöjning höjs med 10 euro och att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med 5 euro per månad. I propositionen föreslås dessutom att det år 2023 inte görs någon indexjustering av beloppet för årssjälvrisken i systemet för läkemedelsersättning enligt sjukförsäkringslagen, dvs. att självrisken fryses till 2022 års nivå. Lagändringarna föreslås vara tidsbegränsade och gälla 2023. 

Det föreslås att det fulla beloppet av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn höjs med 100 euro från och med den 1 mars 2023. Lagändringen är permanent.  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

6.1  Barnbidragslagen

7 §.Barnbidragets storlek. I paragrafen föreskrivs det om barnbidragets belopp. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt moment som ska gälla under 2023. I momentet föreskrivs det om en höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg med fem euro. Under 2023 ska det nya momentet tillämpas till den del det gäller höjningens belopp i stället för det som föreskrivs i 3 och 4 mom.  

Enligt 9 § 2 mom. kan barnbidrag beviljas retroaktivt för sex månader. Om ensamförsörjartillägget efter det att lagen upphört att gälla beviljas retroaktivt för 2023, betalas tillägget förhöjt även i dessa situationer. En motsvarande situation kan också uppstå när besvärsinstansen ändrar FPA:s beslut och barnbidraget beviljas retroaktivt.  

6.2  Lagen om utkomstskydd för arbetslösa

6 kap. Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

6 §.Barnförhöjning. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt temporärt 2 mom. Avsikten är att momentet ska gälla under 2023. I momentet föreskrivs det om de barnförhöjningar som 2023 ska betalas till arbetslöshetsdagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Barnförhöjningarna höjs 2023 med 20 procent jämfört med den nivå på barnförhöjningarna som trädde i kraft den 1 augusti 2022. De höjda barnförhöjningarna ska betalas till de arbetslöshetsförmåner som betalas för 2023. För att få förhöjd barnförhöjning ska den arbetslöshetsdag för vilken barnförhöjningen betalas hänföra sig till 2023. Förhöjd barnförhöjning kan betalas ut även om arbetslöshetsförmån söks eller betalas efter utgången av 2023, om den hänför sig till 2023. 

6.3  Lagen om utkomststöd

9 §.Grunddelens storlek. I paragrafen föreskrivs det om utkomststödets grunddel per månad. Det föreslås att det till paragrafen fogas nya 4—5 mom. som ska gälla under 2023. Under 2023 ska 4—5 mom. tillämpas i stället för 1 mom. 4 och 5 punkten samt i stället för 3 mom. Om utkomststöd beviljas och betalas retroaktivt för 2023 efter utgången av 2023, beaktas storleken på barnets grunddel till det belopp som föreskrivs i 4—5 mom. En höjning med sex procentenheter av utkomststödets grunddel för barn av grunddelen för ensamstående motsvarar med behövlig noggrannhet den eftersträvade nivåhöjningen på 10 % till grunddelarna för 2022. 

I 4 mom. föreskrivs det att med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. 4 och 5 punkten är utkomststödets grunddel per månad 2023 för barn mellan 10 och 17 år 76 procent och för barn under 10 år 69 procent av grunddelen enligt 1 mom. 1 punkten.  

Om till familjen hör flera barn under 18 år är utkomststödets grunddel år 2023, med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 mom., fem procentenheter lägre för det andra barnet och tio procentenheter lägre för det tredje och varje därpå följande barn än vad som anges i 4 mom. 

6.4  Lagen om studiestöd

11 b §.Studiepenningens försörjarförhöjning år 2023. Det föreslås att det till lagen temporärt fogas en ny 11 b §, som är i kraft under 2023. I paragrafen föreskrivs om en temporär höjning av försörjarförhöjningen till studiepenningen enligt 11 § 6 mom. med 10 euro 2023. Avsikten är att under perioden 1.1—31.7.2023 höja studiepenningens försörjarförhöjning med 10 euro till den nivå som justerats med folkpensionsindex och som trädde i kraft den 1 augusti 2022. Under vårterminen 2023 är studiepenningens försörjarförhöjning därmed 117,17 euro i månaden. En bestämmelse om detta föreslås i 1 mom. Den höjning på 10 euro som avses i 11 b § 1 mom. är bunden till poängtalet 1733 för folkpensionsindexet. 

Enligt 2 mom. justeras det med 10 euro förhöjda beloppet av studiepenningens försörjarförhöjning som avses i det föreslagna 1 mom. den 1 augusti 2023 med iakttagande av bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex. Eurobeloppen avrundas till närmaste cent. Indexjusteringen görs temporärt till det förhöjda beloppet av försörjarförhöjningen på motsvarande sätt som det i gällande 11 § 8 mom. föreskrivs om att studiepenningens försörjarförhöjning justeras med index vid ingången av varje läsår. Under höstterminen 2023, dvs. 1.8—31.12.2023, är studiepenningens försörjarförhöjning uppskattningsvis 121,57 euro per månad. För höstterminen 2023 är beloppet av försörjarförhöjningen en uppskattning, eftersom folkpensionsindexets slutliga poängtal, som används för att justera beloppet av försörjarförhöjningen, fastställs i oktober 2022. Vid uppskattningen av beloppet av studiepenningens försörjarförhöjning, som träder i kraft vid ingången av augusti 2023, har man använt poängtalet 1798 för folkpensionsindexet. Därmed baserar sig studiepenningens försörjarförhöjning på följande kalkyl: 1 798/1 617 x 100 = 111,19 + en nivåförhöjning på 10 euro 1 798/1 733 x 10 = 10,38, varvid studiepenningens försörjarförhöjning blir sammanlagt 121,57. 

6.5  Sjukförsäkringslagen

5 kap. Läkemedelsersättningar

8 §.Årssjälvrisk och rätt till tilläggsersättning. I den gällande paragrafen föreskrivs det om årssjälvrisken för läkemedel och den försäkrades rätt till tilläggsersättning när årssjälvrisken har överskridits. Enligt 1 mom. har den försäkrade rätt till en tilläggsersättning för det överstigande beloppet, om det sammanlagda beloppet av initialsjälvrisken och de icke ersatta kostnader som utgör grund för ersättningen och som den försäkrade under ett och samma kalenderår har haft för sådana läkemedel, kliniska näringspreparat och bassalvor som ersätts den försäkrade enligt detta kapitel överstiger 576,60 euro (årssjälvrisk). Tilläggsersättningen är 100 procent av det belopp som överstiger den läkemedelsspecifika självrisken på 2,50 euro. Enligt 2 mom. är beloppet av årssjälvrisken bundet vid levnadskostnadsindexet så att beloppet ändras samtidigt och i samma förhållande som folkpensionerna ändras med stöd av lagen om folkpensionsindex (456/2001). Beloppet för årssjälvrisken är 592,16 euro 2022.  

Det föreslås att ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen där det föreskrivs om beloppet av årssjälvrisken 2023. Enligt det nya 3 mom. är penningbeloppet av årssjälvrisken 592,16 euro 2023 trots det som föreskrivs i 1 och 2 mom. Penningbeloppet av årssjälvrisken 592,16 euro år 2022 justeras inte för 2023 i enlighet med förändringen i folkpensionsindexet, och penningbeloppet av årssjälvrisken 2022 kvarstår även som årssjälvrisk år 2023. 

6.6  Lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn

5 §.Vårdtillägg. I paragrafen föreskrivs det om vårdtillägg till stödet för hemvård och privat vård av barn. Det föreslås att 2 mom. ändras genom att vårdtilläggets fulla belopp enligt momentet höjs.  

Det lagstadgade fulla vårdtillägget är 134,55 euro. Beloppet har angetts enligt 2010 års indexnivå. Det gällande fulla beloppet av vårdtillägget enligt indexnivån vid utgången av 2022 (folkpensionsindex) är 155,24 euro. Det belopp som anges i 2 mom. höjs till 221,22 euro. Enligt nivån på folkpensionsindexet vid utgången av 2022 är beloppet 255,24 euro. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2023. Till följd av den indexjustering som görs i vårdtillägget vid årsskiftet är den slutliga höjningen i euro något högre än 100 euro. När regeringspropositionen bereddes var det exakta poängtalet för folkpensionsindexet 2023 ännu inte känt.  

8.1  Samband med andra propositioner

Avsikten är att samtidigt med denna proposition lämna en regeringsproposition med förslag till ändring av barnbidragslagen och lagen om utkomststöd. Enligt lagförslaget i fråga ska barnbidraget för december 2022 betalas dubbelt till dem som får barnbidrag, och vid beviljande av utkomststöd beaktas inte det dubbla barnbidraget till den del dess belopp överskrider det sedvanliga barnbidraget. Det är fråga om en åtgärd som vidtas för att öka barnfamiljernas köpkraft. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 december 2022 och gälla till och med den 31 december 2022, vilket innebär att lagförslaget i fråga inte inverkar på denna proposition.  

I lagen om utkomststöd föreslås också ändringar i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomststöd och till lagar som har samband med den (RP 127/2022 rd). Propositionen i fråga lämnades till riksdagen den 8 september 2022 och behandlas således samtidigt i riksdagen. Propositionen RP 127/2022 rd har dock inga konsekvenser för de ändringar i lagen om utkomststöd som föreslås i denna proposition, och i propositionerna föreslås inte ändringar i samma bestämmelser. 

I anslutning till höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn bereds vid undervisnings- och kulturministeriet en regeringsproposition om en permanent sänkning av klientavgifterna inom småbarnspedagogiken från och med den 1 mars 2023 (https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM049:00/2022). I anslutning till höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn och sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik bereds vid finansministeriet en regeringsproposition om kompensation till kommunerna via utdelningen av samfundsskatten.(https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM113:00/2022).  

8.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den.