3.1  Reform av elmarknadsmodellen

Konsumentskydd 

Enligt förslaget ska medlemsstaterna säkerställa att alla kunder har frihet att köpa el från den leverantör som de själva valt samt frihet att samtidigt ingå flera elleveransavtal än ett så att kunden om denne så vill får tillgång till flera mätpunkter än en på användningsplatsens anslutningspunkt.  

Enligt förslaget ska medlemsstaterna säkerställa att den nationella rättsliga ramen gör det möjligt för leverantörer att erbjuda tidsbegränsade avtal, avtal med fast elpris och avtal med dynamiska elpriser, och att alla slutkunder kan begära att få ingå ett avtal med fast elpris med en löptid på minst ett år, med minst en leverantör och med varje leverantör som har mer än 200 000 slutkunder. Dessutom ska slutkundernas rätt att få information om avtalets innehåll förbättras och innan ett avtal ingås ska slutkunderna tillhandahållas en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren på ett väl synligt sätt och uttryckt på ett kortfattat och enkelt språk.  

Medlemsstaterna ska utse leveransskyldiga försäljare åtminstone för hushållskunder. Medlemsstaterna ska också säkerställa att slutkunderna informeras och uppmuntras att byta till ett marknadsbaserat erbjudande. Medlemsstaterna får kräva att sistahandsleverantören levererar el till hushållskunder som inte får marknadsbaserade erbjudanden. 

Enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att utsatta kunder skyddas mot frånkoppling av el.  

Rätt till energidelning  

Alla hushåll, små och medelstora företag och offentliga organ ska ha rätt att delta i energidelning som aktiva kunder. Slutkunder som är aktiva kunder ska i fortsättningen kunna dela egenproducerad el till andra aktiva kunder i hela Finland inom balansperioden. Avsikten med förslaget är inte att påverka tillämpningen av skatter, avgifter av skattenatur eller nätserviceavgifter i fråga om elenergi eller elöverföring. Aktiva kunder får använda en tredje part som äger eller förvaltar för installation och drift av en lagringsanläggning eller en anläggning för produktion av förnybar energi, i syfte att underlätta energidelning. Aktiva kunder ska också erbjudas tillgång till standardavtal om aktiva kunders energidelning samt till avtal om leasing, hyra eller investering avseende lagringsanläggningar och anläggningar för produktion av förnybar energi. Aktiva kunder ska också kunna registrera sina arrangemang för energidelning samt validera beräkningsmetoderna för energidelning. Dessutom ska nätinnehavarna samla in och förmedla mätaruppgifter vidare på lämpligt sätt minst en gång i månaden. 

Elleverantörers riskhantering 

Enligt förslaget ska den nationella tillsynsmyndigheten säkerställa att elleverantörerna har lämpliga risksäkringsstrategier för att hantera den risk som hänför sig till elpriset. Samtidigt bör emellertid likviditeten och prissignalerna från kortsiktiga marknader upprätthållas. Leverantörernas risksäkringsstrategier kan omfatta användning av energiköpsavtal. Medlemsstaterna får också kräva att en andel av leverantörernas riskexponering för förändringar i grossistpriserna på el täcks med hjälp av energiköpsavtal för el producerad från förnybara energikällor. 

Energiköpsavtal, s.k. PPA-avtal 

Enligt förslaget ska medlemsstaten främja energiköpsavtal i syfte att uppnå målen enligt klimat- och energiplaner, dock samtidigt som konkurrensutsatta och likvida marknader bevaras. Med energiköpsavtal avses ett avtal enligt vilket en fysisk eller juridisk person förbinder sig att köpa el från en elproducent på marknadsbasis. Medlemsstaten ska dessutom säkerställa att det finns instrument såsom garantisystem till marknadspriser för att minska de finansiella riskerna i samband med betalningsinställelser från förköparen inom ramen för energiköpsavtal, som är tillgängliga för kunder som möter inträdeshinder på marknaden för energiköpsavtal. Det överlåts till nationell bedömning att bestämma vilka kundkategoriers tillträde till avtalsmarknaden som borde underlättas. Med andra ord kan medlemsstaterna besluta att inrätta ett marknadsprisgarantisystem.  

Garantisystem för energiköpsavtal som stöds av medlemsstaterna ska innehålla bestämmelser som ska förhindra minskad likviditet på elmarknaderna. Garantisystemen ska inte heller ge stöd till inköp av produktion från fossila bränslen. I utvärderingskriterierna ska man kunna beakta ett undertecknat energiköpsavtal för en köpare som möter inträdeshinder på marknaden för energiköpsavtal.  

System med direkt prisstöd för nya investeringar i produktion 

I fortsättningen ska direkt prisstöd för elproduktion basera sig på dubbelriktade differenskontrakt, genom vilka producenten garanteras ett visst pris för el. Stöd ska kunna beviljas för nya investeringar som baserar sig på sol- och vindenergi, vattenkraft utan magasin, geotermisk energi samt kärnenergi. Som nya investeringar i elproduktion ska betraktas även investeringar för att på nytt ta i bruk befintlig produktionskapacitet samt för att förlänga livslängden för gammal produktionskapacitet. 

System med direkt prisstöd i form av dubbelriktade differenskontrakt ska vara utformade så att de intäkter som uppbärs när marknadspriset ligger över lösenpriset fördelas till alla slutförbrukare på grundval av deras andel av förbrukningen. Dessutom ska det säkerställas att fördelningen av intäkterna till elslutkunder är utformad så att den inte undanröjer konsumenternas incitament att minska sin förbrukning eller flytta den till perioder då elpriserna är låga och inte undergräver konkurrensen mellan elleverantörerna. 

Stödåtgärder som gäller flexibilitet 

Enligt förslaget ska den behöriga tillsynsmyndigheten vartannat år bedöma behovet av nationell flexibilitet i elsystemet för de följande fem åren för att minska utsläppen av koldioxid från elsystemet och garantera effektiv försörjningstrygghet från och med den 1 januari 2025. Den systemansvariga för stam- och distributionssystem ska tillhandahålla behövligt material till stöd för den nationella bedömningen i enlighet med den metod som det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (nedan Entso för el) fastställer med stöd av förordningen. Syftet är att bedöma behovet av efterfrågeflexibilitet och lagringsanläggningar på stam- och distributionssystemnivå. Utifrån tillsynsmyndighetens rapport fastställer medlemsstaten nationella mål för efterfrågeflexibilitet och lagring. Både de medlemsstater som tillämpar en kapacitetsmekanism och de som inte gör det ska kunna tillämpa eller införa stödsystem för flexibilitet som består av betalningar för den tillgängliga kapaciteten för icke-fossil flexibilitet, till exempel efterfrågeflexibilitet och lagring. 

Förslaget till förordning innehåller principer för utformning av en sådan stödmekanism, till vilka hör bland annat kostnadseffektivitet, begränsning till nya investeringar, reaktion på marknadssignaler och eventuella böter för passivitet. Stödmekanismen ska också vara öppen för gränsöverskridande deltagande. 

Derivatmarknadsåtgärder 

I förslaget till förordning föreslås att nya regionala virtuella knutpunkter (virtual trading hub) inrättas för att förbättra derivatmarknadens likviditet. Bakom förslaget ligger en nordisk modell som baserar sig på ett systempris, där det har fastställts ett kalkylerat grossistmarknadspris för el, mot vilket man kan bedriva handel med derivat. Genom förslaget omdefinieras dock den regionala prisbildningen. Entso för el ska lämna in sitt förslag till geografiska områden för de regionala knutpunkterna samt metoder för beräkning av referenspriset i syfte att maximera priskorrelationen mellan referenspriserna och priserna i de elområden som bildar en virtuell knutpunkt till Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan Acer). Förslaget ska också innehålla en produktdefinition av finansiella långsiktiga överföringsrättigheter.  

På en centraliserad handelsplats ska det i fortsättningen erbjudas handel med långsiktiga överföringsrättigheter mellan varje elområde och virtuell knutpunkt samt med finansiella överföringsrättigheter med vilkas hjälp innehavarna av dessa finansiella överföringsrättigheter kan avlägsna exponeringen för positiva och negativa prisspreadar. Kravet gäller även de nordiska länderna. 

Skyldigheter för systemansvariga 

Enligt förslaget ska stamsystemansvariga kunna upphandla topplastutjämningsprodukter som minskar efterfrågan på el under topplasttimmar. Den stamsystemansvariga ska bereda sitt förslag om topplastutjämningsprodukt för tillsynsmyndigheten vad gäller storlek och konkurrensutsättningsvillkor. I förordning fastställs de närmare krav på produkten som förslaget ska uppfylla. Dimensioneringen ska ta hänsyn till den nationella tillförlitlighetsnormen, prognosen för efterfrågan, prognosen för el producerad från förnybara energikällor och prognosen för andra flexibilitetskällor i systemet. Dimensioneringen av topplastutjämningsprodukten ska begränsas för att säkerställa att de förväntade fördelarna med produkten inte överstiger de förväntade kostnaderna. Enligt förslaget ska en topplastutjämningsprodukt begränsas till efterfrågeflexibilitet, dvs. den minskning av förbrukningen som mäts mot ett referensvärde. Tillsynsmyndigheten godkänner upphandlingsvillkoren och referensmetoden. 

I förslaget till förordning föreslås det att en medlemsstat kan tillåta att ett särskilt mätinstrument används för att verifiera efterfrågeflexibilitet och flexibilitetstjänster. Medlemsstaten ska dessutom fastställa krav för en valideringsprocess för mätinstrumentet för att säkerställa kvaliteten på respektive data. 

Enligt förslaget ska tariffmetoderna avspegla de fasta kostnaderna för systemansvariga för överförings- och distributionssystem, och ska erbjuda tillräckliga incitament på både kort och lång sikt för att öka effektiviteten, främja marknadsintegreringen och försörjningstryggheten, ge stöd till flexibilitetstjänster och effektiva investeringar samt att underlätta innovation i kundernas intresse inom exempelvis digitalisering, flexibilitetstjänster och sammanlänkningar. Metoderna ska dessutom ge incitament att säkerställa den mest kostnadseffektiva driften och utvecklingen av näten, inbegripet genom upphandling av tjänster. 

Genom förslaget bestäms om kompensation till operatörer av havsbaserade produktionsanläggningar i ett havsbaserat elområde, ifall systemansvariga för överföringssystem inte har gjort tillräcklig kapacitet tillgänglig för att elproduktion från av den havsbaserade anläggningen ska kunna exporteras till marknaden. 

För att underlätta anslutning ska enligt förslaget den systemansvarige för distributionssystemet förse systemanvändarna med den information de behöver för effektiv tillgång till och användning av systemet. 

Genom förslaget utökas också de systemansvarigas skyldighet att ge information om tillgången till kapacitet och flaskhalsar i nya förbindelser samt om lagringsanläggningars roll i överföringshanteringen. Informationen ska vara tillräckligt detaljerad för projektutvecklarnas och potentiella nya systemanvändares kunskapsbehov. 

Tillgång till ekonomiskt överkomlig energi under en elpriskris 

Enligt förslaget ska kommissionen genom beslut få förklara en regional eller unionsomfattande elpriskris om det råder mycket höga priser på grossistmarknaderna för el och situationen förväntas fortsätta i minst sex månader, detaljistpriserna stiger med minst 70 procent och ekonomin i stort påverkas negativt av de stigande elpriserna. Elpriskrisen kan vara regional eller unionsomfattande och vara upp till ett år. Under krisen får medlemsstaterna stödja små och medelstora företag samt konsumenter genom att rikta sådana offentliga åtgärder som de anser nödvändiga till prissättningen av elleveranser för att tillfälligt fastställa ett pris för elleveranser som understiger kostnaden, förutsatt att kriterierna i förslagen är uppfyllda.  

3.2  Bättre skydd mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaden för energi

Allmänt 

Genom förslaget utvidgas tillämpningsområdet för Remit-förordningen. Syftet är att förbättra marknadstransparensen och säkerställa att förordningen genomförs effektivt och att tillsynsmyndigheterna har behörighet att utreda särskilt gränsöverskridande fall inom unionen. På så vis kan konsumenter och marknadsparter lita på att marknadspriserna avspeglar en rättvis och konkurrenskraftig balans mellan efterfrågan och utbud och marknadsmissbruk genererar ingen nytta.  

Definitioner 

Enligt förslaget ska definitionen av otillbörlig marknadspåverkan anpassas så att den täcker ingåendet av transaktioner, eller utfärdandet av handelsorder, men även alla andra beteenden som rör grossistenergiprodukter. Definitionen av insiderinformation bör också anpassat för att återspegla definitionen av insiderinformation i MAR-förordningen (596/2014). När insiderinformation rör ett förlopp som sker i etapper kan både varje etapp i förloppet och förloppet som helhet utgöra insiderinformation.  

Acers marknadsövervakning 

Den marknadsövervakning som utförs av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter Acer och de data som samlas in bör utökas så att även marknadskoppling, nya balansmarknader, balansmarknadsavtal och balansmarknadsprodukter som potentiellt kan levereras i unionen omfattas. I syfte att öka transparensen på grossistenergimarknaderna bör Acer kunna offentliggöra information om organiserade marknadsplatser, plattformar för insiderinformation (IIP) och registrerade rapporteringsmekanismer (RRM) i enlighet med tillämplig dataskyddslagstiftning. Organiserade marknadsplatser ska vara vederbörligen auktoriserade och det ska förutsättas att de förser Acer med orderbokens alla dataset. 

Tillämpningsområde 

Det föreslås att Remit-förordningens tillämpningsområde utvidgas till plattformar för insiderinformation, som erbjuder användar- och datarapporteringstjänster. I fortsättningen ska plattformar för insiderinformation registreras hos Acer för att säkerställa att plattformen verkar i enlighet med kraven i förordningen. Det ställs nya krav på dess verksamhet, bland annat i fråga om säkerhetskraven på administrativa förfaranden, och det ska ställa kvalitetskrav på de data som publiceras. Acer föreslås få motsvarande godkännande- och tillsynsbefogenheter även i fråga om registrerade rapporteringsmekanismer (RRM-aktörer). Auktorisationen ska också kunna återkallas i enlighet med förordningen. 

Algoritmisk handel 

Genom förordningen ställs nya krav på marknadsaktörer som bedriver algoritmisk handel. De ska ha effektiva processer och riskkontrollersystem så att de undviker felaktiga anbud och andra marknadsstörningar. 

Prisuppgifter om LNG 

Genom förordningen ges Acer befogenheter att samla in alla marknadsdata för LNG som behövs för att göra den dagliga prisbedömningen av LNG. Alla marknadsparter som är verksamma inom LNG-leveranser till unionen ska åläggas att rapportera sina LNG-marknadsdata till Acer i så nära realtid som det är möjligt. Prisbedömningen bör omfatta det mest fullständiga datasetet med transaktionspriser och, från och med den 31 mars 2023, även köp- och säljbud för LNG-leveranser till unionen. Acer ska dagligen offentliggöra prisbedömningen och den spread i förhållande till andra referenspriser på marknaden som anges i form av ett prisriktvärde för LNG.  

Acers utredningsbefogenheter i gränsöverskridande fall 

För att förhindra otillbörlig marknadspåverkan föreslås Acer få befogenhet att genomföra utredningar av överträdelser i samarbete med nationella tillsynsmyndigheter. Befogenheten ska gälla situationer där misstanken om missbruk gäller minst tre medlemsstater eller två medlemsstater och ett tredjeland samt situationer där de nationella tillsynsmyndigheterna inte omedelbart har vidtagit nödvändiga åtgärder efter att ha mottagit en begäran från Acer. Acer ska ges befogenheter att genomföra utredningar genom att göra kontroller på plats och genom att utfärda begäranden om upplysningar för de personer som är under utredning, i synnerhet vid gränsöverskridande utredning. Acer och de nationella tillsynsmyndigheterna ska ha ett tätt och aktivt samarbete för att övervaka skyldigheterna enligt förordningen. Enligt förslaget ska Acer också i fortsättningen kunna förutsätta att de nationella tillsynsmyndigheterna verkställer sanktioner i fall där Acer har kommit fram till att Remit-förordningen har överträtts. 

Acers utredningsbefogenheter i gränsöverskridande fall 

I förslaget framförs att de nationella tillsynsmyndigheterna bör ha befogenhet att påföra vissa minimisanktioner för överträdelser som innebär marknadsmissbruk. De ska innefatta ekonomiska samt andra administrativa sanktioner. I detta sammanhang fastställs dessutom på unionsnivå maximibeloppen av ekonomiska sanktioner för juridiska och fysiska personer. När sanktioner påförs ska hänsyn tas till den nationella lagstiftningen. 

5.1  Nationella konsekvenser

De föreslagna förordningarna är delvis direkt förpliktande rätt och delvis krävs att direktiven genomförs nationellt. Åtgärder som förbättrar konsumentskyddet ingår i direktiven och övriga åtgärder i huvudsak i förordningarna. Å andra sidan förutsätter även de förslag som ändrar förordningarna delvis nationella lagstiftningsåtgärder bland annat på grund av nya myndighetsuppgifter. 

Ekonomiska konsekvenser 

Energiköpsavtal erbjuder kunden långsiktig prisstabilitet och producenten tillräcklig säkerhet att fatta investeringsbeslut. Marknaderna för energiköpsavtal är relativt outvecklade i en stor del av EU, och avtalstyperna är inte standardiserade. I Finland görs en stor del av investeringarna i förnybar el redan nu med långa energiköpsavtal. Det är delvis oklart hur kommissionens förslag förpliktar medlemsstaterna att införa arrangemang med statsgaranti för energiköpsavtal. Den nuvarande formuleringen kan ha konsekvenser för statsfinanserna. Statsgarantier för energiköpsavtal kan dock sänka kapitalkostnaderna för producenter av förnybar el och på så vis sänka investeringströskeln när en producent av förnybar el kan få statsgaranti för att minska motpartsrisken. Samtidigt måste man emellertid beakta förpliktelsen att bevara konkurrenskraftiga och likvida elmarknader. Enligt kommissionen sker detta bäst genom energiköpsavtal där skillnaden mellan marknadspris och avtalspris klareras med pengar.  

Dubbelriktade differensavtal syftar också till prisstabilitet på marknaden. Till denna del leder förslaget dock till att ny och utsläppsfri elproduktionskapacitet enligt förslaget kan i fortsättningen stödjas endast genom dubbelriktade differensavtal. Detta gör det statliga stödet stelbent och krymper möjligheten att stödja produktionen med de mekanismer som lämpar sig bäst för ändamålet. Dessutom har det inte angetts några utformningsprinciper för stödmekanismerna, varför de nationella skillnaderna kan vara stora och skillnaderna mellan medlemsstaterna kan påverka elproduktionskapacitetens konkurrenskraft.  

Statligt stöd för flexibilitetsmekanismer gör det möjligt att utöka den förnybara och utsläppsfria elproduktionen inom energisystemet. Dessutom underlättar de nya kraven beviljandet av statligt flexibilitetsstöd jämfört med det befintliga regelverket för kapacitetsmekanismer. Förslaget möjliggöra flexiblare flexibilitetsstöd än nu. Å andra sidan möjliggör det inte användning av produktionskapaciteten som flexibilitet och det grundar sig enbart på utsläppsfri flexibilitet utan särskilda utsläppsgränskrav. 

Förslagen som gäller konsumentskydd underlättar konsumenternas ställning, men ökar kostnaderna för marknadsaktörerna, eftersom till exempel risksäkringsstrategierna ska uppdateras i enlighet med myndigheternas krav. Detta innebär sannolikt högre risksäkringsgrader, vilket också syns i form av större räkningar för slutkunderna. Även kravet på särskild mätning kan innebära att verifieringen av flexibilitet blir stelare och sålunda att marknaden blir ineffektivare. Energisamarbetet underlättar för sin del aktiva kunders möjlighet att utnyttja egenproducerad el i större utsträckning än tidigare. Förslaget förutsätter dock omfattande utveckling av IT-system och marknadsprocesser för att kunna genomföras. 

När det gäller derivatmarknaden är det särskilt svårt att bedöma förslagets konsekvenser. Ökad prisstabilitet på lång sikt genom att långa energiköpsavtal främjas och statligt stöd genom dubbelriktade differensavtal flyttar på lång sikt tyngdpunkten i risksäkringen från terminsmarknaden. Förslaget om regionala virtuella knytpunkter ger ytterligare en ny prissäkringsprodukt på marknaden, när det skapas en ny överföringsrättighetsprodukt mellan den regionala referensprismekanismen och prisområdet. Risken är att likviditeten fördelas mellan olika produkter och att risksäkringen försvåras. 

Konsekvenser för myndigheterna och lagstiftningen 

De föreslagna förordningarna innehåller ytterligare befogenheter för Acer och nya uppgifter för tillsynsmyndigheten. Uppgifterna förutsätter nationell lagstiftning. Acers ytterligare befogenheter kan dock inskränka de nationella tillsynsmyndighetens befogenheter, eftersom förslaget förutsätter att tillsynsmyndigheten verkställer sanktioner på grundval av Acers beslut. I övrigt underlättar effektiviseringen av tillsynsprocesserna också myndigheternas samarbete och samordningen samt effektiviserar processerna. 

Förslaget innehåller också flera nya uppgifter för tillsynsmyndigheten bland annat när det gäller att bedöma behovet av flexibilitet, bedöma risksäkringsgraden och lansera topplastutjämningsprodukter. 

Det direktivförslag som gäller energidelning förutsätter detaljerad lagstiftning som stödjer omfattande utveckling av IT-system och marknadsprocesser för att kunna genomföras. 

Enligt kommissionen förutsätter förslagen anslag på sammanlagt 8,732 miljoner euro under den pågående budgetramperioden (2021-2027), och enligt kommissionen kan de finansieras helt och hållet genom att omfördela utgifterna inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen. 

Det behov av statlig finansiering som förslaget eventuellt kräver uppfylls i princip inom ramen för statsfinanserna genom att vid behov omfördela anslagen. Beslut om eventuella behov av tilläggsanslag fattas i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten.