Vi är oroade över att budgetpropositionen, trots de satsningar i den som vi i sig kan understöda, inte beaktar behoven av tillräcklig finansiering för rättsvården, Brottspåföljdsmyndigheten och Utsökningsmyndigheten samt organisationernas verksamhetsförutsättningar. Upprätthållandet av rättsvården och rättsstatsprincipen kräver tillräckliga ekonomiska resurser för alla aktörer inom rättsväsendet, så att medborgarnas rättssäkerhet kan garanteras rättvist och utan dröjsmål. Stärkandet av resurserna för rättsvården ligger också i linje med stärkandet av polisens resurser, vilket syftar till att hela rättsvårdskedjan ska fungera smidigt. 

Organisationernas verksamhetsförutsättningar

Vi betraktar ett mångstämmigt och livskraftigt civilsamhälle som en av demokratins hörnstenar. Därför är nedskärningarna i understöden till organisationerna oskäliga och kortsiktiga. Vi fäster uppmärksamhet vid att till exempel stödet till brottsoffer enligt utredning till utskottet också påverkas av flera understöd till organisationer från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. Således kan flera samtidiga nedskärningar som slår mot organisationernas verksamhet och som riktas till olika förvaltningsområden ha omfattande konsekvenser för tillgången till stödtjänster för brottsoffer. Enligt utredning till utskottet inverkar också välfärdsområdenas ekonomiska utmaningar på stödet till våldsoffren. 

Verksamhetsförutsättningar för rättsvården, Brottspåföljdsmyndigheten och utsökningen

Den alltför låga anslagsnivån för rättsvården försämrar avsevärt tillgodoseendet av människors rättsskydd. Vi anser det vara ytterst viktigt att man i fråga om finansieringen av rättsvården närmar sig målbilden i redogörelsen för rättsvården. 

Brottspåföljdsmyndigheten har en central roll när det gäller att upprätthålla säkerheten i samhället samt att rehabilitera och framgångsrikt återintegrera fångar i samhället. Antalet fångar ökar och personalens arbetshälsa står på prov. Bristen på resurser försämrar Brottspåföljdsmyndighetens förmåga att erbjuda tillräckligt med rehabiliterings- och övervakningstjänster som är väsentliga för att förebygga återfall i brott. 

Regeringens budgetbeslut äventyrar säkerheten i fängelserna och genomförandet av rehabiliteringsprogram, vilket minskar fångarnas möjligheter att framgångsrikt återvända till samhället och ökar risken för återfall i brott. 

I centrum för Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet ligger att förebygga återfall i brott samt att förbereda fångarna för livet i frihet. Propositionen beaktar inte dessa mål. Brottspåföljdsmyndigheten behöver mer resurser för att säkerheten i fängelserna ska kunna garanteras och åtgärder för att förebygga återfall i brott kunna genomföras effektivt. Samtidigt måste det säkerställas att det finns tillräckligt med personal och att personalen mår bra, så att anstalten kan fullgöra sina lagstadgade skyldigheter och ge de dömda en faktisk möjlighet att rehabilitera sig och bli fullvärdiga medlemmar i samhället. 

Utsökningsverkets situation försämras för närvarande ytterligare av dess arbetsbörda i och med sanktionerna mot Ryssland. Vi ser det som mycket viktigt att sanktionerna är smidiga och effektiva. Sanktionernas betydelse försvagas om de inte verkställs effektivt. 

Det är positivt att regeringen i likhet med alla riksdagspartier i enlighet med redogörelsen för rättsvården (SRR 13/2022 rd) har förbundit sig att stärka resurserna för rättsvården och att anslagsnivån inom justitieministeriets förvaltningsområde höjs i sin helhet. Rättegångarnas längd och problemen med rättsvården utgör ett hot mot rättsstaten och medborgarnas tillgång till rättvisa. Problemet angår de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, och för att lösa det måste finansieringen av rättsvården stärkas avsevärt och konsekvent. I likhet med utskottets utlåtande är jag dock oroad över det så kallade produktivitetsprogrammet, som genomförs samtidigt och enligt vilket det föreslås besparingar på 17,9 miljoner euro för justitieministeriets förvaltningsområde nästa år. Man kan fråga sig hur besparingarna skulle kunna göras utan att de påverkar antalet anställda, personalens välbefinnande och uppnåendet av målen i redogörelsen för rättsvården. 

Jag instämmer också till övriga delar i det som sägs i utskottets utlåtande. När det gäller bidrag till organisationer och andra aktörer vill jag också säga följande: 

De nedskärningar på cirka 1,9 miljoner euro som föreslås för understöd inom justitieministeriets förvaltningsområde hotar både organisationernas oersättliga expertarbete och vissa lagstadgade funktioner. 

Regeringen föreslår en nedskärning på 193 000 euro i understödet till sametinget. För upprätthållandet av samernas kulturella autonomi föreslås ett anslag på högst 4 895 000 euro. Sametinget utövar den språkliga och kulturella autonomi som enligt grundlagen är tryggad för samerna samt tryggar bevarandet och utvecklingen av samernas urfolkskultur. Den finansiering som anvisats sametinget tillgodoser den autonomi som tryggas i grundlagen och riktar sig i stor utsträckning till sametingets lagstadgade uppgifter samt till tryggandet av samernas grundläggande och mänskliga rättigheter som urfolk. Anslagsnivån har också en central inverkan på till exempel sametingets språkliga och kulturella arbete, som särskilt berör samiska barn och unga samt kommande generationer. 

Regeringen föreslår en nedskärning på 200 000 euro för Brottsofferjourens verksamhet. I understöd föreslås 4 735 000 euro nästa år. Bland Brottsofferjourens klienter återfinns bland annat offer för våld i nära relationer, sexualbrott och människohandel. Tre fjärdedelar av klienterna är kvinnor. Brottsofferjouren har haft en viktig roll också bland annat när det gäller att stödja offren för dataintrånget i Vastaamo. Antalet klienter vid Brottsofferjouren har mer än sexdubblats från 2014 till 2023. Brottsofferjouren ansvarar inom ramen för skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster bland annat för genomförandet av de allmänna stödtjänster för offer som avses i EU:s brottsofferdirektiv och för den beredskap som förutsätts i direktivet om bekämpande av terrorism. 

De anpassningsåtgärder som hotar Brottsofferjourens verksamhet innebär att tjänsterna till brottsoffren försvagas, trots att de tvärtom skulle behöva stärkas bland annat på grund av de utdragna straffprocesserna och det stora antalet klienter. På grund av kostnadsökningen skulle en fortsatt verksamhet på nuvarande nivå förutsätta en höjning av den totala finansieringen. Det sänkta anslaget till Brottsofferjouren hotar till exempel den särskilda stödtjänsten för offer för människohandel, som ingen annan aktör i Finland erbjuder. Förutom att stödja rådgivning och hjälp till offren kan tjänsten också avslöja många grova brott. Justitieministeriet tänker också bland annat lägga ned finansieringen av vittnesstödsverksamheten, som hör till basservicen vid Brottsofferjouren. 

Regeringen föreslår en nedskärning på 100 000 euro för Förbundet för mänskliga rättigheter. År 2023 var kostnaderna för förbundets verksamhet cirka 1,2 miljoner euro och det fick ett riktat allmänt understöd på 380 000 euro från justitieministeriet. För ett år sedan föreslog regeringen i budgetpropositionen att anslaget skulle minskas med 150 000 euro. Riksdagen beslutade då att återta en del av nedskärningen genom att öka anslaget med 100 000 euro. Tyngdpunkten i förbundets arbete ligger på att försvara rättsstaten, främja likabehandling och förebygga diskriminering, värna ekonomiska och sociala rättigheter, förebygga kvinnlig könsstympning och hedersrelaterat våld samt främja mänskliga rättigheter inom idrotten. Justitieministeriets finansiering är av stor betydelse för Förbundet för mänskliga rättigheter. Förbundets långvariga och på många områden banbrytande expertarbete måste tryggas. 

Flyktingrådgivningen rf är en byrå för juridiska ärenden som specialiserat sig på asylfrågor. Organisationen har i över tre decennier nära följt utvecklingen av utlänningslagstiftningen och utvecklats till en central finländsk expert inom asylrätten. Flyktingrådgivningen är en icke-vinstdrivande organisation vars juridiska bistånd baserar sig på den offentliga rättshjälpen. Den eftersläpande ersättningsnivån för rättshjälp är inte tillräcklig för att kompensera de faktiska kostnaderna för i synnerhet mer komplexa asylärenden. Flyktingrådgivningen har utvecklat sin egen medelsanskaffning, men de medel som flyter in genom penninginsamlingen kan för närvarande inte användas till exempel för kostnadsfri juridisk rådgivning. Flyktingrådgivningens arbete och långvariga kompetens är ovärderliga för den finska rättsstaten. Regeringen föreslår 175 000 euro i understöd för flyktingrådgivningen, vilket är 125 000 euro mindre än året innan. För att trygga rättssäkerheten bör staten trygga finansieringen av Flyktingrådgivningens arbete även i fortsättningen.