Allmänt

Regeringen föreslår att aktiebolagslagen (624/2006) och handelskammarlagen (878/2002) ändras. Avsikten är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (nedan direktivet). 

Direktivet grundar sig på artikel 157 i fördraget om Europeiska unionen, där Europaparlamentet och rådet ges befogenhet att anta åtgärder för att säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter för och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet. Enligt artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska jämställdhet mellan kvinnor och män säkerställas på alla områden, och principen om jämställdhet hindrar inte att åtgärder som medför särskilda fördelar för det underrepresenterade könet bibehålls eller vidtas. 

Direktivets allmänna mål är att uppnå en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och att påskynda utvecklingen mot en jämnare könsfördelning. Det handlar om minimiharmonisering. 

Direktivets centrala krav handlar om ett kvoteringsmål för det underrepresenterade könet bland styrelseledamöter i börsnoterade företag samt ändring av förfarandet vid val av styrelseledamöter i börsnoterade företag som inte har uppnått de kvantitativa målen. Det finns ett nationellt handlingsutrymme vid genomförandet av direktivet. Det finns handlingsutrymme särskilt i fråga om bestämmelsernas tillämpningsområde, vilket kvoteringsmål som väljs och beräkningssättet för det samt i fråga om bestämmelserna om förfarandet vid val av styrelseledamöter. 

Syftet med propositionen är att genomföra minimikraven i direktivet till den del de inte uppfylls i den gällande nationella lagstiftningen. Den viktigaste bestämmelsen i propositionen är den nya 9 a § i aktiebolagslagen. I den paragrafen föreslås bestämmelser om börsbolags skyldighet att som mål uppställa en situation där minst 40 procent av börsbolagets styrelseledamöter företräder det underrepresenterade könet. 

Såsom arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterade i sitt utlåtande om direktivförslaget anser utskottet att syftena med direktivet är behövliga och värda att understödja (TyVL 1/2013 vp, s. 3/I). Utskottet understöder den föreslagna regleringen och det föreslagna genomförandesättet. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet tillstyrker lagförslag 2 utan ändringar och lagförslag 1 med ändringarna nedan. 

Företag som omfattas av tillämpningsområdet

Direktivet tillämpas på börsnoterade bolag. Direktivet tillämpas inte på mikroföretag och små och medelstora företag med färre än 250 anställda och med en årlig omsättning på högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro. 

I propositionen föreslås det att målet på 40 procent tillämpas på sådana i aktiebolagslagen avsedda börsbolag som uppfyller direktivets ramvillkor, det vill säga aktiebolag vars aktier är föremål för handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument. I aktiebolagslagen föreslås bestämmelser om gränsvärden för tillämpning av kvotmålet i enlighet med direktivet. Gränsvärdena uppskattas utgående från den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden. I den nationella lagstiftningen skulle man alltså hålla sig till minikraven enligt EU-lagstiftningen. 

Enligt propositionen omfattar tillämpningsområdet uppskattningsvis cirka 35 bolag enligt bokslutsuppgifterna för 2021 och 2022. Merparten av dessa verkar inom sektorerna industri, konsumentprodukter, teknologi och finansiella tjänster. Enligt ett sakkunnigyttrande till utskottet omfattar tillämpningsområdet cirka 37 bolag enligt bokslutsuppgifterna för 2023. 

Enligt propositionen var kvinnornas andel i styrelserna för de bolag som omfattas av tillämpningsområdet enligt uppgifter från våren 2024 i genomsnitt 36 procent. Cirka 40 procent av dessa bolag uppfyllde kravet på 40 procent av posterna som styrelseledamot för företrädare av det underrepresenterade könet och i cirka 15 procent av bolagen var antalet kvinnor och män lika stort. Det innebär att det föreslagna tillämpningsområdet omfattar cirka 20 företag där kvotmålet ännu inte har uppnåtts. Enligt propositionen var andelen kvinnor som lägst i några företag inom industrisektorn, där det endast fanns enstaka kvinnor i styrelserna. 

I propositionen konstateras det att de direkta konsekvenserna av den föreslagna regleringen kommer att gälla en rätt liten del av de företag som omfattas av tillämpningsområdet. Enligt propositionen kan den föreslagna regleringen främja kvinnors möjligheter att bli valda i företagens styrelser. I propositionen framförs det att cirka 80 procent av de kvinnliga styrelseledamöterna i de bolag som omfattas av tillämpningsområdet 2024 också är styrelseledamöter i andra bolag, stiftelser eller högskolor och att cirka 90 procent av de kvinnliga styrelseledamöterna i de företag som omfattas av tillämpningsområdet hade anmälts som oberoende av bolaget och dess betydande aktieägare. De var således inte t.ex. företrädare för personalen i bolaget, betydande aktieägare i bolaget eller tjänstemän inom statens ägarstyrning. 

I propositionen hänvisas det till undersökningar där det konstaterats ett positivt samband mellan den procentuella andelen kvinnor i företagens styrelser och företagens prestationsförmåga. Även om det enligt propositionen inte bevisar någon kausalitet mellan variablerna, innebär den positiva korrelationen att det är ekonomiskt motiverat att främja jämställdheten i ledande uppgifter. Enligt propositionen kan förslaget och den kompletterande självregleringen på längre sikt ha återverkningar också på verksamheten i små och medelstora företag, när de följer börsbolagens exempel för att till exempel öka företagets anseende och produktivitet. 

Det valda genomförandesätt som håller sig inom direktivets tillämpningsområde har vid utskottets sakkunnigutfrågning betraktats å ena sidan som lämpligt och å andra sidan som oambitiöst. I de sakkunnigyttranden som understödde en mer omfattande tillämpning av kvotmålet har det framförts att utvecklingen mot en jämställd könsfördelning i fråga om styrelseplatserna har varit långsammare uttryckligen i små och medelstora företag än i de bolag som omfattas av tillämpningsområdet. Dessutom har det framförts bedömningar enligt vilka den positiva utvecklingen i börsbolag som omfattas av tillämpningsområdet åtminstone delvis kan ha berott på att de har förberett sig för tvingande lagstiftning. 

De sakkunniga som företräder företag och arbetsgivare understödde den linje som valts i propositionen. Dessa sakkunniga betonar självreglering också som ett sätt att främja jämställdhet. Också ekonomiutskottet understöder i sitt utlåtande den föreslagna regleringen och genomförandet, som håller sig till direktivets minimikrav och lämnar utrymme för självreglering (EkUU 22/2024 rd, s. 2). 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning har Centralhandelskammaren framfört att styrelseledamöternas mångfald granskas och genomförs i börsbolagens styrelser i betydligt större utsträckning än enbart med tanke på styrelseledamöternas kön. Vid bedömningen av mångfalden beaktas i typiska fall styrelseledamöternas ålder och kön, yrkes- och utbildningsbakgrund, erfarenhet av branscher eller geografiska områden som är relevanta för bolaget samt erfarenhet av specialkompetensområden som är viktiga för bolaget. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ställer sig bakom direktivets mål och direktivets föreslagna tillämpningsområde. Utskottet lyfter fram betydelsen av exemplet från de företag som hör till tillämpningsområdet när det gäller att främja jämställdheten också i andra företag. Utskottet noterar också det att kvinnornas nuvarande styrelseposter koncentreras till en rätt liten grupp kvinnor, och betonar behovet av mångsidiga samhälleliga åtgärder som främjar kvinnornas karriärmöjligheter till topposter i företag på lång sikt. 

Närmare bestämmelser om rekrytering

I propositionen föreslås det att man utnyttjar den option i direktivet enligt vilken en medlemsstat under vissa förutsättningar kan låta bli att tillämpa de närmare bestämmelserna om rekrytering av styrelseledamöter i artikel 6 i direktivet. Finland har vid granskningstidpunkten uppfyllt dessa villkor och gör det fortfarande. Enligt direktivet ska dock närmare bestämmelser om rekrytering tillämpas senast sex månader efter det att det underrepresenterade könets representation i börsbolag som omfattas av tillämpningsområdet sjunker under 30 procent. 

Enligt propositionen skapar utnyttjandet av optionen de bästa förutsättningarna för att i bolagspraxis utveckla processen för val av styrelseledamöter, på basis av självreglering. Utnyttjandet av optionen motsvarar regeringens mål att undvika ytterligare reglering och att minska företagens administrativa börda. 

I propositionen föreslås det att det till den nya 9 b § i 6 kap. i aktiebolagslagen fogas närmare bestämmelser om rekrytering, men kraftträdandebestämmelsen i paragrafen föreskriver att paragrafen träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom en separat förordning av statsrådet. Enligt propositionsmotiven kan en sådan statsrådsförordning utfärdas om andelen företrädare för det underrepresenterade könet i de bolag som omfattas av tillämpningsområdet sjunker under 30 procent. 

I sitt utlåtande om direktivförslaget konstaterade arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att den föreslagna kompetensbedömningen ökar transparensen i valet av ledamöter i förvaltningsorganen och förbättrar processen för valet av ledamöter. Utskottet ansåg i sitt utlåtande att det här är viktigt och att det förbättrar kvinnornas möjligheter att bli valda till bolagsstyrelser. (TyVL 1/2013 vp, s. 3/I) 

Under sakkunnigutfrågningen framfördes åsikter både för och emot utnyttjandet av optionen. I de anföranden och yttranden som understödde införandet av bestämmelser om förfarandet vid val av styrelseledamöter framfördes det bland annat att även om kvinnornas andel av styrelseledamöterna i börsbolag har ökat sedan 2010-talet, har utvecklingen avtagit under de senaste åren. För att förbättra nuläget och säkerställa att målet nås måste man enligt yttrandena hitta konkreta och nya metoder. Bestämmelserna om förfarandet vid val i börsbolag skulle göra det möjligt att påskynda utvecklingen och samtidigt sporra företagen att kritiskt bedöma sina egna förfaranden vid val. Bestämmelserna om förfarandet vid val skulle också synliggöra kriterierna för valet av styrelseledamöter. 

Å andra sidan lyfte de sakkunniga fram Värdepappersmarknadsföreningens kod för bolagsstyrning och dess reformering för att främja jämställdheten. Enligt ett yttrande till utskottet ska koden för bolagsstyrning kompletteras med rekommendationer för beredningen av styrelsens sammansättning samt god praxis för att slå fast kompetensbehoven hos styrelseledamöterna och för att noggrant bedöma kandidaternas bakgrund. I förvaltningskoden förutsätts också att bolagen årligen offentliggör uppgifter om könsfördelningen i styrelsen samt om könet hos medlemmarna i styrelsen, ledningsgruppen och nomineringsrådet. 

Enligt de sakkunniga som företräder företag och arbetsgivare har koden för bolagsstyrning, dvs. näringslivets självreglering, varit ett effektivt verktyg för att balansera könsfördelningen och det behövs inga ytterligare nationella bestämmelser. Koden för bolagsstyrning tillämpas också på alla börsbolag, vilket innebär att dess tillämpningsområde är mer omfattande än tillämpningsområdet för direktivet. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det vara viktigt att transparensen ökar i samband med valet av börsbolagens styrelser. Utskottet anser fortfarande att transparensen i förfarandet vid val förbättrar kvinnornas möjligheter att bli valda till bolagens förvaltningsorgan. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det vara trovärdigt att förfarandet vid val av styrelseledamöter kan utvecklas så att det blir mer transparent och att mångfalden i börsbolagens styrelser kan främjas genom målmedveten självreglering inom näringslivet. Utskottet anser därför att det är motiverat att krav på förfarandet vid val av styrelseledamöter tills vidare inte tas in i den nationella lagstiftningen. Utskottet anser dock att man behöver följa upp hur självregleringen utvecklas. 

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande (GrUU 33/2024 rd) att motiveringen till ikraftträdandebestämmelsen i 6 kap. 9 b § i aktiebolagslagen inte är lämplig med avseende på 79 § 3 mom. i grundlagen. Det är därför inte möjligt enligt grundlagsutskottet att på så öppna grunder låta bestämmelser om tidpunkten för ikraftträdandet vara beroende av en förordning av statsrådet, utan ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till ändring av aktiebolagslagen måste ses över. Det är ett villkor för att lagförslag 1 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Med beaktande av det som konstateras ovan om behovet av nationell lagstiftning och om grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning beslutar arbetslivs- och jämställdhetsutskottet stryka den föreslagna 6 kap. 9 b § i aktiebolagslagen och ikraftträdandebestämmelsen om den. Justitieministeriet följer upp hur könsfördelningen utvecklas i börsbolag och bereder det lagstiftningsförslag som behövs, om det underrepresenterade könets representation i börsbolag som omfattas av direktivets tillämpningsområde sjunker under 30 procent.