Senast publicerat 11-06-2024 15:36

Betänkande FiUB 10/2024 rd RP 49/2024 rd Finansutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om förskottsuppbörd

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om förskottsuppbörd (RP 49/2024 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 

Sakkunniga

Delegationen har hört 

  • konsultativ tjänsteman Pertti Nieminen 
    finansministeriet
  • ledande skattesakkunnig Sami Varonen 
    Skatteförvaltningen
  • ledande skatteexpert Tomi Viitala 
    Centralhandelskammaren
  • skatteexpert Laura Kurki 
    Företagarna i Finland rf
  • chef för juridiska ärenden Kati Malinen 
    Skattebetalarnas Centralförbund rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • justitieministeriet
  • Folkpensionsanstalten
  • Finlands näringsliv rf
  • Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf.

Inget yttrande av 

  • Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås ändringar i lagen om förskottsuppbörd. 

Enligt förslaget ska skattekorten och förskottsinnehållningsprocenterna för skatteåret träda i kraft den 1 januari. Dessutom ska Skatteförvaltningen vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenterna också kunna beakta inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas, om de har beaktats tidigare vid beräkningen av den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent. 

Genom de föreslagna ändringarna blir skatteuppbörden smidigare, samtidigt som beskattningens förutsägbarhet förbättras och digitaliseringen av skatteuppbörden främjas. Förfarandet med skattekort reformeras genom ökad smidighet och tydlighet och fler digitala verksamhetssätt. Genom reformen minskar medborgarnas behov av ändringar i skattekorten, liksom även det arbete som behandlingen av ändringsskattekorten medför för den som gör en betalning. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Lagen tillämpas första gången vid förskottsuppbörden för skatteåret 2025. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Syftet med propositionen är att göra förskottsinnehållningsförfarandet smidigare och skattekorten begripligare för de skattskyldiga. Avsikten är också att minska de skattskyldigas behov av att kontakta Skatteförvaltningen för att ansöka om ändringsskattekort eller fråga råd om skattekort samt att minska det arbete som behandlingen av ändringsskattekort medför för betalarna och för Skatteförvaltningen. Syftet är också att förbättra förskottsuppbördens motsvarighet. 

Enligt förslaget ska skattekorten och förskottsinnehållningsprocenterna för skatteåret träda i kraft den 1 januari. Ikraftträdandet av grundskattekorten vid ingången av året och beräkningen av inkomstgränsen för skattekorten för hela kalenderåret förbättrar skattekortens begriplighet och förtydligar förfarandet för förskottsinnehållning för de skattskyldiga. Även sakkunniga har välkomnat den föreslagna ändringen. 

Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten ska Skatteförvaltningen också kunna beakta inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning ska verkställas, om de har beaktats tidigare vid beräkningen av den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent. I propositionen bedöms denna ändring göra förskottsuppbördsförfarandet mer konsekvent och förbättra den skattskyldiges möjligheter att påverka hur skatterna inflyter vid förskottsuppbörden. Också denna ändring har välkomnats vid utfrågningen. Här har de sakkunniga sett det som viktigt att det i propositionen konstateras att inkomster av engångsnatur från tidigare år inte beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. 

Även om propositionen ansågs motiverad och välkommen, har sakkunniga lyft fram möjligheten till fallspecifika problem på grund av att innehållningsprocenten kan tillämpas innan betalningsmottagaren har fått del av den. I anknytning till detta framfördes det vid utfrågningen att reformen inte får leda till oskäliga situationer och att problemen bör följas upp och förfarandet vid behov korrigeras. 

Skatteförvaltningen ska enligt propositionen skicka grundskattekorten per post så att de skattskyldiga alltid får del av dem inom den standardtidsfrist som anges i 59 § 2 mom. i förvaltningslagen, det vill säga sju dagar före årsskiftet. I fortsättningen ska grundskattekorten träda i kraft vid årsskiftet. En situation där grundskattekortet träder i kraft och har tillämpats innan betalningsmottagaren de facto har fått del av det är således mycket exceptionell, bedömer regeringen i propositionen. Den skattskyldiges grundskattekort ska i vilket fall som helst kunna ses i Skatteförvaltningens e-tjänst MinSkatt genast när skattekortet har bildats. Om den skattskyldiges faktiska inkomster avviker avsevärt från Skatteförvaltningens grunder för beräkning av innehållningsprocenten på grundskattekortet, kan den skattskyldige begära att förskottsinnehållningsprocenten ändras, dvs. ansöka om ett ändringsskattekort. 

Innehållningsprocenten på den skattskyldiges grundskattekort kan i regel vara för hög i förhållande till den skattskyldiges faktiska inkomster endast när den skattskyldiges inkomster har minskat betydligt under det föregående året och den skattskyldige inte har ansökt om ändringsskattekort på grund av förändringar i inkomsterna eller när inkomsterna har minskat betydligt efter det att grundskattekorten har bildats vid Skatteförvaltningen. Då är den skattskyldige själv medveten om inkomstförändringarna, och Skatteförvaltningen har inte kunnat vara medveten om detta. Men en ändring av förskottsinnehållningsprocenten förutsätter då att den skattskyldige reagerar, dvs. ansöker om ändringsskattekort i enlighet med de faktiska inkomsterna. Ändringsskattekortet kan begäras redan före årsskiftet. 

Enligt inkommen utredning är merparten av de betalningar som görs den 1 januari förmåner såsom pensioner. I fråga om pensioner får Skatteförvaltningen av pensionsutbetalarna uppgifter om de pensioner som ska betalas ut följande år och de beaktas automatiskt i skattekortets förskottsinnehållningsprocent till rätt belopp. 

Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är angelägna. Utskottet betonar behovet av tillräcklig information och vägledning från Skatteförvaltningen om lagändringarna och tillämpningen av dem. Den föreslagna ändringen gäller ett stort antal skattskyldiga. 

Bestämmelserna i 3 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd

Enligt det föreslagna 3 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd ska betalaren använda den för-skottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av det föregående året, om betalaren inte känner till betalningsmottagarens förskottsinnehållningsprocent för betalningsåret. Detta undantag gäller betalningar som görs i januari. Endast i det fall att betalaren inte har uppgifter om mottagarens förskottsinnehållningsprocent för föregående år, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 3 § i förordningen om förskottsuppbörd så att 60 procent av betalningen innehålls eller enligt Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållningen. Folkpensionsanstalten har föreslagit att bestämmelsen ändras på den här punkten så att betalaren vid sidan av föregående års förskottsinnehållningsprocent kan använda den innehållningsprocent som avses i Skatteförvaltningens beslut. 

Här konstaterar utskottet att möjligheten att verkställa förskottsinnehållning på alternativa sätt försvagar rättsläget och lämnar det oklart vilken förskottsinnehållningsprocent betalaren ska använda i vilken situation. Utöver att förslaget skulle strida mot den ordning för användning av förskottsinnehållningsprocenten som avses i propositionen, skulle det också vara en försämring jämfört med nuläget, där man vid förskottsinnehållningen på förmåner för januari i första hand använder det skattekort som gällde vid utgången av föregående år och först i andra hand beräknar förskottsinnehållningen enligt beslutet om sätt och storlek. I synnerhet för förmånstagare med låga inkomster kan detta leda till att förskottsinnehållningen blir för stor i januari. Med hänsyn till detta anser finansutskottet att den vid utfrågningen föreslagna ändringen inte är motiverad. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 49/2024 rd utan ändringar. 
Helsingfors 11.6.2024 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Markus Lohi cent 
 
vice ordförande 
Krista Mikkonen gröna 
 
medlem 
Otto Andersson sv 
 
medlem 
Markku Eestilä saml 
 
medlem 
Marko Kilpi saml 
 
medlem 
Jari Koskela saf 
 
medlem 
Suna Kymäläinen sd 
 
medlem 
Aki Lindén sd 
 
medlem 
Jari Ronkainen saf 
 
medlem 
Sari Sarkomaa saml 
 
medlem 
Sami Savio saf 
 
medlem 
Ville Valkonen saml 
 
medlem 
Pia Viitanen sd 
 
medlem 
Ville Vähämäki saf 
 
ersättare 
Eeva Kalli cent 
 
ersättare 
Jukka Kopra saml 
 
ersättare 
Minja Koskela vänst 
 
ersättare 
Lauri Lyly sd 
 
ersättare 
Saku Nikkanen sd 
 
ersättare 
Jaana Strandman saf 
 
ersättare 
Ville Väyrynen saml. 
 

Sekreterare var

utskottetsråd 
Tarja Järvinen.