Regeringen föreslår (RP 141/2024 rd) att mervärdesskattelagen ändras så att de nyttigheter som för närvarande omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent överförs till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Ändringen ska inte gälla tidningar och tidskrifter eller rundradioverksamhet. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2025. Dessutom överförs mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen på 25,5 procent till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. 

Ändringen gäller persontrafik, inkvarteringsverksamhet, gästhamnsverksamhet och läkemedel. Ändringen ska också gälla kultur- och idrottsverksamhet, såsom böcker, idrotts- och motionstjänster, tillträde till kulturella evenemang och anläggningar samt idrottsevenemang, utnyttjande av idrottsanläggningar, framträdanden av utövande konstnärer, idrottsmän eller andra offentligt uppträdande, importerade konstverk, konstverk som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare samt de ersättningar som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. 

Bakgrunden till propositionen är regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering och de fiskala mål som fastställts där. I regeringsprogrammet strävar man efter att lindra beskattningen av arbete och delvis ersätta förlorade skatteinkomster genom en höjning av konsumtionsbeskattningen, vilket syns bland annat i form av nedsatta mervärdesskattesatser och höjda punktskatter. Propositionen bygger på ett fiskalt mål och regeringen preciserar inte varför det är motiverat att ändra tyngdpunkten i skattesystemet på det sätt som nu föreslås. 

Den föreslagna höjningen av de nedsatta mervärdesskattesatserna kommer att överföras till priserna på de berörda produkterna och tjänsterna. Det leder till att konsumentpriserna på dessa nyttigheter sannolikt stiger med 3,6 procent. Bakgrunden till de nedsatta mervärdesskattesatserna är de möjligheter som mervärdesskattedirektivet erbjuder vid tillämpningen av dem. De olika nedsatta skattesatserna har också ansetts ha olika användningsändamål. Till exempel har den nedsatta skattesatsen för läkemedel av hälsopolitiska skäl ansetts vara motiverad för att sänka priset på läkemedel. De nedsatta skattesatserna för persontransporter och inkvarteringsverksamhet har ansetts motarbeta den svarta ekonomin, eftersom inkvarterings- och transportverksamheten lätt kan ersättas med skattefri privatkonsumtion om det tas ut för höga skatter på dem. De nedsatta skattesatserna för kultur och idrott har hållit konsumtionspriserna på en lägre nivå, vilket ytterligare har bidragit till att allt fler tar del av kultur och idrott. 

Nettointäkterna till följd av propositionen blir betydligt mindre än de ökade skatterna, eftersom en betydande del av mervärdesskatterna betalas av offentliga aktörer. Höjningarna av de nedsatta skattesatserna ökar statens skatteintäkter med 305 miljoner statiskt räknat. Med beaktande av skattelättnaderna för intimhygienprodukter och den försvagade köpkraften hos konsumenterna beräknas mervärdesskatteintäkterna öka med 281 miljoner euro. När ökningen av statens mervärdesskatteutgifter beaktas, medför den sammantagna effekten att mervärdesskatteinkomsterna ökar med cirka 211 miljoner euro. 

Kulturverksamheten och evenemangsbranschen samt turismen i anslutning till dem kommer att drabbas hårt av skattehöjningen. Dessa branscher har stor betydelse för Finlands ekonomi och de beräknas ha en betydande tillväxtpotential. Skattehöjningen tvingar dock dem att höja sina priser, vilket sannolikt kommer att leda till att branscherna krymper och arbetsplatser försvinner. Socialdemokraterna tror på att dessa branscher ger arbete, produktivitet och tillväxt och accepterar därför inte en betydande skattehöjning. 

Mervärdesskattenivån på böcker i Finland är efter den föreslagna ändringen den nästa högsta i EU. Bokbranschen har redan i flera års tid lidit av ett stigande kostnadstryck och en sjunkande försäljning. En skatteändring som höjer prissättningen försvagar ytterligare försäljningen av litteratur och kan eventuellt ytterligare försämra branschens redan svaga lönsamhet. Den fiskala effekten på 17 miljoner euro som höjningen av mervärdesskattesatsen för böcker ger försvagas av de omfattande bokanskaffningarna för den offentliga sektorns skol- och biblioteksväsende. Enligt Medieförbundets uppskattning blir de verkliga inkomsterna efter förändringen endast 13 miljoner euro när anskaffningarna inom den offentliga sektorn beaktas. Regeringen Orpos skattehöjningar och nedskärningar inom kultursektorn försvagar tillgången till kultur och litteratur, höjer priset på dessa och leder till att allt färre konsumerar kultur och litteratur. Socialdemokraterna motsätter sig detta och anser att staten bör fästa särskild uppmärksamhet vid och skydda kulturen och litteraturen för att den finländska kulturen ska vara uttrycksfull, trovärdig och tillgänglig i stor utsträckning även i framtiden. Höjningen av mervärdesskatten gäller också den ersättning för utlåning som författarna får och försämrar på så sätt författarnas utkomst, som också i övrigt redan har försämrats. Av anslaget på 16,6 miljoner euro för ersättning för utlåning går över två miljoner till mervärdesskatter efter regeringens ändring. 

I propositionen motiveras åtgärden som en sysselsättningsåtgärd. Det är ingen trovärdig förklaring och ändringen har inte heller beräknats ha några positiva sysselsättningseffekter. Om propositionen genomförs försämras konsumtionen av många arbetskraftsintensiva tjänster vilket snarare leder till att sysselsättningen minskar. Höjningen av mervärdesskatten för persontransporter höjer dessutom priserna inom kollektivtrafiken, vilket försvagar incitamenten att arbeta, särskilt i stadsregionerna. 

Ett centralt problem med tanke på propositionens fiskala mål är höjningen som gäller läkemedel. Staten betalar via Folkpensionsanstalten ungefär hälften av läkemedelskostnaderna i Finland. Därför leder höjningen av mervärdesskatten på läkemedel till att utgifterna för läkemedel ökar betydligt och tär på cirka hälften av inkomsterna från skattehöjningen. Resten av utgifterna riktas på ett oskäligt sätt till den arbetsoförmögna och äldre befolkningen, vilket gör förändringen till en regressiv skattehöjning. Tillsammans med regeringens övriga skattepolitik kommer effekterna på inkomstfördelningen efter höjningen av de nedsatta mervärdesskattesatserna att kraftigast drabba den del av befolkningen som har de lägsta inkomsterna, vilket är oacceptabelt. 

Socialdemokraterna anser att det inte är förnuftigt att använda de nedsatta mervärdesskattesatserna för att rädda statsfinanserna. Regeringen höjer konsumtionsbeskattningen genom att öka den allmänna mervärdesskatten, de nedsatta mervärdesskattesatserna och alkohol- och tobaksskatten. Orsaken är att regeringen trots omfattande anpassningsåtgärder ska kunna lindra inkomst- och punktbeskattningen på ett sätt som gynnar höginkomsttagare. Priserna på de nyttigheter som ändringen gäller stiger med cirka 3,6 procent, vilket ytterligare accelererar inflationen, som de senaste åren har ökat mer än inkomstnivån, och därmed försvagar finländarnas köpkraft. 

Propositionens konsekvenser för evenemangsbranschen är problematiska när det gäller beskattningen av sådana evenemangsbiljetter som redan sålts. Den mervärdesskatt som ska betalas för evenemang som ordnas 2025 bestäms enligt den dag då biljettförsäljningen redovisas, trots att det tydligaste förfarandet för evenemangsbranschen skulle vara att skatten fastställts utifrån den dag då biljetten har sålts. Under övergången bör storleken på mervärdesskattesatsen fastställas utifrån tidpunkten för biljettförsäljningen så att skattesatsen på 10 procent tillämpas på biljetter som biljettföretaget säljer åt arrangören under 2024, även om biljetterna redovisas först 2025. 

De farhågor angående statsfinanserna som ligger till grund för propositionen är motiverade, men den valda skattepolitiska linjen för att lösa dem håller inte för en närmare granskning. Regeringen överför skattehöjningar till konsumtionen utan att beakta hur åtgärderna påverkar köpkraften och den inhemska konsumtionen och därigenom den inhemska sysselsättningen. Socialdemokraterna motsätter sig de föreslagna skattehöjningarna och föreslår att regeringen avstår från sina planer på att höja beskattningen av produkter och tjänster som omfattas av den nedsatta skattesatserna. För att utveckla konsumtionsbeskattningen krävs en omfattande bedömning, men regeringens skattepolitik som berör konsumtion verkar i första hand bygga på kortsiktiga fiskala mål och på att bevaka intressena för de parter som står regeringspartierna nära. 

Centern accepterar inte att mervärdesskattesatsen på 10 procent höjs till 14 procent. 

Finland befinner sig i en allvarlig situation. Nu är det arbetslösheten, antalet konkurser och skulden som växer här. Tyvärr inte ekonomin och människornas välfärd. Det finns närmare 300 000 arbetslösa i Finland. Nästan 3 500 företag har sökts i konkurs inom ett år. I framtiden syns närmast obefintlig tillväxt. Det är det mest oroväckande av allt. 

Regeringen har försummat att vidta effektiva tillväxtåtgärder. Däremot genomför regeringen flera skattehöjningar som försvagar tillväxten och som ökar utgifterna i vardagen för vanliga människor samt slår till mot mikroföretag och små och medelstora företag. 

Regeringen Orpo höjde redan med snabb tidtabell den allmänna mervärdesskattesatsen till 25,5 procent den 1 september 2024 och gjorde Finland till ett land som mycket ivrigt beskattar konsumtion. Höjningen var överdimensionerad. Den allmänna mervärdesskattesatsen i Finland är efter Ungern den näst högsta i Europa. 

Dessutom kommer regeringen från och med ingången av 2025 att avsevärt sänka hushållsavdraget och genom den nu aktuella propositionen höja skattesatsen på 10 procent till 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter. 

Den skärpning av mervärdesskattesatsen på 10 procent till 14 procent som regeringen föreslår gäller persontrafik, inkvarteringsverksamhet, gästhamnsverksamhet och läkemedel. Ändringen ska också gälla kultur- och idrottsverksamhet, såsom böcker, idrotts- och motionstjänster, tillträde till kulturella evenemang och anläggningar samt idrottsevenemang, utnyttjande av idrottsanläggningar, framträdanden av utövande konstnärer, idrottsmän eller andra offentligt uppträdande, importerade konstverk, konstverk som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare samt de ersättningar som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. 

Det är fråga om en skattehöjning på hela 40 procent relativt sett. Höjningen drabbar till stor del samma branscher som led stora förluster på grund av coronapandemin och som fortfarande håller på att återhämta sig. 

Höjningen gäller också inkvarteringsverksamhet vars tillväxtpotential är beroende av utländska turister. Inkvarteringsverksamheten bör i fråga om turismen från utlandet betraktas som jämförbar med exportbranschen. Höjningen av skattesatsen för inkvarteringsverksamheten påverkar näringsgrenens kostnadskonkurrenskraft negativt i den hårda internationella konkurrensen. Regeringen tar inte i beaktande att Finland redan är ett dyrt land för utländska turister. 

Det finns inga förutsättningar att höja priserna på grund av förhöjda skatter, men regeringen tvingar nu företagen till det. Samtidigt blir de tvungna att pruta på sina egna intäkter och på så sätt på investeringar i tillväxt. Samtidigt försvåras turismens tillväxt av nedskärningarna i Visit Finlands verksamhet. 

Centern anser att det behövs ett tillväxtprogram för turistbranschen. Syftet med programmet ska vara att öka turismen till Finland med det dubbla inom tio år och återställa turismbalansen. 

Regeringen beaktar inte de sammantagna konsekvenserna av överlappande anpassningsåtgärder. Exempelvis skulle sparåtgärderna i statens utgifter inom kultursektorn vara mer motiverade om regeringen inte samtidigt höjer skatterna så att också priserna på inträdesbiljetter måste höjas. 

Enligt regeringsprogrammet strävar regeringen efter att få alla åldersgrupper att motionera mer. Det är svårt att se att höjningen av mervärdesskatten på idrottstjänster med 4 procentenheter på något sätt stöder det målet. 

Konsumtionsskatterna har också en styrande effekt. Varför vill regeringen i ett svårt ekonomiskt läge sända konsumenterna ett budskap om att de förhållandevis kraftigaste skattehöjningarna riktas mot dem som tar del av kultur, idrott och turism, använder kollektivtrafik och behöver läkemedel? 

Samlingspartiet har tidigare träffande konstaterat att det som man beskattar mindre får man mer av medan man får mindre av det som man beskattar mer. 

Regeringen har tidigare sänkt beskattningen på öl med 25 miljoner euro. Genom den nu aktuella propositionen skärps däremot mervärdesskatten på till exempel idrottstjänster och böcker med totalt 28 miljoner euro. 

Politik handlar om att göra värdebaserade val. Prioritetsordningen för regeringen Orpo är märklig. 

Centern ställer sig bakom propositionen till den del som gäller att menstruationsskydd, inkontinensskydd och barnblöjor överförs från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Centern har länge strävat efter att skatten på dessa produkter ska sänkas. Det är fråga om en skattesänkning som ökar jämställdheten och som också underlättar småbarnsfamiljer. 

Regeringen föreslår RP 141/2024 rd att mervärdesskattelagen ändras så att de nyttigheter som för närvarande omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent överförs till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Ändringen gäller persontrafik, inkvarteringsverksamhet, gästhamnsverksamhet och läkemedel. Ändringen ska också gälla kultur- och idrottsverksamhet, såsom böcker, idrotts- och motionstjänster, tillträde till kulturella evenemang och anläggningar samt idrottsevenemang, utnyttjande av idrottsanläggningar, framträdanden av utövande konstnärer, idrottsmän eller andra offentligt uppträdande, importerade konstverk, konstverk som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare samt de ersättningar som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. 

Propositionen är problematisk i många hänseenden. Den är regressiv och drabbar låginkomsttagare värst. Regeringen genomför propositionen trots att social- och hälsovårdsministeriets färska konsekvensbedömning visar att de mest betydande negativa konsekvenserna av ändringarna drabbar dem som redan är i utsatt ställning, det vill säga låginkomsttagare och personer som i stor utsträckning använder offentliga tjänster. 

Höjningen av mervärdesskatten drabbar kultursektorn oskäligt hårt. Höjningen försämrar kultursektorns verksamhetsförutsättningar avsevärt i en situation där regeringen redan tidigare har riktat hänsynslösa nedskärningar mot sektorn. Anslagen för konst- och kultursektorn minskas redan i statsbudgeten för 2025 med sammanlagt cirka 20 miljoner euro jämfört med anslagen för 2024. Nedskärningarna och skattehöjningarna äventyrar den finländska konstens och kulturens livskraft, tillgänglighet och utvecklingsförutsättningar. Samtidigt försvagar höjningen av mervärdesskatterna möjligheterna att erbjuda ett brett och mångsidigt utbud av inhemsk litteratur. Anskaffningarna som görs till biblioteken räcker inte till för att upprätthålla den inhemska bokbranschen, och i ett svagt ekonomiskt läge gallras andra än absolut nödvändiga utgifter bort. 

Höjningen av mervärdesskatten påverkar också priserna på receptbelagda läkemedel. Om ett läkemedel inte omfattas av Folkpensionsanstaltens läkemedelsersättning blir det konsumenten som får betala den höjda mervärdesskatten. Regeringen har redan tidigare beslutat höja initialsjälvrisken för läkemedelsersättningar från 50 euro till 70 euro. Höjningen av mervärdesskatten på läkemedel ökar alltså kostnaderna för att vara sjuk. 

Höjningen kan öka också ojämlikheten i fråga om motion och idrott. När kostnaderna stiger är det möjligt att till exempel barnfamiljer med låga inkomster inte längre har råd med motion och idrott. De stigande priserna kan leda till att människor slutar utöva motion, vilket i långa loppet kan bli mycket dyrt för samhället. Det är i synnerhet de med små inkomster som betalar för konsekvenserna av regeringens anpassningsåtgärder. Enligt konsekvensbedömningarna drabbar regeringens nedskärningar till exempel ensamförsörjarfamiljer. 

Samtidigt leder höjningen av mervärdesskatten oundvikligen till att kollektivtrafikbiljetterna blir dyrare. Det är problematiskt i en situation där utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn knappt har sjunkit under de senaste åren. Trafiken är en stor utsläppskälla i Finland, och den nuvarande politiken tar oss allt längre bort från målen om minskade utsläpp. 

Det är uppenbart att man måste sörja för Finlands skattebas. Regeringen bör dock i stället för att höja den nedsatta mervärdesskattesatsen slopa till exempel miljöskadliga skattestöd. Dessutom bör regeringen täppa till kryphålen i skattesystemet, till exempel i fråga om beskattning av utdelning från onoterade bolag. Enbart en reform av beskattningen av utdelning från onoterade bolag medför samma skatteinkomster som en höjning av den nedsatta mervärdesskattesatsen. 

Positivt med propositionen är att mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor överförs från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Vi anser dock att mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor bör överföras direkt till skattesatsen 10 procent.