Avtalet om uppfinningar

(3) Förfarandena för genomförande av avtalet om uppfinningar förutsätter att länderna har rättslig befogenhet att belägga sådana uppfinningar med sekretess vars röjande kan inverka menligt på landets nationella säkerhet. I Finland finns bestämmelser om detta i lagen om uppfinningar av betydelse för landets försvar (551/1967). Enligt den lagen kan en uppfinning som är av betydelse huvudsakligen för landets försvar och vars hemlighållande är av vikt för försvaret genom beslut av statsrådet exproprieras för staten. Anslutningen till avtalet om uppfinningar gör det inte möjligt för företag eller privata aktörer i Finland att med stöd av avtalet ansöka om patent i andra Natoländer. Det skulle förutsätta att det görs ändringar i den nationella lagstiftningen. 

(4) Lagen om uppfinningar av betydelse för landets försvar (nedan lagen om försvarsuppfinningar) håller enligt uppgift på att revideras. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i maj 2022 en arbetsgrupp som bereder en totalreform av patentlagstiftningen. Arbetsgruppen har bland annat till uppgift att bedöma behoven av ändringar i patentlagstiftningen och lagen om försvarsuppfinningar. Samtidigt granskas det om de materiella bestämmelserna i lagen om sättande i kraft av det nu föreslagna avtalet om uppfinningar (2—4 §) ska tas in i den nya patentlagen eller lagen om försvarsuppfinningar samt om den nationella lagstiftningen ska ändras så att finländska företag och privata aktörer i Finland kan äga uppfinningar som är av betydelse för försvaret och därmed ha möjlighet att i enlighet med avtalet om uppfinningar ansöka om patent också i andra medlemsstater i Nato. 

(5) Mandattiden för den arbetsgrupp som bereder en totalreform av patentlagstiftningen löper ut i maj 2025. Utskottet anser att en totalreform är ytterst motiverad och välkomnar arbetsgruppens mål. Utskottet påpekar i detta sammanhang att den gällande lagen om försvarsuppfinningar ur företagens synvinkel knappast uppmuntrar till uppfinningar, eftersom uppfinningarna kan bli föremål för statlig expropriation redan innan deras affärsverksamhetspotential har kunnat mätas fullt ut. 

Avtalet om teknisk information

(6) Syftet med avtalet om teknisk information är att trygga rättigheterna för dem som äger den tekniska informationen när informationen överförs för försvarsändamål. I avtalet har man kommit överens om skyddet och hanteringen av äganderättsligt skyddad teknisk information vid överföring av sådan information mellan Natos medlemsstater och Natoorgan, och i avtalet fastställs de förfaranden som ska följas vid överföring av sådan information. Artikel II i avtalet förpliktar mottagarna av äganderättsligt skyddad teknisk information att skydda sådan information, som utlämnats i förtroende. Informationen ska behandlas i enlighet med alla ställda villkor och det ska vidtas lämpliga åtgärder som är förenliga med villkoren för att förhindra att informationen överförs till någon annan aktör, publiceras eller används obehörigen eller behandlas på något annat sätt som sannolikt skulle orsaka ägaren skada. 

Sammanfattning

(7) Enligt erhållen utredning förbättrar anslutningen till avtalen finländska företags möjligheter att delta i Natos projekt och program samt i internationellt samarbete mellan medlemsstaterna till stöd för Natos verksamhet. När informationsutbytet underlättas, främjar avtalen ekonomiskt samarbete, försvarsinriktad forskning samt utveckling och tillverkning av försvarsförnödenheter mellan medlemsstaterna. 

(8) I propositionsmotiven (s. 16) lyfts det fram att godkännandet av de avtal och lagar som ingår i propositionen har vissa konsekvenser för myndigheternas verksamhet. Den viktigaste konsekvensen är informationssäkerhetskraven för den information och de patentansökningar som överförs med stöd av avtalen. För att informationssäkerheten ska överensstämma med avtalsförpliktelserna krävs det beredskap av Patent- och registerstyrelsen att behandla också information i högre säkerhetsklasser och därigenom sköta olika delområden inom säkerheten, såsom den administrativa säkerheten, personalsäkerheten och lokalernas fysiska säkerhet. 

(9) Utskottet påpekar dessutom att utöver egentliga patentansökningar kan avtalen också öka behovet av att göra säkerhetsutredningar av personer och företag. Processen med säkerhetsutredningar är enligt uppgift redan nu för långsam ur företagens synvinkel. I värsta fall är man tvungen att vänta över ett halvt år på en utredning. Myndigheternas verksamhet och resurstilldelning bör ordnas så att man säkerställer att denna process förlöper så snabbt som möjligt. 

(10) Vid sakkunnigutfrågningarna framgick det också att företagen inom försvarsindustrin av sekretesskäl ofta har svårt att bedöma vilket slag av kritisk teknik Försvarsmakten är intresserad av att utveckla. Utskottet påpekar dessutom att utöver produkter som är direkt avsedda för försvarsindustrin eller produkter med dubbla användningsområden kan också produkter som planerats enbart för den civila marknaden ha ett betydande mervärde för försvaret. 

(11) Utskottet framhåller att det är ytterst viktigt att fördjupa samarbetet mellan företagsfältet och Försvarsmakten. Också samarbetet mellan Patent- och registerstyrelsen och Försvarsmakten behöver intensifieras av de orsaker som beskrivs ovan. Utskottet konstaterar att i synnerhet statsrådets principbeslut om tryggande av det finska försvarets teknologiska och industriella bas utgör ett av de mest centrala styrdokumenten och är en viktig informationskälla för industrin när det gäller att få en bild av vilket slag av tekniska innovationer Försvarsmakten är intresserad av. 

(12) Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.