I propositionen föreslås att det stiftas en lag om tillståndsplikt för utförsel av patrondelar (lagförslag 1). Dessutom föreslås det att strafflagen och skjutvapenlagen ändras. Det är fråga om nationell reglering som kompletterar Europeiska unionens rättsakter om sanktioner och vapenexportförordningen. Behovet av nationella bestämmelser om tillståndsplikt för utförsel av patrondelar för civilt bruk är angeläget för att sanktionerna mot Ryssland ska kunna genomföras effektivt. Men det behövs bestämmelser om detta också i fråga om andra befintliga och framtida sanktionssystem för att lagstiftningen inte ska innehålla några kryphål när det gäller att effektivt genomföra sanktionerna.
Den reglering som föreslås i propositionen bygger på att det enligt EU:s sanktionsförordningRådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina är förbjudet att direkt eller indirekt sälja, leverera, överföra eller exportera ammunition som förtecknas i bilaga I till vapenexportförordningenEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition, oavsett om de har sitt ursprung i unionen eller inte, till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Ryssland eller för användning i Ryssland. Enligt bilaga I till vapenexportförordningen ska patrondelar, det vill säga hylsor, tändladdningar, drivladdningar, kulor och projektiler som används i ett skjutvapen, vara tillståndspliktiga i en medlemsstat.
Enligt förslaget får inte patrondelar föras ut ur Europeiska unionens tullområde utan tillstånd beviljat för sådan utförsel. När utförsel av patrondelar blir tillståndspliktig i Finland med stöd av den föreslagna lagen, omfattas utförseln av exportkontrollen. Samtidigt kommer utförsel till en stat som är föremål för EU:s sanktioner att bli förbjudet med stöd av sanktionerna. Utskottet anser att man med hjälp av den föreslagna lagen effektivt kan ingripa i kringgående av sanktioner via tredjeländer.
I artiklarna 10 och 11 i vapenexportförordningen föreskrivs de omständigheter som ska beaktas vid beviljande av och avslag på exporttillstånd och som är desamma som vid utförsel av skjutvapen. Bland de här omständigheterna finns bland annat nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter och huruvida sökanden har anteckningar i straffregistret om exempelvis terroristbrott och olaglig handel med ammunition. Besluten om beviljande av utförseltillstånd ska fattas av Polisstyrelsen. Exportkontrollmyndighet är Tullen.
Propositionen tangerar proposition RP 202/2024 rd med förslag till lag om ändring av 1 kap. 11 § och 46 kap. i strafflagen och till lagar som har samband med den. Riksdagen godkände lagförslagen i propositionen den 14 mars 2025 (RSv 18/2025 rd—RP 202/2024 rd). Överträdelser av de sanktionsförordningar som utfärdats med stöd av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och överträdelser av nationella genomförandebestämmelser som genomför sanktionsbeslut meddelade med stöd av artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen ska efter lagarnas ikraftträdande utgöra sanktionsbrott med stöd av 46 kap. 3 a–3 d § i strafflagen. Av detta följer att även olovlig utförsel av patrondelar i strid med sanktionen blir straffbart som sanktionsbrott, om riksdagen antar den nu föreslagna lagstiftningen.
I lagförslag 3 i den nu aktuella propositionen föreslås det att strafflagens 46 kap. 1 § 1 mom. 10 punkt föreskriver att utförsel av patrondelar utan tillstånd blir straffbart som regleringsbrott. Enligt utredning till utskottet kan den föreslagna nya bestämmelsen efter att de ovannämnda bestämmelserna om sanktionsbrott trätt i kraft i praktiken tillämpas närmast på sådan olovlig utförsel där det inte är fråga om brott mot sanktioner. Om flera straffbestämmelser, såsom bestämmelser om regleringsbrott och sanktionsbrott, i ett enskilt fall är tillämpliga på samma gärning, ska de allmänna lärorna om lagkonkurrens iakttas vid tillämpningen av lagen.
Förvaltningsutskottet påpekar att lagstiftningspaketet är mycket komplicerat med tanke på den som ska tillämpa bestämmelserna, eftersom den föreslagna regleringen måste läsas parallellt med Europeiska unionens rättsakter om sanktioner och vapenexportförordningen. Utskottet betonar för tydlighetens skull att patroner inte omfattas av tillämpningsområdet för lagförslag 1. På utförsel av patroner tillämpas vapenexportförordningen. Den föreslagna lagen inverkar inte heller på patroner som samlarföremål, eftersom lagen inte tillämpas på patroner.
I vapenexportförordningen föreskrivs bland annat om olika typer av exporttillstånd (artikel 2.14) och om tillståndets giltighetstid (artikel 8.1). Förordningen föreskriver också till exempel när exporttillstånd inte ska krävas (artikel 9.1 a). Med stöd av artikel 9 i vapenexportförordningen har jägare redan nu rätt att ha med sig 800 patroner och tävlingsskyttar 1 200 patroner i sina medförda personliga tillhörigheter, förutsatt att de motiverar orsaken till resan för den behöriga myndigheten. I praktiken innebär lagförslag 1 att om jägaren eller tävlingsskytten i sina personliga tillhörigheter också behöver ha med sig patrondelar, ska personen ansöka om tillstånd för det hos Polisstyrelsen.
De föreslagna bestämmelserna handlar om tillståndsplikt för utförsel av patrondelar för civilt bruk. Enligt 1 § i lagförslag 1 ska lagen inte tillämpas på sådana patrondelar som utgör försvarsmateriel enligt lagen om export av försvarsmateriel (282/2012). För export av försvarsmateriel krävs tillstånd enligt den lagen.
I samma lagstiftningspaket föreslås vissa tekniska ändringar i skjutvapenlagen (1/1998, lagförslag 2). I lagförslaget föreslås det dessutom att 99 § i skjutvapenlagen om överlämnande av föremål som är i polisens besittning preciseras enbart utifrån nationella regleringsbehov.
Sammantaget tillstyrker förvaltningsutskottet lagförslag 1 och 2 utan ändringar och lagförslag 3 med ändringar på så sätt att lagförslag 3 samordnas med lagen om ändring av 1 kap. 11 § och 46 kap. i strafflagen (RSv 18/2025 rd — RP 202/2024 rd), som riksdagen antog den 14 mars 2025.