(1)Genom propositionen genomförs ändringarna i direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon nationellt. Detta görs genom minimikrav för ny offentlig upphandling av fordons- och transporttjänster som överskrider EU:s gränsvärden. 

(2)Utskottet välkomnar propositionens mål att genom offentlig upphandling främja omställningen avseende drivkraft inom fordonsparkens och bidra till att påskynda övergången mot utsläppssnål och klimatneutral trafik. Utskottet instämmer i miljöutskottets synpunkt i utlåtande MiUU 10/2021 rd att offentlig upphandling spelar en viktig roll för att främja målen inom klimat- och miljöpolitiken. Utskottet anser att propositionen också kan bidra till att främja utvecklingen av infrastrukturen för laddning och distribution av bränslen för rena och energieffektiva fordon och mer allmänt uppnåendet av målen i färdplanen för fossilfria transporter. 

(3)Utskottet välkomnar att propositionen enligt uppgift fullt ut beaktat den flexibilitet och de nationella undantag som det direktiv som ska genomföras möjliggör. Utskottet anser det också motiverat att regeringen har strävat efter att uppställa krav med beaktande av regionala särdrag, såsom tillgången till laddningsinfrastruktur, kommunernas ekonomiska ställning, tillgången till taxitjänster och regionala skillnader i fråga om transportavstånden. 

(4)Utfrågade sakkunniga har fört fram att uppnåendet av målen i propositionen är förenat med bland annat osäkerhetsfaktorer som hänför sig till tillgången på fordon, utvecklingen av den laddningsinfrastruktur som behövs och delvis också till de kostnader som propositionen medför. Utskottet anser att detta framhäver betydelsen av den halvtidsutvärdering som föreslås i propositionen före utgången av 2024. Utskottet betonar dock att propositionens konsekvenser bör bedömas noggrant redan från början, och vid behov bör bestämmelserna revideras i god tid redan före den nämnda tidpunkten. Utskottet anser det vara mycket viktigt att följa och utvärdera propositionens konsekvenser bland annat med tanke på hur regleringen inverkar på olika företags möjligheter att på ett rättvist sätt delta i offentliga anbudsförfaranden och med tanke på vilka konsekvenser kraven har i synnerhet för glesbygden. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där 

(5)Utfrågade sakkunniga har framfört en önskan om att regleringen inte ska gälla serviceavtal med kort giltighetstid. Enligt erhållen utredning möjliggör det direktiv som genomförs genom propositionen emellertid inte en sådan avgränsning av tillämpningsområdet. Utskottet påpekar ändå att bestämmelserna endast omfattar upphandlingar som överstiger EU:s gränsvärde, vilket innebär att upphandlingar med lågt värde inte omfattas av tillämpningsområdet för lagförslaget. 

(6)Under utskottsutfrågningen har sakkunniga lyft fram att det finns utmaningar när det gäller tillgången på rena och energieffektiva fordon, särskilt när det gäller personbilar och lätta nyttofordon. Enligt erhållen utredning styrs fordonens energiprestanda i EU genom att det för fordons-tillverkarna fastställs bindande CO2-gränsvärden, som styr produktionen mot tillverkning av energieffektiva fordon. Enligt inkommen utredning från det rapporterande ministeriet har de alternativa drivkrafternas andel av de första registreringarna av personbilar ökat avsevärt, och i och med de CO2-gränsvärden som fastställts för biltillverkarna förutspås också utbudet av elbilar öka mycket kraftigt på 2020-talet. 

(7)Det har under utfrågningen av sakkunniga framkommit oklarheter om vilken miniminivå för skyldigheterna som ska tillämpas på samkommunernas och de kommunägda bolagens upphandlingar. Enligt uppgift har definitionen av kommunernas upphandling preciserats i specialmotiveringen till den föreslagna 9 §. Med kommunernas upphandling avses att tjänster som kommunerna själva upphandlar och som kommunen ansvarar för att ordna upphandlas av serviceproducenten. På kommunägda bolags upphandlingar tillämpas således differentierade skyldigheter när upphandlingarna genomför tjänster som omfattas av kommunens organiseringsansvar. På eventuella andra upphandlingar tillämpas propositionens allmänna förpliktelsenivå. 

(8)Utskottet fäster uppmärksamhet vid att Högsta förvaltningsdomstolen efter det att propositionen lämnats har meddelat ett avgörande den 4 maj 2021 (HFD:2021:57) om Folkpensionsanstaltens upphandlingsförfaranden för transporter. Domstolen ansåg att det är fråga om ett tjänsteupphandlingskontrakt. Med avseende på den aktuella proposition innebär det att Folkpensionsanstaltens transporter direkt hör till till-lämpningsområdet för det direktiv som nu genomförs och att det således med avvikelse från vad som sägs i propositionsmotiven inte är fråga om ytterligare nationell reglering. 

(9)Miljöutskottet betonade i sitt utlåtande laddningsnätverkets avgörande betydelse och behovet av att säkerställa att den infrastrukturfinansiering som ingår i färdplanen för fossilfria transporter genomförs och att det med några års mellanrum kontrolleras att anslagen räcker till. Vid sakkunnigutfrågningen har det också betonats att de kostnader som laddningsinfrastrukturen kräver är en väsentlig del av de totala kostnader som propositionen åtminstone indirekt medför. 

(10)Utskottet anser att användningen av rena och energieffektiva fordon vid offentlig upphandling nödvändigtvis kräver en tillräcklig laddnings- och distributionsinfrastruktur. I Finland finns det emellertid tydliga brister i denna infrastruktur i många regioner. I princip byggs laddningsinfrastrukturen på marknadsvillkor i de regioner där det finns efterfrågan på att använda sådan infrastruktur. Enligt inkommen utredning stöds utvecklingen av en offentlig laddningsinfrastruktur med offentliga medel i regioner där laddningsstationer annars inte skulle öppnas. Enligt uppgifter till utskottet stöder infrastrukturstödet för eltrafik och användning av biogas i trafiken investeringsprojekt som gäller tankstationer för gas, lokal kollektivtrafik och laddningsstationer med hög effekt. I gruppen laddningsstationer med hög effekt prioriteras 2021 anbud där projektet gäller en kommun där det inte finns någon laddningsstation med hög effekt. Det har föreslagits stöd för laddningsinfrastrukturen för elbilar och för distributionsinfrastrukturen för gasbilar i färdplanen för fossilfria transporter. Utskottet betonar att utvecklingen av laddnings- och distributionsinfrastrukturen är en nödvändig förutsättning för en ökad användning av rena och energieffektiva fordon. Därför föreslår utskottet att riksdagen godkänner det uttalande vars innehåll framgår nedan. 

(11)I sitt utlåtande om propositionen (GrUU 21/2021 rd) noterade grundlagsutskottet att kommunerna till följd av 121 § 2 mom. i grundlagen ska tryggas tillräckliga ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina förpliktelser när uppgifter differentieras. Enligt grundlagsutskottet ska kommunikationsutskottet när kommunernas uppgifter differentieras i enlighet propositionen försäkra sig om att finansieringen genomförs i enlighet med finansieringsprincipen. Dessutom betonade grundlagsutskottet behovet av att i samband med den halvtidsutvärdering som enligt propositionen ska göras 2024 se över den regionala indelning som tillämpas vid differentieringen och vid behov föreslå ändringar i kommunernas procentuella andelar innan den andra upphandlingsperioden börjar. 

(12)Propositionen lyfter i relativt stor utsträckning fram kostnadseffekterna och andra konsekvenser samt presenterar kalkyler som hänför sig till dem. Vissa utfrågade sakkunniga har dock bedömt att de kostnader som regleringen medför sannolikt blir högre än vad som uppskattats i propositionen. Genom att fastställa regionala minimiandelar har man i propositionen strävat efter att minska utmaningarna i anslutning till långa avstånd, tillgången till taxitjänster och bland annat lokal brist på laddningsinfrastruktur. Eventuellt stigande materielpriser kompenseras delvis av enligt uppskattning minskande drivkrafts- och driftskostnaderna. 

(13)I princip ska kraven i lagförslaget och differentieringen av kommunernas minimiandelar inte leda till att kostnaderna för lagstadgad färdtjänst stiger, sägs det i propositionens konsekvensbedömningar. Den grundläggande utgångspunkten för propositionen är att om kostnaderna dock stiger mer än enligt bedömningarna, ska kommunerna i efterhand få ersättning för dessa kostnader. Enligt uppgift kan frågan granskas senare genom att man jämför hur kostnaderna utvecklats i områden med olika målnivåer. Uppskattningen av kostnadsökningen görs på riksnivå och ersättningen betalas på basis av kommunernas statsandelar enligt finansieringsprincipen. 

(14)Kommunikationsutskottet konstaterar att man i propositionen har accepterat principen om ersättning för kostnaderna för kommunernas tilläggsskyldigheter, som förutsätter full ersättning för de merkostnader som orsakas av att kommunernas uppgifter och skyldigheter utvidgas. Utskottet anser det vara nödvändigt att statsrådet ser till att ersättningen för eventuella merkostnader också i praktiken realiseras i enlighet med finansieringsprincipen och att det säkerställs att en tillräcklig laddnings- och distributionsinfrastruktur utvecklas också med hjälp av finansiering. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där