Allmänt

Vid sidan av skolorna har biblioteken spelar en mycket stor roll för att göra bildning tillgänglig för finländare i alla åldrar och för att utveckla deras läskunnighet. Vi finländare har varit ett uttalat läsande folk. Alla finländare har blivit delaktiga av den bildning som är resultatet av att skolorna och biblioteken främjat läsande. Över tid har bibliotekens uppgifter och funktioner förändrats, och i synnerhet de senaste decennierna har de breddats mycket. Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse över att den lagstiftning som styr verksamheten nu uppdateras för att tillgodose dagens och inte minst morgondagens behov.  

Den föreslagna lagen om allmänna bibliotek har välkomnats på bred front. Lagförslaget bekräftar de allmänna bibliotekens betydelse för samhället och bevarar biblioteken som lagfäst standard- och närservice i kommunerna. I vårt alltmer digitaliserade samhälle har biblioteken har en mycket framträdande roll i att vägleda människor fram till kunskapen, framhålls det i ett flertal yttranden.  

Utskottet understryker att de allmänna biblioteken också i framtiden bör finnas till hands och vara tillgängliga för alla och för alla ålderskategorier oberoende av förmögenhetsställning. Framför allt i tvåspråkiga kommuner och inom samernas hembygdsområde är det av största vikt att tillgodose språkgruppernas behov. Utskottet menar det bör övervägas om inte minst ett av biblioteken med ett utvecklingsuppdrag kunde placeras i ett utpräglat tvåspråkigt område. Vidare bör det noteras att vårt land blir alltmer mångkulturellt och att det skapar både nya behov och nya möjligheter för biblioteken. 

I sakkunnigyttrandena kommer det fram en viss oro för hur de allmänna biblioteken ska kunna uppfylla alla de skyldigheter som kommer till uttryck i lagförslaget i kombination med många önskemål från en stor allmänhet, när staten genom sina sparbeslut sänker sin andel i finansieringen av kommunernas basservice. Utskottet menar att det är en befogad oro och understryker att biblioteken har en viktig roll som tillhandahållare av kostnadsfri kommunal service nära invånarna. Det är kommunerna själva som bestämmer vilken standard de vill ha på biblioteksservicen. Här vill utskottet understryka att biblioteken står för ett betydande kompetenskapital tack vare personalens kvalifikationer, kunskaper och färdigheter. Också i fortsättningen är en kunnig personal en viktig garant för hög kvalitet på verksamheten vid de allmänna biblioteken. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Biblioteken och landskapsreformen

Det är meningen att det senare ska bestämmas i en förordning vilka bibliotek som ska ha riksomfattande respektive regionala utvecklingsuppdrag och vilka geografiska områden de ska täcka in. I sakkunnigyttrandena kommer det fram en viss oro för att det utgör en risk för den fortsatta utvecklingen av biblioteksverksamheten, om de nuvarande landskapsbiblioteken ersätts med ett fåtal allmänna bibliotek med ett regionalt utvecklingsuppdrag och en del landskap då kan gå miste om den aktör som känner till behoven bland sina lokala användare och kan utveckla biblioteken utifrån den kunskapen. De flesta av de nuvarande landskapsbiblioteken samordnar ett mycket långtgående samarbete mellan många bibliotek. Dessa sammanslutningar kring gemensamma system och de regionala biblioteken med ännu tätare samverkan ser ut som en enda samordnad biblioteksverksamhet ur kommuninvånarnas perspektiv.  

Enligt kulturutskottet är det viktigt att de allmänna biblioteken utvecklas likvärdigt i hela landet. När besluten om riksomfattande utvecklingsuppdrag fattas bör man säkerställa att det nya systemet stöder alla allmänna bibliotek och ger dem lika möjligheter att utveckla sin verksamhet. De regionala utvecklingsuppdragen bör fokusera på att stärka verksamheten vid de allmänna biblioteken i deras geografiska distrikt. Utskottet understryker vikten av att utvecklingsinsatserna är regionalt heltäckande och att befintliga modeller för god samarbetspraxis nyttiggörs och vidareutvecklas.  

Skolbiblioteken

I sakkunnigyttrandena understryks det att det hör till kommunerna att se till att biblioteksverksamheten är tillräckligt väl ordnad på skolorna och läroanstalterna. De senaste åren har skolorna har mycket anspråkslösa möjligheter att utveckla sina bibliotek och sin informationstjänst. Lagstiftningsmässigt har biblioteken på skolorna och läroanstalterna en oklar ställning, enligt de sakkunniga. En del av utbildningsanordnarna ordnar biblioteksverksamheten mycket bra, men risken är att skolbiblioteken utvecklas olika och på ojämlika villkor. För att utreda läget behövs det närmare information om hur många skolbibliotek det finns och vad läget är för dem. 

Kulturutskottet understryker att skolbiblioteken är viktiga när man vill motivera barn och unga att upptäcka böcker. Vidare framhåller utskottet att daghem, skolor och läroanstalter bör samarbeta med biblioteken. I detaljmotiveringen föreslår utskottet därför en ändring i 11 § i lagförslag 1 för att ännu mer lyfta fram vikten av samarbete. 

Bibliotekens e-material

De sakkunniga påpekade att de upphovsrättsliga restriktionerna är stängare för material i elektroniskt format, så kallat e-material, än för tryckt material. Det inskränker möjligheterna för biblioteken att använda materialet. Enligt ett sakkunnigyttrande råder det för närvarande ojämlik tillgång till e-material på biblioteken. Tillgängligheten beror på hur mycket e-material de kommunala biblioteken har haft möjlighet att förvärva. Brister i de tryckta bestånden kan åtgärdas med fjärrservice, men den möjligheten finns inte för e-material. 

Enligt uppgifter till utskottet är bibliotekens tillgång till e-material beroende dels av upphovsrätten, dels av de kommersiella modeller som tillämpas för att tillhandahålla e-böcker och annat e-material för allmänheten och biblioteken. Försäljningsmodellerna för tryckta böcker är etablerade, men för e-böcker och annat e-material håller modellerna fortfarande på att utformas. Exempelvis ”e-lån” av fonogram påminner om streamning av musik och kan i vissa fall vara en konkurrent till sådana tjänster. Bibliotekens utbud är relativt begränsat i jämförelse med kommersiella musiktjänster och konkurrenseffekterna minskar självfallet i den situationen.  

Bibliotekens förvärv av e-böcker och annat e-material baserar sig på avtal, visar information till utskottet. I Finland har förlagen och bibliotekssektorn samarbetat i stor omfattning för att få till stånd avtalsmodeller och avtalspraxis som lämpar sig för våra finländska förhållanden. Biblioteken kan avtala om e-böcker aningen med fortlöpande licens eller årliga licenser. Varje kommun ingår egna avtal. Båda licensalternativen finns inte alltid för allt material. 

Undervisnings- och kulturministeriet kan enligt uppgifter till utskottet medverka till att biblioteken får fungerande och rimliga avtal och avtalsvillkor, exempelvis genom att vara närvarande när biblioteken och förlagen för förhandlingar. 

Det är angeläget att exempelvis undervisnings- och kulturministeriet startar en debatt om förvärv av e-material till biblioteken och bredare användning av materialet än bara i en kommun, som vid fjärrlån. I grund och botten handlar det om lika möjligheter för alla att få anlita biblioteken på jämlika grunder oberoende av var man är bosatt. Också frågan om mångspråkiga bibliotek bör lyftas fram i debatten. Målet bör vara att de bestånd av kunskap, kultur och kulturarv som förmedlas via de allmänna biblioteken är tillgängliga för alla på lika villkor och oberoende av format.