Allmänt
Regeringen föreslår att studiepenningens försörjarförhöjning och beloppet av statsborgen för studielån höjs. Behovet av de föreslagna ändringarna baserar sig på regeringsprogrammets mål att frysa indexjusteringarna av studiepenningen, reformera bostadsbidraget och utveckla studiepenningens försörjarförhöjning samt också på den försämrade köpkraften för studielånet. Dessa förutsätter ändringar som tryggar den studerandes försörjning och förutsättningarna för heltidsstudier. Utskottet har behandlat propositionen om indexfrysning av studiepenningen och hänvisar till dessa delar till sitt utlåtande om den (KuUU 9/2023 rd).
I propositionen ingår dessutom ett förslag om att öka antalet uttag av studielån under terminen för andra än högskolestuderande i syfte att studielånet ska räcka till bättre och för att främja en ändamålsenlig användning av lånet.
Propositionen tillgodoser de behov som framförts ovan och syftar alltså inte till att ändra studiestödet i större utsträckning än vad som föreslås. Enligt propositionen (s. 16, 18 och 21) och regeringsprogrammet kommer en övergripande granskning av studiestödet att göras under den pågående regeringsperioden som ett led i totalreformen av studiestödet. I samband med det kommer man bland annat att granska hur det ökande antalet studielån och den ökade betoningen på studiestödets lånedel påverkar ekonomin under och efter studierna, incitamenten för att ta jobb och förutsättningarna för vidareutbildning samt utvecklingen av studielånskompensationen och ränteunderstödet samt deras kostnadseffekter och behovet av ändringar i dem. Behovet av att se över studiestödet aktualiserades också vid utskottets sakkunnigutfrågning. Frågan behandlas i slutet av detta betänkande.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen förkastar lagmotionen som behandlats i anknytning till propositionen.
Studiepenningens försörjarförhöjning
Det föreslås att studiepenningens försörjarförhöjning höjs med 30 euro, varefter beloppet alltså är 141,63 euro i månaden. Då blir studiepenningen för en studerande som är vårdnadshavare för ett barn sammanlagt 421,01 euro i månaden från och med ingången av 2024. Höjningen ökar statens utgifter för studiestöd med uppskattningsvis fem miljoner euro per år. Utgiftsökningen har beaktats i planen för de offentliga finanserna för 2024—2027 (SRR 1/2023 rd, s. 37). Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2024.
Utskottet menar att höjningen av studiepenningens försörjarförhöjning är ett utmärkt sätt att stärka de ekonomiska förutsättningarna för heltidsstudier för studerande som är vårdnadshavare till ett barn. Trots behovet av att anpassa de offentliga finanserna är den föreslagna höjningen en viktig åtgärd för att stödja samordningen av studier och vård av barn, med beaktande av att studerande med familj har små möjligheter att få inkomster genom förvärvsarbete.
Statsborgen för studielån
Det föreslås att beloppet av statsborgen för studielån höjs med 200 euro, så att borgensbeloppet för den som studerar i Finland höjs från 650 euro till 850 euro i månaden och för den som studerar utomlands från 800 euro till 1 000 euro i månaden. Vidare föreslås att beloppet av statsborgen för studerande som är yngre än 18 år och studerar vid någon annan läroanstalt än en högskola höjs från 300 till 400 euro.
Syftet med höjningen av statsborgen för studielån är att, i ett läge där grunderna för bostadsbidraget ändras och indexjusteringarna av studiepenningen slopas för åren 2024—2027, trygga ekonomin under heltidsstudier. Beloppet av den föreslagna höjningen baserar sig på en bedömning enligt vilken nedskärningen minskar det bostadsbidrag som ensamboende studerande får med i genomsnitt 63 euro per månad. Dessutom grundar sig 130 euro av den föreslagna höjningen på en bedömning av studielånets köpkraft utifrån levnadskostnadernas utveckling sedan 2017. Utskottet understöder propositionens förslag och konstaterar att det för att trygga försörjningen under studietiden och undvika att de studerande måste ty sig till utkomststöd är nödvändigt att i nuläget höja studielånens månadsbelopp, eftersom det inte kan anvisas pengar för en höjning av studiepenningen.
Höjningen av maximibeloppet för statsborgen ökar betoningen av studiestödets lånedel och på längre sikt sannolikt också de studerandes lånebelopp. I vilken grad studielån utnyttjas påverkas bland annat av räntenivån och sysselsättningsläget, och det är därför svårt att exakt förutse hur en höjning av maximibeloppet för statsborgen för studielån skulle påverka lånebeloppen. Enligt ett sakkunnigyttrande ökar höjningen av beloppet av statsborgen för studielån inte statens utgifter för studiestöd på kort sikt. På längre sikt kan ökningen av lånebeloppen dock öka statens borgensansvarsutgifter. Beloppet av borgensansvarsutgifterna påverkas bland annat av hur mycket lånebeloppen ökar.
Vid utskottets sakkunnigutfrågning har den föreslagna reformen av studielånet bedömts särskilt ur de studerandes synvinkel. Enligt ett sakkunnigyttrande leder studiestödets fokusering på lån till att människor i olika ekonomiska situationer behandlas olika. De studerande har varierande ekonomiska förutsättningar, även om målet är att alla studerande ska kunna studera jämlikt och fullt ut oberoende av sin bakgrund. Studiestödets tonvikt på lån har ansetts medföra betydande ekonomiska risker för unga studerande från familjer som sedan tidigare har ekonomiska svårigheter och skuldproblem. Många av dem tvingas ta studielån mycket tidigt i studierna, vilket innebär en risk för att de hinner ta på sig en mycket stor lånebörda innan de slutfört studierna.
Undersökningar visar också att unga från hushåll med svagare ekonomi hamnar i yrken som är sämre avlönade. I ett sakkunnigyttrande framförs det att de genomsnittliga livscykelinkomsterna för högskoleutbildade har visat sig vara större än för dem som avlagt utbildning på andra stadiet. Däremot finns det inga genomsnittsbaserade beräkningar som gäller inkomstskillnaderna mellan olika högskoleutbildade. Det bör noteras att månadslönen i vissa arbetsuppgifter som kräver högskoleexamen kan vara 2 500—3 500 euro. Med den lönen är det svårare att återbetala studielån, bostadslån och andra nödvändiga kostnader än i bättre avlönade arbetsuppgifter.
Enligt ett sakkunnigyttrande är över 35 procent av dem som ansöker om skuldsanering vid Garantistiftelsen för närvarande under 29 år, det vill säga unga enligt ungdomslagen (1285/2016). Många av dem är nyutexaminerade eller studerande, och studielånet bidrar till den svåra skuldsituationen. Utskottet noterar att en svag ekonomi har kopplingar till problem med välbefinnandet och den psykiska hälsan, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för bland annat studier. Utskottet betonar att de mångdimensionella konsekvenserna av de ekonomiska omständigheterna bör beaktas vid beredningen av en totalreform av studiestödet.
Utskottet inser att det inte är helt problemfritt att delvis trygga försörjningen under studietiden genom lån och konstaterar att studiestödssystemet redan nu är lånebetonat. Å andra sidan är det värt att notera att studielånskompensationen enligt lagen om studiestöd lindrar de negativa effekterna av det lånebetonade studiestödssystemet för högskolestuderande (se t.ex. KuUU 9/2023 rd, s. 3). Bedömningen av studiestödets tyngdpunkt på lån kräver en mer omfattande granskning än den nu aktuella propositionen tillåter, och det kommer att göras i samband med totalreformen av studiestödet. Utskottet hänvisar till sitt betänkande om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 19/2021 rd, s. 16 och 30) och konstaterar att de unga inom ramen för undervisningen också bör ges tillräcklig ekonomisk kompetens.
Antalet studielånsposter
Det föreslås att villkoren för uttag av studielån ändras så att studielån för andra studier än högskolestudier kan tas ut i två låneposter under terminen i stället för i en post, som för närvarande. Det betyder att studielånet för hela läsåret kan tas ut i minst fyra poster. Dessutom föreslås det att studielån som beviljats för studier som varar högst 12 månader ska kunna tas ut i minst två eller fyra låneposter beroende på om studierna bedrivs vid en högskola eller vid någon annan läroanstalt. För närvarande har studielån som beviljats för studier som varar högst 12 månader kunnat tas ut i en post.
Utskottet anser att förslaget behövs, eftersom det bättre än för närvarande säkerställer att studielånet räcker till under hela terminen för de yngsta studerandena. Det har varit ett problem att en del gymnasiestuderande har gjort slut på sitt studielån redan under terminens första månader, vilket har lett till att lånet inte har räckt till för hela terminen eller läsåret på det sätt som avsetts.
Samtidigt syftar ökningen av antalet låneposter till att stävja missbruk av studielån och onödig skuldsättning bland studerande på andra stadiet. Syftet med förslaget är till dessa delar att förhindra att låntagaren tar ut hela terminens studielån eller hela läsårets studielån för studier som omfattar högst 12 månader, i allmänhet 6 500 euro, genast när det är möjligt och därefter avbryter studierna eller överhuvudtaget inte inleder dem.
Totalreformen av studiestödet
Utskottet välkomnar att regeringen tänker göra en övergripande granskning av studiestödet i samband med totalreformen av studiestödet och att avsikten är att vid beredningen av totalreformen göra en noggrannare bedömning av konsekvenserna och hur välfungerande de ändringar som föreslås i den nu aktuella propositionen är (RP s. 21).
Under sakkunnigutfrågningen har det lagts fram förslag till revidering av studiestödet. Det har exempelvis lyfts fram att studielånskompensationen bör utsträckas också till dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, vilket kan uppmuntra dem att slutföra studierna kostnadseffektivt inom utsatt tid. Det har föreslagits att lånekompensationen också bör utvecklas så att beloppet höjs när beloppet av statsborgen för studielån höjs, och också så att mobilitetsperioder i utlandet utgör ett godtagbart skäl att förlänga den studietid som berättigar till studielånskompensation. Det har också föreslagits lättnader i villkoren för förlängning av tidsfristen för studielånskompensation exempelvis så att man kunde beakta hur nedsatt studieförmåga inverkar på studietiden.
Det har ansetts nödvändigt att öka säkerheten vid studielån för att förebygga skuldproblem. Ett problem, vid sidan av de personliga svårigheterna för dem som tagit studielån, har varit ökningen av statens borgensansvarsutgifter: under de senaste tio åren har de årliga borgensansvarsutgifterna ökat från 13 miljoner euro till 31 miljoner euro i fjol. Enligt prognosen är kostnaden för oreglerade studielån 80 miljoner euro 2023.
Med tanke på de ökande ränteutgifterna har det föreslagits att det ska bedömas om de studielån som amorterats under studietiden kan beaktas som en del av lånekompensationen, samtidigt som villkoren lindras så att den studietid som berättigar till kompensation förlängs till den planerade studietiden utökad med ett studieår.
Sakkunniga har också föreslagit att studiestödet utvecklas så att inkomsterna för den studerandes förälders nya make inte beaktas. Det har föreslagits att slopa uppgiften att utreda om den studerande bor i en bostad som hyrs av en förälder och som finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad. Frågan ställs i nuläget till 200 000 självständigt boende studerande, och resultatet är att studiepenningen minskar för cirka 10 stödtagare. Som sparåtgärd har det också föreslagits att behovsprövningen i fråga om föräldrarnas inkomster ska återinföras för studiepenningen för en ensamboende under 18 år. Därigenom skulle studiepenning beviljas endast dem som är i behov av ekonomiskt stöd. Det har också konstaterats att behovsprövningen har lett till att föräldrarna har dragit in barnbidraget för ett studerande barn under 17 år, för att barnet ska få studiestöd och därefter också allmänt bostadsbidrag.
Kulturutskottet har i olika sammanhang (se t.ex. KuUB 13/2021 rd, s. 4) föreslagit en totalreform av studiestödet. Utskottet hänvisar till sitt betänkande om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 19/2021 rd) samt till betänkandets uttalande 13, som godkänts av riksdagen (RSk 15/2022 rd), och påskyndar en reform av lagstiftningen om studiestöd med syfte att tillförsäkra de studerande tillräcklig försörjning under studietiden och göra det möjligt för dem att framskrida målinriktat i studierna. Det är av stor vikt att det anvisas tillräcklig finansiering för genomförandet av reformen.
Lagmotionen
Kulturutskottet tillstyrker propositionen utan ändringar och föreslår att lagmotionen förkastas.