Minnestavlor
Det finns två minnesplakat som påminner om när riksdagen var i Kauhajoki. Ena tavlan placerades i dåvarande samlyceets festsal och den andra i kyrkan, där riksmötesgudstjänsterna hölls. Lyceets minnestavla har idag placerats i riksdagsmuseet och kyrkans i kyrkomuseet.
Beslutet om att låta göra lyceets minnesplakat och fästa det på festsalens vägg fattades under riksdagens kanslikommissions möte i juli 1940. Verkställandet skedde snabbt, eftersom plakatet avtäcktes redan 1 oktober samma år. Samtidigt avtäcktes en minnestavla över skolans elever som stupat i vinterkriget.
Under avtäckningsceremonin hölls tal av riksdagens 1:e vicetalesman, riksdagsman och kommunalråd E. M. Tarkkanen och skolans direktionsordförande ekonomieråd A. K. Kaura och rektor A. K. Kaura tackade riksdagen och direktionen för minnestavlorna. På den ljusa marmortavlan finns Finlands vapen och texten “Finlands riksdag höll under kriget 1 XIII 1939 - 12. II. 1940 sina plenum i detta rum, där även riksmötet år 1939 avslutades och riksmötet 1940 öppnades.” Båda tavlorna har planerats av dipl. arkitekt Arvo Muroma.
På uppdrag av riksdagen gjordes och fästes en minnesplatta över vinterkriget i plenisalen 1.10.1940. Bild: Keijo Jaakola.
Bakgrunden till kyrkans minnesplakat är ett initiativ från apotekare Lauri Palmroth och pastor Lauri Heinonen. I initiativet sades att minnesplakatet berättar om att riksmötesgudstjänsterna hölls i Kauhajoki församlings kyrka. Motionen behandlades i kyrkofullmäktige 1.2.1943 och godkändes efter understöd.
Marmortavlan har texten: ”Under Finlands folks tunga tider hölls i denna kyrka i Kauhajoki den 31.1.1940 avslutningsgudstjänsten för riksmötet som sammanträdde år 1939 och den 1.2.1940 öppningsgudstjänsten för riksmötet år 1940 i närvaro av president Kyösti Kallio och flera regeringsmedlemmar. Predikan under den förstnämnda gudstjänsten hölls av kyrkoherre Lennart Heljas och under den senare nämnda av teologiedoktor Paavo Virkkunen. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.” Minnestavlan i fråga flyttades till kyrkomuseet efter branden i Kauhajoki träkyrka år 1956.
Kauhajoki kommun fick en vas i gåva av riksdagen som tack år 1957. Riksdagen har likadana vaser i utskottens rum. På Kauhajokis vas finns texten: ”Till Kauhajoki kommun av Riksdagen 1957.” Vasen har även Kauhajokis kommunvapen och årtalen 1939 – 1940. Donationen har antecknats i kommunfullmäktiges protokoll som ”mottaget med tacksamhet”.
Efter att kriget tog slut talades det inte så mycket offentligt om att riksdagen varit i Kauhajoki. Först senare togs saken upp mer omfattande i tidningsartiklar. Kauhajoki kommun beslöt fira 10-årsdagen på ett spektakulärt sätt genom att ordna två tillställningar i Helsingfors.
På morgonen den 1 december 1949 steg en hel trupp kommunala beslutsfattare från Kauhajoki, Kauhajokis orkester under ledning av Eelis Paunula samt spelmännen Eemil Risku, Iisakki Myllymäki och Yrjö Saarikoski ombord på ett tåg i riktning mot Helsingfors.
Den första tillställningen var en kaffematiné som ordnades på de Österbottniska nationernas hus Ostrobotnia. Tillställningen började ståtligt med orkestern som uppförde Vasa marsch, efter vilket Arvi Pyhälä gav Kauhajoki kommuns hälsning och belyste vad tillställningen gällde. Nationens tack framställdes av inspektor, prof. Yrjö J. E. Alanen och kurator H. Haapoja. Heikki Halonen talade för studenterna från Kauhajoki. Mellan talen spelade orkestern och spelmännen uppträdde.
Till minnesfesten hade inbjudits alla ledamöter från vinterkrigstiden som ännu satt i riksdagen, riksdagsledamöterna från Sydösterbotten samt ministrarna som var verksamma under vinterkriget och de riksdagstjänstemän som arbetat i Kauhajoki.