Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Riksdagsbehandlingen av EU-ärenden sker i utskotten. Normalt sett är det stora utskottet som uttrycker riksdagens hållning i EU-frågor. Men om det är fråga om unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är det utrikesutskottet som uttrycker riksdagens ståndpunkt.
Stora utskottet sköter uppgiften som riksdagens EU-utskott. Dess viktigaste uppgift är att sörja för att riksdagens inflytande och den parlamentariska kontrollen realiseras när EU fattar beslut. I behandlingen av rent nationella lagförslag deltar utskottet numera bara i vissa undantagsfall. Stora utskottet fattar beslut om riksdagens ståndpunkt efter att ha satt sig in i EU:s beslutsförslag, regeringens skrivelse i ärendet och fackutskottets eller fackutskottens utlåtande. Regeringen är politiskt bunden av stora utskottets ställningstagande. Om regeringen den inte kunnat handla i enlighet med riksdagens vilja, exempelvis om omständigheterna förändrats, ska den omedelbart underrätta utskottet varför. Ärendet ligger kvar på stora utskottets agenda tills EU fattat sitt slutliga beslut. Inför varje möte i EU:s ministerråd besöker den minister som ska representera Finland stora utskottet. Ministern informerar då utskottet om de viktigaste mötesfrågorna och Finlands hållning till dessa frågor. Varje minister deltar i ministerrådets möten på sitt eget ansvarsområde, dvs. beroende på vilka frågor som behandlas. Stora utskottet har också rätt att be regeringen om en redogörelse för ett eller flera ärenden som bereds inom unionens institutioner.
Frågor som gäller unionens utrikes- och säkerhetspolitik behandlas i utrikesutskottet. Beslut på detta politikområde kräver att EU:s medlemsländer är enhälliga. Inom denna beslutsprocess har utrikesutskottet samma rätt till information och rätt att yttra sig som stora utskottet har i andra EU-frågor. Utrikesutskottet behandlar EU-ärendena inom sitt ansvarsområde och hör ministrar på samma sätt som stora utskottet. Det bestämmer således också riksdagens ståndpunkt. När riksdagen ska godkänna och sätta i kraft ändringar i EU:s fördrag är det utrikesutskottet som förbereder riksdagsbeslutet. Också de redogörelser och meddelanden som regeringen lämnar riksdagen i dessa frågor hör till utrikesutskottets bord.
Ett särdrag för vårt nationella system för behandling av EU-frågor är att riksdagens fackutskott spelar en viktig roll i behandlingen jämfört med många andra EU-länders nationella parlament. Fackutskottens uppgift är att noga följa arbetet med aktuella EU-frågor på sitt eget ansvarsområde.
Fackutskotten ordnar sakkunnigutfrågningar dit de bjuder in representanter för de berörda ministerierna, externa experter och representanter för intresseorganisationer. Utskotten tar fram skriftliga utlåtanden för stora utskottet, och de ligger ofta till grund för det utskottets ställningstaganden.
Varje fackutskott har obegränsad rätt att få redogörelser för frågor inom sitt ansvarsområde av regeringen eller det berörda ministeriet.
Huvudregeln är att ett utskott behandlar de frågor som hör till motsvarande ministerium. Antalet utlåtanden i EU-ärenden från de olika utskotten varierar stort från år till år.