Så här stiftar riksdagen lagar

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar och lagarna stiftas i plenum. Riksdagen stiftar nya lagar eller ändrar gamla utifrån en proposition från regeringen eller en lagmotion från en riksdagsledamot. Dessutom är riksdagen skyldig att behandla ett lagstiftningsinitiativ från allmänheten (medborgarinitiativ) om minst 50 000 medborgare har undertecknat initiativet.

Merparten av lagarna kommer till riksdagen via propositioner från regeringen. Årligen lämnar regeringen ungefär 250 propositioner till riksdagen. Vanligen pågår behandlingen 2–4 månader, men för stora lagstiftningsprojekt kan riksdagen behöva flera år på sig. De propositioner, lagmotioner och medborgarinitiativ som inte har behandlats förfaller när valperioden tar slut.

Remissdebatt

Riksdagsbehandlingen av ett lagförslag börjar med en remissdebatt i plenum. Under remissdebatten fattar riksdagen inga beslut om själva innehållet i lagen, utan den är avsedd som vägledning för det utskott som ska behandla förslaget. Debatten avslutas med att riksdagen beslutar vilket utskott propositionen ska remitteras till.

Utskotten behandlar

Utskottet börjar behandla ett ärende så snart som möjligt efter att plenum har remitterat ärendet dit. Vanligen pågår behandlingen en eller två månader, men mycket brådskande ärenden kan behandlas på några dagar. Däremot brukar behandlingen av stora lagstiftningsprojekt pågå flera månader, ibland flera år. När utskottet är klart med sitt betänkande går ärendet vidare till behandling i plenum.

Ett lagförslag behandlas alltid i två behandlingar

Lagförslag tas upp till två behandlingar i plenum. Behandlingarna bygger på förslagen i betänkandet från utskottet. I många fall gör utskottet omfattande ändringar i de lagförslag som ingår i propositionen från regeringen. Utskotten kan också föreslå att ett eller flera lagförslag förkastas helt eller delvis.

I den första behandlingen beslutar riksdagen om innehållet i lagförslagen. Först för riksdagen en allmän debatt och därefter följer en detaljerad behandling. Under den detaljerade behandlingen kan ledamöterna komma med förslag som avviker från betänkandet.

Den andra behandlingen av ett lagförslag kan infalla tidigast tre dagar efter den första behandlingen. Behandlingen baserar sig på den lagtext som riksdagen godkände i den första behandlingen. I den andra behandlingen beslutar riksdagen bara om att godkänna eller förkasta lagförslaget. Det går alltså inte längre att ändra innehållet i lagtexten. I andra behandling kan riksdagen även godkänna uttalanden, det vill säga ställningstaganden med krav på åtgärder för regeringen

Grundlagsordning – kvalificerad lagstiftningsordning

För att godkänna eller förkasta ett förslag till en vanlig lag räcker det med så kallad enkel majoritet av rösterna i plenum. Det räcker alltså med en rösts övervikt. Om ett lagförslag handlar om att stifta, ändra eller upphäva en grundlag följer riksdagen en så kallad kvalificerad lagstiftningsordning.

Ett förslag som gäller en grundlag ska först godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Sedan får lagförslaget vila till nästa valperiod. Den riksdag som sammanträder efter valet fortsätter att behandla det vilande lagförslaget. För att lagen ska träda i kraft måste riksdagen anta förslaget utan att ändra innehållet och med kvalificerad majoritet, det vill säga med två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Ett grundlagsförslag lämnas inte vilande över val om det förklaras brådskande med fem sjättedelars majoritet. Därefter kan det godkännas på nytt med två tredjedelars majoritet.

Riksdagen svar, lagen stadfästs och publiceras

När riksdagen har antagit en lag, utarbetas ett dokument som kallas riksdagens svar. Svaret innehåller den godkända lagtexten plus övriga beslut som riksdagen har fattat i frågan. Riksdagens svar undertecknas av riksdagens talman och riksdagens generalsekreterare och det skickas sedan till republikens president som ska stadfästa lagen. När presidenten har stadfäst lagen publiceras den i Finlands författningssamling.

Presidenten kan låta bli att stadfästa en lag. Då återgår lagen till riksdagen för ny behandling. Om riksdagen då antar lagen med samma innehåll som tidigare, träder den i kraft utan att den behöver stadfästas av presidenten. Lagen förfaller om riksdagen inte antar den.