Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Juridiska avgöranden och juridik bygger på rättskällor och korrekt användning av dessa. Rättskällorna ligger till grund för det juridiska beslutsfattandet i myndigheternas verksamhet, domstolarna och rättsvetenskaplig forskning.
Rättskälleläran styr användningen av rättskällor. Rättskälleläran fastställer vilka rättskällor som ska eller får tillämpas, rättskällornas vikt och deras inbördes företrädesordning. Enligt rättskälleläran får till exempel en författning av lägre rang inte stå i konflikt med en författning av högre rang.
Den främsta rättskällan i Finland är lagen. Domstolarnas avgöranden och myndigheternas beslut och verksamhet ska alltid grunda sig på lag Bestämmelser om denna s.k. princip om lagbundenhet finns i 2.3 § i Finlands grundlag (allmän princip om lagbundenhet) och 8 § i samma lag (straffrättslig laglighetsprincip). Lagstiftningens prioritet som rättskälla har även antecknats i 9 kap. 1 § i domstolslagen , enligt vilken domaren i utövandet av dömande är enbart bunden av lag.
Förutom den nationella lagstiftningen ska också Europeiska unionens rätt och de tvingande normer i internationell rätt som Finland har förbundit sig till iakttas i juridiska avgöranden.
Utöver lagstiftningen är viktiga rättskällor lagstiftarens syfte och de nationella domstolarnas avgörandepraxis.
Lagstiftarens syfte framgår bäst av lagförarbeten såsom kommittébetänkanden, arbetsgruppsrapporter, regeringspropositioner och riksdagens utskottsbetänkanden. Rättspraxisens ställning som rättskälla grundar sig på tanken att ett fall som motsvarar tidigare avgörandepraxis ska avgöras på samma sätt. Som mest betydande rättspraxis betraktas de högsta domstolarnas, dvs. högsta domstolens och högsta förvaltningsdomstolens, avgörandepraxis.
Juridiska avgöranden och tolkningar kan också bygga på andra rättskällor. Denna grupp av rättskällor är mer dynamisk och har en situationsbunden vikt. Andra rättskällor är exempelvis etablerade sätt och förfaranden inom en viss bransch, rättslitteraturen, rättsjämförande argument samt praktiska, etiska och moraliska argument.
Med juridisk information avses information om rätt, rättslig verksamhet och rättsinstitutioner i alla dess former. Information om rättskällornas innehåll kan hittas via olika informationskällor. Juridiska informationskällor är konkreta material i allmänhet i textformat, såsom lagböcker eller utskottsbetänkanden, som ger information om någon rättskällas innehåll. Juridiska informationskällor kan vara i tryckt eller elektronisk form.
Juridiken är mer beroende av information än andra branscher, och därför är det ytterst viktigt att man inom juridiken känner till vilka informationskällor som är pålitliga.
Riksdagsbiblioteket har ett omfattande urval av juridiska informationskällor i sina samlingar både i tryckt och elektronisk form. Vi erbjuder även utbildning och rådgivning om användningen av informationskällor. Du kan även boka tid för personlig handledning i informationssökning.