Andelen kvinnor har ökat i riksdagen under drygt hundra år
År 1907 invaldes 19 kvinnor, vilket betydde att kvinnornas andel bland riksdagsledamöterna var 9,5 %. Andelen kvinnliga ledamöter är störst i den riksdag som inledde sitt arbete 2019: 94 kvinnor (47 %) valdes in då. Under drygt hundra år har andelen kvinnor i riksdagen ökat så mycket att det råder balans mellan könen, även om kvinnorna fortfarande aldrig har varit i majoritet.
Under perioden före självständigheten var antalet kvinnliga ledamöter i lantdagen några gånger högre än år 1907 (1908: 24; 1916: 25). I den lantdag som tillträdde år 1916 var var åttonde ledamot kvinna, vilket är förvånande för en tid då kvinnor i allmänhet inte alls valdes in i parlament.
Efter självständigheten började kvinnornas representation minska: under perioden mellan världskrigen nådde antalet kvinnliga ledamöter bara en gång över 10 procent (1922: 20). Bottnen nåddes i valet år 1930, då bara 11 kvinnor (5,5 %) valdes in i riksdagen. En förklaring till detta kan vara tidsperiodens värderingar och begreppet om samhälleligt moderskap: kvinnornas arbete utfördes i hemmet och med familjen, inte inom representativ politik i riksdagen.
Antalet kvinnor i riksdagen började återigen öka i valen efter andra världskriget. Särskilt snabbt ökade andelen kvinnor i riksdagen från och med slutet av 1960-talet, som föregicks av en liten nedgång i slutet av 1950-talet. Andelen kvinnor i riksdagen översteg gränsen på 20 procent i 1970 års val och gränsen på 30 procent i valet 1983. I 1991 års val blev antalet kvinnliga riksdagsledamöter rekordstort med 77 ledamöter. I följande val år 1995 invaldes färre kvinnor (67) än i föregående val för första gången på tre årtionden. År 2007 överskreds gränsen på 40 procent.
Antal kvinnliga lantdags- och riksdagsledamöter 1907–2019
Figur 3. Antal kvinnliga lantdags- och riksdagsledamöter 1907–2019
Noggranna numeriska uppgifter finns i
bilagan.
Utvecklingen av den parlamentariska representationen för kvinnor kan behandlas till exempel med hjälp av följande modell:
-
Mansdominans: Under 10 procent av de invalda är kvinnor.
-
Kvinnor i liten minoritet: 10–25 procent av de invalda är kvinnor.
-
Kvinnor i stor minoritet: 25–40 procent av de invalda är kvinnor.
-
Balans mellan könen: 40–60 procent av de invalda är kvinnor (Dahlerup – Layenaar 2013, 8–10).
Utifrån en sådan behandling var riksdagen, med undantag för några perioder, mansdominerad upp till valet år 1948. Kvinnorna har varit i stor majoritet sedan 1979. En balans mellan könen har rått i riksdagen sedan 2007.