Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Den regelbundna riksdagsverksamheten i Finland inleddes år 1863. Ständerna hade flera mindre arkiv och bibliotek att tillgå till stöd för sina verksamhet (ca 100 volymer). Då det första lantdagsbiblioteket och -arkivet grundades år 1872 var verksamheten anspråkslös och tillväxten långsam. Från att inledningsvis ha tjänat endast ständerna och efter lantdagsreformen år 1906 endast riksdagen blev biblioteket år 1913 ett öppet bibliotek för allmänheten. Biblioteket började härmed utvecklas till ett juridiskt och samhällsvetenskapligt centralbibliotek.
Bibliotekets administrativa ställning har förändrats flera gånger. Först verkade det under ständernas bankfullmäktiges övervakning, sedan under statsrådets regi och därefter överfördes det tillbaka till riksdagens regi. Från och med 2001 har biblioteket hört till riksdagens kansli som en del av utrednings- och informationsenheten.
Biblioteksdelegationen omvandlades till bibliotekets styrelse år 1922.Bibliotekets styrelse har till uppgift att behandla de viktigaste ärendena i anslutning till bibliotekets verksamhet och utveckling och att varje år lämna en berättelse över bibliotekets verksamhet till riksdagen.
Då biblioteket grundades anställde man en person med tjänstebenämningen ständernas ekonom, som utöver biblioteksuppgifter skulle sköta även kassörsuppgifter. År 1891 grundades en särskild bibliotekariebefattning och samtidigt separerades biblioteks- och arkivuppgifterna från kassörsuppgifterna.
Biblioteket växte i långsam takt i början. Anslagen var små och ingen ny personal anställdes. Under år 1912 registrerades 1 129 hemlån, och biblioteket hade två anställda, en överbibliotekarie och ett biblioteksbiträde. År 1922 hade det femtio år gamla biblioteket förutom en överbibliotekarie även tre anställda tjänstemän och en vaktmästare. Då omfattade bibliotekets samlingar omkring 40 000 volymer.
År 1948 hade bibliotekets samlingar ökat till 140 000 volymer, och biblioteket hade nu 10 anställda. Samlingarna ökade i snabbare takt än personalen. År 1956 arbetade 15 personer vid biblioteket, och 1966 var personalen fortfarande lika stor. År 1979 fanns det 29 tjänster eller befattningar vid biblioteket, och samlingarna omfattade cirka 411 000 volymer.
År 1979 lånades 17 582 volymer som hemlån ur bibliotekets samlingar, medan motsvarande siffra år 1978 var 13 060 volymer. Samtidigt anlitades också fjärrservicen i allt högre grad. Den snabba tillväxten fortsatte. År 1998 registrerades över 65 000 lån från biblioteket, och samlingarna omfattade cirka 613 600 volymer. År 1998 fanns det 58 tjänster eller befattningar vid biblioteket. Till de anställdas uppgifter hörde att sköta den allt livligare kundservicen och de allt större samlingarna, söka information och ge utbildning
Bibliotekets tillväxt hade nått sitt tak i slutet av 1990-talet. Kontinuerlig evaluering av samlingarna med åtföljande avskrivningar av litteratur blev en del av arbetet.
År 2008 gallrades närmare 10 000 monografier och 3 000 årgångar av periodiska publikationer ur samlingarna. Utlåningarna började minska; år 2008 registrerades endast 32 930 lån, och 75 190 lån förnyades. Biblioteket hade sammanlagt 26 852 kunder.
I slutet av 2008 hade biblioteket 52 ordinarie tjänster. År 2013 drogs 5 tjänster in vid biblioteket; antalet ordinarie tjänster var 46 och antalet icke tillsatta tjänster 5