7.1
Lagen om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen
1 §.Tillämpningsområde. I propositionen föreslås att det stiftas en ny lag om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen.
Den föreslagna lagen hänför sig till tryggande av försörjningsberedskapen med tanke på allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden. Syftet med de arrangemang som avses i lagen är att säkerställa att kreditinstitutens uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt så att samhällets vitala funktioner tryggas. Lagen påverkar inte de övriga uppgifter som Verket för finansiell stabilitet, Finlands Bank eller Finansinspektionen har eller tillämpningen av befogenheter enligt annan lagstiftning.
2 §.Definitioner. I paragrafen anges de definitioner som föreslås i lagen.
Enligt 1 mom. 1 punkten avses med kreditinstitut i lagen ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. i kreditinstitutslagen.
Enligt 1 mom. 2 punkten avses med insättning i denna lag en insättning som avses i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet.
I 1 mom. 3 punkten ingår en definition av inlåningskonto.
I 1 mom. 4 punkten definieras begreppet betaltjänst, som ska användas i den föreslagna lagen, på motsvarande sätt som i 1 § 2 mom. i betaltjänstlagen (290/2010). Enligt definitionen ska betaltjänst vara ett brett begrepp. Den föreslagna lagen gäller genomförandet av betaltjänster som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen. De betaltjänster som ingår i kontosystemet inom försörjningsberedskapen preciseras enligt det föreslagna 4 § 5 mom. genom en förordning av statsrådet.
I 1 mom. 5 punkten definieras kontosystem inom försörjningsberedskapen. Kontosystemet inom försörjningsberedskapen gör det möjligt att använda betaltjänster som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen i allvarliga störningssituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. Systemet bidrar också till att säkerställa kontinuiteten i kreditinstitutens verksamhet.
I 2 mom. föreskrivs att den föreslagna lagens bestämmelser om kreditinstitut ska tillämpas på sådana filialer till ett EES-kreditinstitut som Finansinspektionen har utsett till betydande filialer.
3 §.Kontosystem inom försörjningsberedskapen. I det föreslagna 3 § 1 mom. ingår bestämmelser om det nya kontosystem inom försörjningsberedskapen som ska inrättas. Kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska förvaltas av Verket för finansiell stabilitet.
Verket för finansiell stabilitet ska också vara en sådan personuppgiftsansvarig som avses i den allmänna dataskyddsförordningen med tanke på behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter i samband med kontosystemet inom försörjningsberedskapen kan artikel 6.1 c och 6.1.e i den allmänna dataskyddsförordningen tillämpas som rättslig grund. Enligt artikel 6.1 c är behandlingen av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Enligt artikel 6.1 e är behandlingen tillåten när den är nödvändig för utförande av en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Med beaktande av att det i den föreslagna lagen föreskrivs om Verket för finansiell stabilitets uppgift att i egenskap av personuppgiftsansvarig förvalta kontosystemet inom försörjningsberedskapen i syfte att trygga betaltjänster som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen, är den primära rättsliga grunden för behandling av personuppgifter i registret artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen enligt vilken den registrerades rättigheter bestäms. Behandlingen kan dock samtidigt också anses vara förenad med utförande av en uppgift av allmänt intresse eller med utövning av offentlig makt som avses i led e.
Kontosystemet inom försörjningsberedskapen kan tas i bruk endast i sådana allvarliga störningssituationer under normala förhållanden samt under sådana undantagsförhållanden enligt beredskapslagen, där en bank inte har tillgång till de konto- eller kortsystem som den använder. Störningen får till sin natur och varaktighet inte vara en kortvarig tillfällig störning. För allvarliga störningssituationer under normala förhållanden och för undantagsförhållanden redogörs det närmare nedan i motiveringen till den föreslagna 5 kap. 16 § i kreditinstitutslagen.
I 2 mom. föreskrivs det om det centrala innehållet i kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska bestå av en kontotjänst inom försörjningsberedskapen som tryggar möjligheterna att använda kontouppgifter samt en kortbetalningstjänst inom försörjningsberedskapen som tryggar kortbetalningar. Kontotjänsten inom försörjningsberedskapen gör det möjligt att tillhandahålla kreditinstituts betaltjänster som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen i allvarliga störningssituationer eller under undantagsförhållanden. Kortbetalningstjänsten inom försörjningsberedskapen tryggar utställandet av betalkort (debitkort) som är kopplade till betalkonton. Som en del av kortbetalningstjänsten inom försörjningsberedskapen upprätthålls köpmännens kapacitet att behandla betalningstransaktioner i Finland, om systemen hos den tjänsteleverantör som de normalt använder inte är tillgängliga eller om möjligheten att använda dessa tjänster annars förhindras. De betaltjänster som tillhandahålls i kontosystemet inom försörjningsberedskapen anges närmare genom förordning av statsrådet i enlighet med det föreslagna 4 § 5 mom.
4 §.Ibruktagningsberedskap i anslutning till kontosystemet inom försörjningsberedskapen samt ibruktagande av systemet. I paragrafen föreskrivs om de centrala funktionerna i kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Enligt det föreslagna 1 mom. ska Verket för finansiell stabilitet kontinuerligt upprätthålla beredskapen att ta i bruk kontosystemet inom försörjningsberedskapen. För upprätthållandet av ibruktagningsberedskapen har Verket för finansiell stabilitet rätt att av kreditinstitut få sådana för upprätthållandet av ibruktagningsberedskapen nödvändiga uppgifter som förtecknas närmare i det föreslagna 3 mom. Användningsändamålet omfattar också en rätt att behandla och få sådana uppgifter för genomförande av testningsåtgärder som är nödvändiga med tanke på beredskapen. Bestämmelser om kreditinstitutens skyldighet att upprätthålla beredskapen att ansluta sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen föreslås i 5 kap. 16 § i kreditinstitutslagen.
I 2 mom. föreskrivs det om ibruktagande av kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Kontosystemet inom försörjningsberedskapen tas i bruk, om ett kreditinstitut till följd en allvarlig störningssituation under normala förhållanden eller till följd av undantagsförhållanden inte kan använda de system som det normalt använder och som behövs för de insättningar och betaltjänster som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen. Störningen ska till sin natur och varaktighet vara någon annan störning än en kortvarig tillfällig störning och störningen ska gälla betaltjänster som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen, såsom kortbetalningar, kontantuttag eller gireringar. Allvarliga störningssituationer under normala förhållanden samt undantagsförhållanden beskrivs närmare nedan i motiveringen till den föreslagna 5 kap. 16 § i kreditinstitutslagen. Finansinspektionen får redan som en del av sina nuvarande befogenheter information om sådana störningar av kreditinstituten. I 71 § i lagen om Finansinspektionen föreskrivs det om Finansinspektionens rätt och skyldighet att lämna ut sekretessbelagd information till andra myndigheter. I 71 § 6 mom. i lagen om Finansinspektionen anges det särskilt att Finansinspektionen ska, trots vad som någon annanstans i lag föreskrivs om sekretessbelagd information, utan dröjsmål informera finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet om inspektionen fått veta något som kan ha inverkan på finansmarknadens stabilitet eller orsaka betydande störningar i det finansiella systemet.
Det föreslås att statsrådet ska fatta beslut om ibruktagandet av kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Före beslutet ska finansministeriet begära in yttrande i frågan från Finlands Bank, Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet. Avsikten med det lagstadgade yttrandeförfarandet är att säkerställa att viktiga och ekonomiskt betydande beslut genomgår en så mångsidig prövning som möjligt utifrån sakkunskapen hos alla centrala finansmarknadsmyndigheter. I undantagsfall, om ärendet är synnerligen brådskande, behöver yttrandeförfarandet inte iakttas. Vid beslutsfattandet ska dessutom som allmän lag iakttas förvaltningslagens (434/2003) bestämmelser om t.ex. hörande av part. I praktiken ska som part betraktas ett kreditinstitut som på grund av en störningssituation inte kan använda sina normala system och som måste övergå till att använda tjänsterna inom kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
Om kontosystemet inom försörjningsberedskapen tas i bruk, behandlas betalningstransaktionerna för kunderna hos den bank som störningen gäller i kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska under störningen tillhandahålla tjänster för den bank som störningen gäller och dess kunder. När störningen är över ska kundernas uppdaterade kontouppgifter samt uppgifter om betalningstransaktioner och korttransaktioner överföras tillbaka till de system som den bank som störningen gäller normalt använder.
I 3 mom. föreskrivs det om de uppgifter som förutsätts för att kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska fungera och om kreditinstitutens skyldighet att lämna dessa uppgifter. Enligt bestämmelsen ska kreditinstitutet lämna Verket för finansiell stabilitet uppdaterade kontouppgifter om finländska inlåningskonton samt om betalkort som är kopplade till dessa konton.
För att kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska kunna tas i bruk i en störningssituation förutsätts bland annat uppgifter om namnen på samt kontonummer, betalkortsnummer och saldot på kontot för kunderna i den bank som störningen gäller. Dessa uppgifter ska fungera som grund för de betalningar, gireringar och kontantuttag som kunderna gör i kontosystemet inom försörjningsberedskapen. För att uppgifterna ska vara tillgängliga i en störningssituation ska Verket för finansiell stabilitet enligt det föreslagna 1 mom. ha rätt att få dessa uppgifter också i anslutning till upprätthållandet av ibruktagningsberedskapen.
Verket för finansiell stabilitet samlar hos finländska kreditinstitut för närvarande in största delen av de uppgifter som förutsätts för kontosystemet inom försörjningsberedskapen och som behövs för förberedelser för betalning av insättningsgaranti i form av så kallade Single Customer View-filer (SCV-fil). SCV-filerna innehåller dock inte uppgifter om till exempel en kunds betalkort. För att betalkorten i en störningssituation ska kunna styras på nytt via försörjningsberedskapstjänsten till kontosystemet inom försörjningsberedskapen, krävs det uppgifter om betalkortets nummer och det konto som det är kopplat till. Med tanke på behandlingen av personuppgifter är uppgifterna om betalkort till sin karaktär sådana nya uppgifter som Verket för finansiell stabilitet inte behandlar utifrån sina skyldigheter enligt gällande lagstiftning.
Dessutom ska kreditinstituten lämna andra nödvändiga tekniska uppgifter som hänför sig till genomförandet av betaltjänster. Sådana uppgifter kan vara bl.a. uppgifter som hänför sig till betalningsmaterial som gäller periodiskt återkommande betalningar eller andra motsvarande uppgifter som är nödvändiga för att betaltjänsterna ska kunna genomföras. I 4 mom. föreslås bestämmelser om att Verket för finansiell stabilitet har möjlighet att använda ovannämnda SCV-uppgifter i kontosystemet inom försörjningsberedskapen, om verket av någon anledning inte annars har tillgång till motsvarande uppgifter. I enlighet med 4 mom. ska kreditinstituten vara skyldiga att lämna dessa uppgifter till Verket för finansiell stabilitet. Om Verket för finansiell stabilitet inte har tillgång till dessa uppdaterade uppgifter, ska verket kunna använda de SCV-uppgifter i kontosystemet för försörjningsberedskapen som avses i 5 kap. 2 § 2 mom. i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet och som lämnats till verket med tanke på betalningar av insättningsgaranti. Såsom det konstateras ovan innehåller dessa uppgifter inte alla uppgifter som behövs för kontosystemet inom försörjningsberedskapen, men de möjliggör dock till exempel tillgång till konton och utförande av gireringar. I momentet konstateras dessutom för tydlighetens skull att Verket för finansiell stabilitet har rätt att behandla också uppgifter om enskilda transaktioner i samband med ibruktagandet och driften av kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Detta beror på att enskilda betalningstransaktioner behandlas i kontosystemet inom försörjningsberedskapen när systemet har tagits i bruk genom förordning av statsrådet. Denna grund för behandling av personuppgifter omfattar också överföring av uppgifter tillbaka till kreditinstitutet när användningen av kontosystemet inom försörjningsberedskapen upphör.
I 5 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Statsrådet får utfärda närmare bestämmelser om de betaltjänster som ingår i kontosystemet inom försörjningsberedskapen och som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen. Som sådana betaltjänster ska betraktas åtminstone vissa tjänster i samband med gireringar, kortbetalningar och kontantuttag. Genom förordning av statsrådet utfärdas dessutom närmare bestämmelser om detaljerna i anslutning till driften och användningen av kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
I 6 mom. föreslås ett bemyndigande för Verket för finansiell stabilitet att meddela närmare föreskrifter om datainnehållet i de uppgifter som hänför sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen samt om hur och när uppgifterna ska lämnas. Bemyndigandet att meddela föreskrifter gäller också de tekniska kraven på informationssystem och andra motsvarande tekniska omständigheter. Sådana tekniska omständigheter kan vara till exempel de egenskaper som krävs när det gäller informationssäkerheten och säkerställandet av att systemen är teknisk interoperabla. Bemyndigandet att meddela föreskrifter gäller både kreditinstitut som omfattas av skyldigheten att upprätthålla beredskapen att använda systemet enligt 5 kap. 16 § 2 mom. i den föreslagna kreditinstitutslagen och tjänsteleverantörer som avses i 5 §.
5 §.Tjänsteleverantör för kontosystemet inom försörjningsberedskapen. I paragrafen föreslås bestämmelser om de förutsättningar under vilka Verket för finansiell stabilitet kan anlita en extern tjänsteleverantör vid arrangemang i anslutning till inrättandet av kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Som tjänsteleverantör i den bemärkelse som avses i paragrafen betraktas dock inte enbart en leverantör av informationssystem.
Enligt 1 mom. kan det finnas en eller flera tjänsteleverantörer. Tjänsteleverantören ska vara allmänt känd och ha gott anseende som producent av tekniska eller elektroniska tjänster. En sådan tjänsteleverantör kan vid behov också vara ett kreditinstitut eller ett betalningsinstitut, även om det i den produktion av tjänster som avses i bestämmelsen inte är fråga om tillståndspliktig kreditinstituts- eller betalningsinstitutsverksamhet. Denna tjänsteleverantör ska vara ett sådant personuppgiftsbiträde som avses i den allmänna dataskyddsförordningen. Verket för finansiell stabilitet förblir trots att en tjänsteleverantör anlitas personuppgiftsansvarigt för kontosystemet inom försörjningsberedskapen ur den allmänna dataskyddsförordningens perspektiv.
Det är nödvändigt att föreskriva om de kriterier som gäller tjänsteleverantören, eftersom användningen av kontosystemet inom försörjningsberedskapen är förenad med omfattande behandling av personuppgifter. Eftersom det är fråga om produktion av sådana tjänster i anslutning till reglerad kreditinstituts- och betalningsinstitutsverksamhet som förutsätter en hög informationssäkerhetsnivå, är det nödvändigt att i lagen ställa vissa specialvillkor för anlitandet av en tjänsteleverantör. Syftet med de kriterier som gäller tjänsteleverantören är att nivån på informationssäkerheten i anslutning till kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska ligga på samma nivå som i den ursprungliga tjänsten i anslutning till insättningar och betaltjänster.
Verket för finansiell stabilitet ska sörja för en adekvat informationssäkerhet hos tjänsteleverantörens och i överföringen av uppgifter. Skyldigheten hänför sig till Verket för finansiell stabilitets roll som personuppgiftsansvarig enligt dataskyddslagstiftningen även utan särskild bestämmelse. Enligt det föreslagna 4 § 6 mom. får verket meddela tekniska föreskrifter om de tekniska krav son ställs på informationssystem. Som sådana krav betraktas också krav som hänför sig till informationssäkerheten.
Paragrafens 2 mom. innehåller villkor för när Verket för finansiell stabilitet får överföra personuppgifter till en tjänsteleverantör för behandling, till exempel identifieringsuppgifter om enskilda kunder eller konto- och betalkortsuppgifter. Det ska vara möjligt att överföra personuppgifter till en tjänsteleverantör för behandling, om statsrådet fattar beslut om att kontosystemet inom försörjningsberedskapen tas i bruk. Utlämnandet av personuppgifter till tjänsteleverantören för upprätthållande av beredskapen att ta systemet i bruk ska däremot vara begränsat. Bestämmelser om dessa situationer finns i 1 och 2 punkten. Enligt den föreslagna 1 punkten kan personuppgifter i anslutning till betalkort lämnas ut till tjänsteleverantören i den mån det är nödvändigt för att upprätthålla beredskapen att ta systemet i bruk. I synnerhet när det gäller uppgifter om kortbetalningar är det med tanke på ibruktagandet av systemet nödvändigt att uppgifterna redan klart finns tillgängliga i systemet. Även identifieringsuppgifter i anslutning till ett bankkonto med ett kopplat betalkort är sådana uppgifter, men inte till exempel uppgifter om saldot på ett konto. Enligt den föreslagna 2 punkten är det tillåtet att lämna ut uppgifter inte bara om betalkort utan också om bankkonto när det är fråga om nödvändig testning av systemet. Det kan vara nödvändigt att behandla personuppgifter i anslutning till ett behov av testning när det inte är möjligt att testa systemets funktion med annat material. Personuppgifter som lämnas ut för testning får lagras hos tjänsteleverantören endast under den tid som testningen kräver, och därefter ska de utan dröjsmål raderas.
I 3 mom. föreskrivs det om tjänsteleverantörens skyldigheter. Personuppgifter och andra uppgifter som hänför sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen ska hållas åtskilda från tjänsteleverantörens övriga affärsverksamhet, och dessa uppgifter får inte utnyttjas för ändamål utanför kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Momentet förutsätter dock inte att den kundservice som ansluter sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen åtskiljs, om uppgifterna i anslutning till kontosystemet inom försörjningsberedskapen datasystemtekniskt kan åtskiljas från kunduppgifterna. Tjänsteleverantören ska dock se till att uppgifterna inte i någon form utnyttjas för ändamål utanför kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Uppgifter som hänför sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen får inte samköras med tjänsteleverantörens egen kunddatabas.
I 3 mom. hänvisas det dessutom till kreditinstitutslagens bestämmelse om bankhemlighet. Bankhemlighet ska tillämpas på en tjänsteleverantör för kontosystemet inom försörjningsberedskapen också då tjänsteleverantören inte är ett kreditinstitut. Bankhemligheten hindrar inte att uppgifter lämnas ut till Verket för finansiell stabilitet, som är personuppgiftsansvarigt.
6 §.Tryggande av betalningsrörelsen mellan kreditinstitut. I den föreslagna 6 § föreskrivs om ett reservsystem som upprätthålls av Finlands Bank för att trygga betalningsrörelsen mellan kreditinstitut. I 1 mom. föreskrivs om innehållet i ett sådant system och om Finlands Banks befogenhet att upprätthålla det. Enligt bestämmelsen möjliggör systemet betalningsrörelse mellan banker, clearing av betalningar och avveckling, när ett i 3 § avsett kontosystem inom försörjningsberedskapen används eller i motsvarande allvarliga störningssituationer där de system som är nödvändiga för betalning mellan banker inte kan användas.
På det sätt som anges ovan i avsnitt 2.1 genomförs betalningsrörelse mellan banker, clearing av betalningar och avveckling normalt inom STEP2-systemet, som finns utomlands, och inom ECB:s TARGET2-system. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska Finlands Bank upprätthålla ett system som tryggar dessa funktioner, om användningen av systemen förhindras på grund av en allvarlig störning under normala förhållanden eller på grund av undantagsförhållanden. Genom det system som upprätthålls av Finlands Bank tryggas kontinuiteten i kreditinstitutens verksamhet. Andra parter i reservsystemet är värdepapperscentralen och Statskontoret.
I 2 mom. föreslås det ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Statsrådet får genom förordning utfärda närmare bestämmelser om arrangemangen för att trygga driften av det system som avses i 1 mom. och om användningen av systemets tjänster. I förordningen kan det till exempel föreskrivas om samordning och samtidig användning av det system som avses i paragrafen och det kontosystem inom försörjningsberedskapen som avses i 3 § samt om arrangemang i anslutning till behandlingen av betalningsmaterial mellan banker.
I 3 mom. föreskrivs det om en befogenhet för Finlands Bank att meddela närmare föreskrifter om driften av systemet. I Finlands Banks föreskrifter kan man till exempel precisera hur betalningsmaterialet ska behandlas och lämnas.
7 §.Samarbete mellan myndigheter. I paragrafen föreskrivs för tydlighetens skull om samarbetet mellan Finlands Bank, Verket för finansiell stabilitet, Finansinspektionen och finansministeriet vid planeringen och ibruktagandet av de system som avses i 3 och 6 §. För att kontosystemet inom försörjningsberedskapen enligt 3 § och Finlands Banks system enligt 6 § ska vara tekniskt interoperabla, förutsätts det ett nära samarbete i synnerhet mellan dessa myndigheter. I en störningssituation förutsätter ibruktagandet av systemen dessutom förberedelser och samordning på förhand mellan alla myndigheter. Bestämmelsen kompletterar den i 12 § i beredskapslagen avsedda skyldigheten för alla myndigheter att vidta förberedelser för verksamhet också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen samt skyldigheterna enligt annan lagstiftning att samarbeta.
8 §.Samarbetsgruppen för hantering av störningssituationer på finansmarknaden. I paragrafen föreslås bestämmelser om samarbetsgruppen för hantering av störningssituationer på finansmarknaden. Samarbetsgruppen kan tillsättas genom beslut av finansministeriet. Samarbetsgruppen för hantering av störningssituationer föreslås ha till uppgift att planera och samordna åtgärder som behövs för hantering av både undantagsförhållanden och allvarliga störningssituationer under normala förhållanden. Samarbetsgruppen ska till sin administrativa ställning vara ett sådant lagstadgat organ inom statsförvaltningen som avses i 119 § i grundlagen och som finns i anslutning till finansministeriet. Tillsättande av en samarbetsgrupp med stöd av lagstiftning skapar förutsättningar för utbyte mellan myndigheter och företag av information som behövs för denna verksamhet och behandling av denna information. I lagen föreslås bestämmelser om behandling av sekretessbelagd information. Tillsättande av en samarbetsgrupp för hantering av störningssituationer stöder finansministeriets uppgift enligt 13 § i beredskapslagen att samordna förberedelserna inom sitt ansvarsområde.
I paragrafen föreslås bestämmelser om samarbetsgruppens uppgifter. Enligt 1 punkten har gruppen till uppgift att planera och samordna åtgärder som behövs för hantering av undantagsförhållanden enligt beredskapslagen samt störningssituationer under normala förhållanden. Hanteringen av sådana störningssituationer förutsätter gemensamma åtgärder av flera aktörer. Ett effektivt genomförande av åtgärderna förutsätter också sådan förhandsplanering där gruppens medlemmar har uppgifter om och förståelse för också andra aktörers planer. Det är viktigt att företagen i detta syfte kan utnyttja andra företags och myndigheters information.
Gruppen har enligt 2 punkten till uppgift att skaffa fram och tillhandahålla information som behövs för hantering av störningssituationer, till stöd för myndigheternas beslutsfattande. Sådana beslut kan inbegripa utöver beslutsfattande som grundar sig på finansmarknadslagstiftningen och som gäller tillämpning av befogenheter för säkerställande av finansmarknadens stabilitet och störningsfria verksamhet även i vidare bemärkelse beslutsfattande inom statsledningen, säkerhetsmyndigheterna och olika sektorers myndigheter när det gäller tryggande av samhällets vitala funktioner. Eftersom verksamheten på finansmarknaden har ett nära samband med datakommunikationens funktion och elförsörjningen, kan utbytet av information och skapandet av en gemensam lägesbild ha betydelse särskilt också för beslutsfattandet inom dessa sektorers myndigheter.
Dessutom har gruppen enligt 3 punkten till uppgift att förmedla den information om störningssituationer som sammanställts och analyserats av gruppen till aktörer som kan bidra till att minska störningssituationers negativa konsekvenser för samhället. Gruppen kan således förmedla information också till andra än myndigheter, om det är till hjälp vid hanteringen av störningssituationer. Information som sammanställts och analyserats av gruppen kan utnyttjas till exempel vid de beredskapsskyldiga aktörernas lagstadgade beredskapsplanering.
9 §.Samarbetsgruppens sammansättning. I paragrafen föreslås bestämmelser om samarbetsgruppens sammansättning.
Enligt det föreslagna 1 mom. 1 punkten kan till medlemmar av samarbetsgruppen kallas tillståndspliktiga aktörer som enligt finansmarknadslagstiftningen är skyldiga att vidta förberedelser. Enligt 2 punkten kan dessutom myndigheter kallas till medlemmar av samarbetsgruppen. Viktiga myndigheter med tanke på gruppens uppgifter är social- och hälsovårdsministeriet, Finansinspektionen, Finlands Bank, Verket för finansiell stabilitet och Försörjningsberedskapscentralen. Andra myndigheter som kan vara viktiga för gruppens verksamhet är till exempel Transport- och kommunikationsverket och Försvarsmakten. Till medlemmar av gruppen kan enligt 3 punkten också kallas andra företag och sammanslutningar. Sådana företag kan vara till exempel betydande tjänsteleverantörer för i 1 punkten avsedda beredskapsskyldiga inom finanssektorn. För att garantera flexibiliteten i enskilda fall föreslås det i 2 mom. bestämmelser om att finansministeriet kan besluta att gruppen sammanträder i en särskilt angiven sammansättning för att behandla ett visst ärende.
10 §.Utlämnande av uppgifter och tystnadsplikt. I 1 mom. föreslås bestämmelser om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter och om tystnadsplikt. Med tanke på gruppens verksamhet är det behövligt att myndigheter trots sekretessbestämmelserna vid behov till gruppens medlemmar kan lämna ut information som är nödvändig för hantering av störningssituationer. Bestämmelsen gäller endast gruppens verksamhet och kompletterar annan reglering om informationsutbyte. Myndigheterna föreslås kunna lämna ut information endast om informationen är nödvändig för skötseln av gruppens uppgifter. Skötseln av samarbetsgruppens uppgifter kan också förutsätta behandling av personuppgifter. Sådana situationer kan dock bedömas vara rätt exceptionella och gälla närmast namn på och kontaktuppgifter till de personer som deltar i till exempel beredskapsplaneringen eller genomförandet av planerna. Till den del som personuppgifter behandlas i samarbetsgruppen tillämpas lagstiftningen om behandling av personuppgifter.
Enligt det föreslagna 2 mom. bestämmelser om tjänsteansvar för tjänstemän som deltar i samarbetsgruppen för hantering av störningssituationer finns till exempel i statstjänstemannalagen (750/1994), strafflagen (39/1889) och skadeståndslagen (412/1974). Det är dock behövligt att i lagen ta in en bestämmelse om att motsvarande bestämmelser om tjänsteansvar ska tillämpas också på andra medlemmar av samarbetsgruppen för hantering av störningssituationer. En medlem av samarbetsgruppen ska iaktta även andra allmänna lagar som gäller myndighetsverksamhet, såsom förvaltningslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Det är nödvändigt att tillämpa de allmänna förvaltningslagarna om tjänsteansvar och myndighetsverksamhet på alla medlemmar av samarbetsgruppen för att sekretessbelagd information ska kunna lämnas ut. Alla som deltar i samarbetsgruppen har enligt 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tystnadsplikt i fråga om sekretessbelagd information. En medlem har inte rätt att utnyttja information som den fått i annat syfte än för utförande av den uppgift som avses i paragrafen.
11 §.Tillsyn. I paragrafen föreskrivs för tydlighetens skull om Finansinspektionens behörighet att utöva tillsyn över kreditinstitut i fråga om de skyldigheter som föreskrivs för kreditinstitut i denna lag och i bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den.
12 §.Ikraftträdande. Paragrafen innehåller en ikraftträdandebestämmelse.
7.2
Lagen om ändring av 5 kap. 16 § och 18 kap. 5 § i kreditinstitutslagen
5 kap. Allmänna förutsättningar för affärsverksamhet
16 §.Skyldighet att vidta förberedelser. I paragrafen föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att vidta förberedelser. Bestämmelsens 1 mom. preciseras så att bestämmelsens tillämpningsområde utvidgas till att utöver undantagsförhållanden också gälla allvarliga störningssituationer under normala förhållanden. Till övriga delar motsvarar 1 mom. till innehållet den gällande paragrafen.
Bestämmelser om undantagsförhållanden finns i beredskapslagen. Finansmarknadsmyndigheternas befogenheter enligt beredskapslagen beskrivs ovan i avsnitt 2.2.1. Enligt 3 § 1–3 punkten i beredskapslagen ska som undantagsförhållanden betraktas ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet, ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt beredskapslagen måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet samt sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner. För komplettering av den nämnda paragrafen är ett förslag till ändring av paragrafen aktuellt. Den föreslagna nya 3 § 6 punkten i beredskapslagen gäller andra hot, annan verksamhet eller andra händelser mot det allmännas beslutsförmåga, mot samhällets kritiska infrastrukturs funktion, mot gränssäkerheten eller mot den allmänna ordningen och säkerheten, eller de sammantagna konsekvenserna av sådana, som synnerligen allvarligt och väsentligt äventyrar den nationella säkerheten, samhällets funktionsförmåga eller befolkningens livsbetingelser (RP 63/2022 rd). Den nya grunden i fråga har föreslagits vara lämplig för utövandet av de befogenheter enligt 17, 19 och 20 § i beredskapslagen som gäller finansmarknaden.
Beredskapslagen är till sin karaktär en befogenhetsreglering i vilken det har föreskrivits särskilda befogenheter för myndigheterna. Tillämpningen av befogenheterna är som en sista utväg möjlig under sådana undantagsförhållanden som avses i lagen. Konstaterande av att undantagsförhållanden råder är ett kriterium för ibruktagandet och tillämpningen av dessa befogenheter. Även om en störningssituation uppfyller de förutsättningar som anges i 3 § i beredskapslagen, är det inte nödvändigt att konstatera att undantagsförhållanden råder, om inte hanteringen av störningssituationen samtidigt nödvändigt förutsätter att befogenheter enligt beredskapslagen tillämpas. Eftersom tillämpningen av befogenheter enligt beredskapslagen dessutom förutsätter att en störningssituation inte kan hanteras med någon annan befogenhet som myndigheterna har till sitt förfogande, kan det inte på förhand fastställas om en viss störningssituation ska bedömas som undantagsförhållanden enligt beredskapslagen. Därför är det motiverat att precisera att skyldigheten att på förhand förbereda sig på en störningssituation inte är bunden enbart till en situation där myndigheterna har börjat tillämpa befogenheter enligt beredskapslagen eller att den beredskap som avses i bestämmelsen handlar om beredskap för tillämpning av myndigheternas befogenheter enligt beredskapslagen.
Med allvarliga störningssituationer under normala förhållanden avses sådana störningssituationer som hotar samhällets funktion, som har omfattande konsekvenser för samhället och vars hantering utöver kreditinstitutets egna åtgärder förutsätter samarbete mellan myndigheterna och särskilda åtgärder. Till sådana störningssituationer hör till exempel lokala eller riksomfattande storolyckor, ofog, brottslighet eller terrorism, skadliga kränkningar av informationssäkerheten, störningar i eldistribution eller kommunalteknik, olika naturkatastrofer, såsom extrema väderförhållanden eller allvarliga epidemier, samt otaliga antal andra hot mot säkerheten i samhället som orsakar allvarliga störningar i ett kreditinstituts utrustning, system eller tjänster, men som ändå inte är sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen.
Bestämmelsen i 1 mom. om skyldigheten att vidta förberedelser motsvarar i övrigt gällande lag. Med beredskapsskyldighet avses att företaget genom planering, förberedelser i förväg och andra åtgärder ser till att dess verksamhet fortsätter störningsfritt. Beredskapsskyldigheten består av såväl planering som grundar sig på riskbedömning som av åtgärder som genomförs när en risk realiseras. Avsikten med paragrafen är att säkerställa att den som är skyldig att vidta förberedelser vidtar alla nödvändiga åtgärder för att verksamheten ska fortsätta störningsfritt i allvarliga störningssituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.
På motsvarande sätt som i den gällande bestämmelsen kan beredskap innebära till exempel upprätthållande av reservutrymmen, reservsystem och beredskap för distansverksamhet samt beredskap för manuell verksamhet. Till de oundgängliga funktioner som ska upprätthållas under undantagsförhållanden hör att trygga fortsatt penningförsörjning och betalningsförmedling. Under undantagsförhållanden kan det också vara nödvändigt att sköta andra uppgifter som hänför sig till kreditinstitutens huvudsakliga verksamhet. Anlitandet av tjänsteföretag eller någon annan tjänsteleverantör för skötseln av uppgifterna påverkar inte kreditinstitutens skyldighet att förbereda sig inför undantagsförhållanden. Trots att ett kreditinstitut har utlokaliserat någon av sina funktioner är det inte motiverat att kreditinstitutet samtidigt kan överföra sin lagstadgade skyldighet att vidta förberedelser på sin avtalspartner. Kreditinstituten ansvarar för upprätthållandet av sin beredskap också när de anlitar ett tjänsteföretag eller någon annan tjänsteleverantör för att utföra sina uppgifter.
I paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. med bestämmelser om kreditinstituts skyldighet att fortgående upprätthålla beredskap att använda de system och tjänster som avses i 3 och 6 § i den föreslagna lagen om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen. Ett kreditinstitut ska således ha behövlig teknisk beredskap att ansluta sig till det kontosystem inom försörjningsberedskapen som förvaltas av Verket för finansiell stabilitet samt till det reservsystem för betalningar mellan banker som förvaltas av Finlands Bank. Ett kreditinstitut som inte tillhandahåller betaltjänster som ska kopplas till kontosystemet inom försörjningsberedskapen, såsom betalkonton, ska inte omfattas av skyldigheten.
Kreditinstituten ska kunna anpassa sin verksamhet så att de tillhandahåller tjänsterna med hjälp av reservarrangemang tills deras primära system åter kan användas eller tills kreditinstituten har gått över till att använda tjänsterna inom kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
Beredskapsskyldigheten gäller vart och ett kreditinstitut för sig och beredskapsplaneringen sker aktörsvis. Syftet med beredskapsplaneringen är dock att säkerställa att kontinuiteten i de tjänster som är nödvändiga med tanke på samhällets vitala funktioner tryggas. Detta förutsätter att beredskapsplanerna för aktörerna på finansmarknaden är sinsemellan förenliga och grundar sig på enhetliga planeringsgrunder. Enligt 13 § i beredskapslagen samordnar varje ministerium förberedelserna inom sitt ansvarsområde. Därför är det motiverat att det i enlighet med vad som föreslås i 3 mom. föreskrivs om grunderna för och ordnandet av beredskapsplaneringen på finansmarknaden genom förordning av finansministeriet.
18 kap. Särskilda bestämmelser om utländska kreditinstitut
5 §.Beredskap för undantagsförhållanden. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om beredskapsskyldigheten för filialer till utländska kreditinstitut. Enligt bestämmelsen ska alla filialer till utländska kreditinstitut vidta förberedelser på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 16 § 1 mom. Skyldigheten enligt 16 § 2 mom. att fortgående upprätthålla beredskap att vid behov använda reservsystem enligt lagen om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen gäller däremot endast betydande filialer.