1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Statsrådet tillsatte den 12 oktober 2023 en parlamentarisk arbetsgrupp för att bedöma finansieringen av Rundradion Ab, Rundradions förhållande till kommersiella medier och behovet av att ändra lagen om Rundradion Ab (1380/1993) samt noggrant avgränsa Rundradion Ab:s uppgifter. Den parlamentariska arbetsgrupp som bedömt Rundradion Ab:s allmännyttiga uppgift och finansiering publicerade sitt betänkande den 12 september 2024. I sitt betänkande föreslår arbetsgruppen att man i finansieringen av Rundradion Ab åren 2025–2027 inte gör den indexjustering som avses i 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998), nedan
lagen om televisions- och radiofonden
. Arbetsgruppen föreslog också att statsrådet ska se över grunderna för rundradioskatten så att intäkterna av skatten och Rundradion Ab:s anslag skulle motsvara varandra på ett bättre sätt än i dagsläget under de kommande åren. Utgångspunkten för att granska en sänkning av rundradioskatten borde vara att skattesänkningen riktas till låg- och medelinkomsttagare.
För mervärdesskattens del föreslår arbetsgruppen att den mervärdesskatt som Rundradion Ab betalar av sitt anslag överförs från den nuvarande skattesatsen på 10 procent till en skattesats på 14 procent från och med den 1 januari 2026.
Propositionen hänför sig också till punkt 1.3 ”Skattepolitik” i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, och den skattepolitiska linjen beskrivs i bilaga C till programmet. Enligt regeringsprogrammet överförs inkontinensskydd, mensskydd och barnblöjor till den reducerade mervärdesskattesatsen på 14 procent. Dessutom överförs de nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent till skattesatsen på 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter. Detta innebär att bland annat rundradioverksamheten övergår från skattesatsen på 10 procent till skattesatsen på 14 procent.
1.2
Beredning
Propositionen har beretts vid finansministeriet.
Utkastet till proposition var på remiss mellan den 4 oktober och den 23 oktober 2024. Utlåtanden begärdes av de ministerier, myndigheter och andra berörda grupper som är centrala med tanke på förslagen.
Remisstiden avvek från huvudregeln i anvisningen för hörande vid författningsberedning, enligt vilken tiden för inlämnande av skriftliga utlåtanden ska vara minst sex veckor. Det fastställdes en kortare remisstid än vad som gäller enligt huvudregeln, för att förslagen som gäller rundradioskatten ska kunna sättas i kraft vid ingången av 2025 och beaktas vid förskottsuppbörden för 2025.
Beredningsunderlaget för propositionen inklusive begäran om utlåtande och de utlåtanden som kom in finns tillgängliga i den offentliga tjänsten på adressen
https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM147:00/2024
.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Rundradioskatt
Rundradioskatt har tagits ut sedan 2013 med stöd av lagen om rundradioskatt (484/2012). Rundradioskatten var en central del av reformen av finansieringen av Rundradion Ab. Den apparatbundna televisionsavgiften slopades, och man övergick till ett arrangemang där det av ett anslag i statsbudgeten årligen till statens televisions- och radiofond betalas det belopp som krävs för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Avsikten har varit att ett belopp som motsvarar anslaget ska samlas in genom rundradioskatten, som är en icke-öronmärkt skatt som inflyter till staten.
Bestämmelser om finansieringen för Rundradion Ab finns i lagen om televisions- och radiofonden. Statens televisions- och radiofond är en fond utanför statsbudgeten.
Enligt 3 § i lagen om televisions- och radiofonden har som Rundradion Ab:s basfinansiering fastställts 500 miljoner euro år 2013. Enligt 2 mom. i den paragrafen justeras anslagsbeloppet årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Som grund för justeringen används ett index som till en tredjedel består av levnadskostnadsindexet och till två tredjedelar av förtjänstnivåindexet. Åren 2015–2018 justerades Rundradions anslag inte i enlighet med förändringen i kostnadsnivån. Indexfrysningarna motiverades med det allmänna läget inom statsfinanserna.
Anslaget justerades i enlighet med 3 § i lagen till att motsvara den höjda kostnadsnivån (2,6 procent) för 2024 så att det uppgår till 593 652 000 euro 2024.
Enligt 2 § i lagen om rundradioskatt ska den som är allmänt skattskyldig i Finland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år betala rundradioskatt för personer på 2,5 procent av den del som överstiger 14 000 euro av summan av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten för skatteåret enligt inkomstskattelagen (1535/1992) eller av summan av en högre arbetsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Rundradioskatten ska dock inte överstiga 163 euro.
Samfund som bedriver rörelse eller lantbruk eller utövar yrke och vars beskattningsbara inkomst för skatteåret är minst 50 000 euro ska enligt 3 § betala 140 euro i rundradioskatt för samfund, plus 0,35 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 50 000 euro, dock högst 3 000 euro.
Rundradioskatten är en icke-öronmärkt skatt som inflyter i statsbudgeten, precis som andra skatter som inflyter till staten. Intäkterna av skatten går således inte direkt till Rundradion Ab eller till statens televisions- och radiofond. Den årliga avkastningen av rundradioskatten före skatteårets ingång och under skatteåret baserar sig på uppskattningar. Det årliga skatteutfallet beror på utvecklingen i de skattskyldigas inkomster och företagens resultat under skatteåret. Inkomsterna och resultaten är oberoende av de bedömningar av kommande förändringarna i förtjänstnivåindex och konsumentprisindex som används som grund för dimensioneringen av anslaget. Det slutliga skattebeloppet fastställs först efter att beskattningen har slutförts, det vill säga vid utgången av oktober det år som följer på skatteåret. Av denna anledning kan skattegrunderna inte fastställas så att skatteintäkterna exakt motsvarar det årliga anslaget. Då lagen stiftades var utgångspunkten den att skattegrunderna tidvis kommer att behöva justeras. Målet var att skatteintäkten åtminstone på längre sikt ska motsvara anslaget.
På basis av senaste fastslagna beskattning från 2022 uppgick den debiterade rundradioskatten till 570,6 miljoner euro, varav andelen rundradioskatt för fysiska personer var 536,8 miljoner euro och andelen rundradioskatt för samfund 33,8 miljoner euro. Rundradioskatt för personer betalades av ungefär 3,64 miljoner inkomsttagare, varav ungefär 2,98 miljoner betalade det maximala beloppet, dvs. 163 euro.
2.2
Mervärdesbeskattning av rundradioverksamheten
2.2.1
Lagstiftningen i Europeiska unionen
Grunden för skatt inom det mervärdesskattesystem som tillämpas i Finland har definierats på ett sätt som är bindande för Finland i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, nedan
mervärdesskattedirektivet
. Mervärdesskatt betalas i regel på all försäljning av varor och tjänster som sker i form av ekonomisk verksamhet inom EU:s skatteområde, om inte försäljningen är skattefri enligt direktivet.
I artikel 132 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs det om undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset. Enligt artikel 132.1 q ska medlemsstaterna undanta icke-kommersiell verksamhet som utförs av offentliga radio- och televisionsorgan från mervärdesskatt.
Vid medlemskapsförhandlingarna mellan Finland och EU beviljades Finland rätt att tillämpa vissa undantag från bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet under en övergångsperiod. Enligt artikel 379.1 i mervärdesskattedirektivet får Finland fortsätta att beskatta de transaktioner som anges i del A punkt 2 i bilaga X till direktivet så länge som samma transaktioner beskattas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 1994. Enligt del A punkt 2 i bilaga X får medlemsstaterna fortsätta att beskatta icke-kommersiell verksamhet som utförs av offentliga radio- och televisionsorgan.
För medlemsstaterna bindande bestämmelser om strukturen hos och nivån på de skattesatser som ska tillämpas vid mervärdesbeskattningen finns i mervärdesskattedirektivet.
Mervärdesskattedirektivet ändrades genom rådets direktiv (EU) 2022/542 av den 5 april 2022 om ändring av direktiven 2006/112/EG och (EU) 2020/285 vad gäller mervärdesskattesatser, nedan
skattesatsdirektivet
.
Bestämmelser om skattesatsernas struktur och nivå finns i kapitel 2 i avdelning VIII i mervärdesskattedirektivet. I enlighet med artiklarna 96 och 97 i det direktivet ska medlemsstaterna tillämpa en normalskattesats som inte ska vara lägre än 15 procent av beskattningsunderlaget. Enligt direktivet är det frivilligt för medlemsstaterna att tillämpa reducerade skattesatser.
I artikel 98 i direktivet föreskrivs det om medlemsstaternas rätt att tillämpa reducerade skattesatser. Enligt artikel 98.1 första stycket i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser. Dessa reducerade skattesatser ska enligt artikel 98.1 andra stycket fastställas som en procentsats av beskattningsunderlaget, vilken inte får understiga 5 procent och ska endast tillämpas på leveranser av de varor och tillhandahållanden av de tjänster som förtecknas i bilaga III. Enligt artikeln i fråga får medlemsstaterna således tillämpa en eller två reducerade skattesatser på minst 5 procent.
Medlemsstaterna får enligt artikel 98.1 tredje stycket i direktivet tillämpa dessa reducerade skattesatser på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av högst 24 punkter i bilaga III. Regeln om en reducerad skattesats på minst 5 procent ändrades genom skattesatsdirektivet så att till den fogades en kvantitativ begränsning av punkterna i ovannämnda bilaga III. Bilagan ändrades genom skattesatsdirektivet så att förteckningen över de varor och tjänster som den reducerade skattesatsen gäller utvidgades och uppdaterades. I bilagan gjordes också korrigeringar av teknisk natur.
I punkt 8 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet nämns mottagning av radio- och tv-sändningstjänster och webbutsändningar av sådana program som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster samt internetanslutningstjänster som tillhandahålls som ett led i digitaliseringspolitik som medlemsstaterna fastställt.
2.2.2
Nationell lagstiftning
Enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) ska mervärdesskatt i regel betalas på all rörelsemässig försäljning av varor och tjänster.
Den allmänna skattesats som tillämpas på försäljning av varor och tjänster i Finland är enligt 84 § i mervärdesskattelagen 25,5 procent. Höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen till 25,5 procent trädde i kraft den 1 september 2024. Före detta var den allmänna mervärdesskattesatsen 24 procent.
Utöver den allmänna skattesatsen tillämpas i Finland två nedsatta skattesatser på 14 och 10 procent. I lagens 85 § föreskrivs det om de nyttigheter på vilka den nedsatta skattesatsen på 14 procent tillämpas. Denna högre nedsatta skattesats tillämpas på livsmedel, restaurang- och cateringtjänster samt fodermedel. Den nedsatta skattesatsen gäller inte levande djur, vattenledningsvatten eller alkoholdrycker som avses i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker och tobaksprodukter.
Lagens 85 a § innehåller bestämmelser om de nyttigheter som omfattas av den lägre nedsatta skattesatsen, det vill säga skattesatsen på 10 procent. Enligt 85 a § 1 mom. 5 punkten tillämpas skattesatsen på 10 procent på det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får av landskapet Ålands inkomster av medieavgifter.
Tillämpningen av den nedsatta skattesatsen i stället för den allmänna skattesatsen har motiverats av mediepolitiska skäl. Dessutom är det mer motiverat att tillämpa den nedsatta skattesatsen för att förbättra neutraliteten i upphandlingen än att befria verksamheten från skatt. I förarbetena till mervärdesskattelagen (RP 88/1993 rd) konstateras det att uteslutande av rundradioverksamheten från beskattningen skulle ha lett till problem när det gäller konkurrensneutraliteten i samband med Oy Yleisradio Ab:s anskaffningar. Det skulle i så fall ha blivit nödvändigt att köpa in de program som skaffas hos utomstående programproducenter till ett skattepliktigt pris utan avdragsrätt, vilket skulle ha gynnat Oy Yleisradio Ab:s egen programproduktion. I förarbetena föreslogs det att rundradioverksamheten börjar beskattas i syfte att förebygga konkurrensstörningar. Ålands Radio och Tv Ab bedriver rundradioverksamhet i landskapet Åland. Den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får har ansetts vara lik den ersättning som Rundradion Ab får från statens radiofond och följaktligen bör samma bestämmelser gälla för dem (StaUB 35/1997 rd).
3
Målsättning
Syftet med de ändringar som föreslås i lagen om rundradioskatt är att lindra rundradioskatten så att intäkterna av skatten och Rundradion Ab:s anslag bättre ska motsvara varandra under de kommande åren.
De ändringar i mervärdesskattelagen som föreslås i propositionen utgör en del av de skattepolitiska åtgärder i regeringsprogrammet som stöder målet att balansera de offentliga finanserna. De förslag som gäller mervärdesbeskattningen medför att statens skatteintäkter ökar.
I enlighet med regeringsprogrammet strävar regeringen genom sin skattepolitik efter att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringen skärper inte den totala skattegraden genom sina beslut.
Enligt den ekonomivetenskapliga forskningen kan en höjning av den bredbasiga konsumtionsskatten anses vara en mindre skadlig åtgärd med tanke på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten än en skärpning av inkomstbeskattningen av arbete och företagsverksamhet.
T.ex. Arnold, J. med flera 2011: Tax policy for economic recovery and growth. The Economic Journal, 121. Även Johansson, Å. med flera 2008: Taxation and economic growth. OECD Economics Department Working Papers, No. 620.
I mervärdesbeskattningen ligger betoningen på det fiskala målet, och det är inte ändamålsenligt att använda denna skatteform till exempel i styrande syfte eller för inkomstfördelningsändamål.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
Rundradioskatt
Den parlamentariska arbetsgruppen föreslog att ingen indexjustering görs i finansieringen av Rundradion Ab 2025–2027. Avsikten är att reglera frågan genom en ändring av 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond. Ett förslag om detta ingår i regeringens proposition RP 184/2024 rd.
I tabellen nedan ges en bedömning av motsvarigheten mellan Rundradion Ab:s finansiering och intäkterna av rundradioskatten åren 2022–2027, i vilken frysningen av Rundradion Ab:s finansiering har beaktats men grunderna för rundradioskatten förblir oförändrade.
| 2022 | 2023* | 2024* | 2025* | 2026* | 2027* |
Yle-index, %** | 2,5 | 3,4 | 3,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Överföring till statens televisions- och radiofond (budgetmoment 31.20.60), € | 557 | 576 | 594 | 594 | 594 | 594 |
Rundradioskatt sammanlagt, € | 571 | 588 | 603 | 607 | 613 | 619 |
-varav rundradioskatt (L om rundradioskatt 2 §), € | 537 | 555 | 569 | 572 | 577 | 581 |
-varav rundradioskatt (L om rundradioskatt 3 §), € | 34 | 33 | 34 | 35 | 37 | 38 |
Skillnad, € | 14 | 12 | 9 | 14 | 20 | 25 |
Skillnad, % | 2,5 | 2,0 | 1,6 | 2,3 | 3,3 | 4,2 |
*prognos
** Ändring enligt budgetpropositionen/tilläggsbudgetpropositionen 2022–2024, indexfrysning 2025–2027
Den parlamentariska arbetsgruppen föreslog att statsrådet ska se över grunderna för rundradioskatten så att intäkterna av skatten och Rundradion Ab:s anslag bättre motsvarar varandra under de kommande åren. Utgångspunkten när man granskar en sänkning av rundradioskatten borde vara att skattesänkningen ska riktas till låg- och medelinkomsttagare. Med stöd av det som presenteras ovan kan det konstateras att rundradioskatten bör sänkas med cirka 25 miljoner euro årligen för att intäkterna av skatten och anslagets storlek ungefär ska motsvara varandra 2027.
Med stöd av det som anförs ovan föreslås det att rundradioskatten för personer sänks så att den inkomstgräns på vars överstigande del skatten tas ut höjs från 14 000 euro till 15 150 euro och så att maximibeloppet av skatt som ska betalas sänks från 163 euro till 160 euro. Eftersom maximibeloppet för rundradioskatten redan uppnås med en årsinkomst på cirka 21 000 euro, kan sänkningen inte riktas till låg- och medelinkomsttagare endast genom att inkomstgränsen höjs. För att sänkningen i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens riktlinje också ska riktas till medelinkomsttagare föreslås det dessutom att maximibeloppet sänks. Sänkningen av maximibeloppet riktas till alla som betalar maximibeloppet.
I tabellen nedan anges den föreslagna ändringens effekt på rundradioskatten för personer på olika inkomstnivåer.
Mervärdesskatt inom rundradioverksamheten
I propositionen föreslås det att rundradioverksamheten, som i nuläget omfattas av tillämpningsområdet för den lägre nedsatta skattesatsen, överförs till tillämpningsområdet för den högre nedsatta skattesatsen. Skattesatsen för det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får av de medieavgifter som landskapet Åland tar ut stiger således från 10 procent till 14 procent.
På rundradioverksamheten ska således enligt förslaget tillämpas samma skattesats som på livsmedel, restaurang- och cateringtjänster och fodermedel. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och 18 b och 22 a § i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (RP 141/2024 rd) föreslås det att de nyttigheter som i nuläget omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent ska överföras till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter samt rundradioverksamhet. Enligt propositionen ska dessutom mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor överföras från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Till följd av de föreslagna ändringarna kommer den nedsatta skattesatsen på 10 procent från och med den 1 januari 2026 att tillämpas endast på tidningar och tidskrifter.
I lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996) föreslås en hänvisningsändring som föranleds av ändringen av skattesatsen.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
4.2.1
Konsekvenser för den offentliga ekonomin
Den föreslagna ändringen av rundradioskatten beräknas minska intäkterna av rundradioskatt för fysiska personer med ungefär 25 miljoner euro 2025. År 2025 uppskattas utfallet av rundradioskatten vara 582,5 miljoner euro, varav andelen rundradioskatt för fysiska personer uppskattas vara 547,5 miljoner euro och andelen rundradioskatt för samfund 35 miljoner euro.
Vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition bedöms det att utfallet av rundradioskatten åren 2013–2024 har överskridit beloppet av anslag som överförts till statens televisions- och radiofond med sammanlagt cirka 121 miljoner euro. Syftet är att intäkterna av rundradioskattens åtminstone på längre sikt ska motsvara anslaget för Rundradion Ab. Det årliga skatteutfallet beror på utvecklingen i de skattskyldigas inkomster och företagens resultat under skatteåret. Inkomsterna och resultaten är oberoende av de bedömningar av kommande förändringarna i förtjänstnivåindex och konsumentprisindex som används som grund för dimensioneringen av anslaget. Skattegrunderna kan på så sätt inte fastställas så att skatteintäkterna exakt motsvarar anslaget för Rundradion Ab. Således kommer behovet av att justera skattegrunderna också omprövas senare om utvecklingen av skatteutfallet ger anledning till det.
I tabellen nedan ges en bedömning av motsvarigheten mellan Rundradion Ab:s finansiering och intäkterna av rundradioskatten åren 2023–2028 i vilken både frysningen av Rundradion Ab:s finansiering och ändringen av skattegrunden för rundradioskatten har beaktats.
| 2023* | 2024* | 2025* | 2026* | 2027* | 2028* |
Yle-index, %** | 3,4 | 3,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 2,7 |
Överföring till statens televisions- och radiofond (budgetmoment 31.20.60), € | 576 | 594 | 594 | 594 | 594 | 609 |
Rundradioskatt sammanlagt, € | 588 | 603 | 582 | 589 | 595 | 603 |
-varav rundradioskatt (L om rundradioskatt 2 §), € | 555 | 569 | 547 | 553 | 557 | 564 |
-varav rundradioskatt (L om rundradioskatt 3 §), € | 33 | 34 | 35 | 37 | 38 | 39 |
Skillnad, € | 12 | 9 | -11 | -4 | 1 | -6 |
Skillnad, % | 2,0 | 1,6 | -1,9 | -0,8 | 0,2 | -1,0 |
*prognos
** Ändring enligt budgetprop./tilläggsbudgetprop. 2023–2024, indexfrysning och ändring av skattegrunderna 2025–2027
Den föreslagna ändringen i rundradioskatten förväntas inte ha några konsekvenser för Rundradion Ab:s finansiella ställning, eftersom det inte finns något omedelbart samband mellan skatteutfallet och anslagsbeloppet.
Höjningen av mervärdesskattesatsen för rundradioverksamhet, som enligt förslaget ska träda i kraft vid ingången av 2026, kommer att öka utfallet av mervärdesskatten med ungefär 19 miljoner euro årligen. Eftersom de indexfrysningar av Rundradion Ab:s finansiering 2025–2027 som föreslås i en separat regeringsproposition har en sänkande effekt på statens mervärdesskatteintäkter bedöms det att statens mervärdesskatteintäkter kommer att sänkas med 1,5 miljoner euro på årsnivå på 2025 års nivå. Med beaktande av båda effekterna beräknas de föreslagna ändringarna öka statens mervärdesskatteintäkter med 16 miljoner euro på årsnivå på 2026 års nivå. 2027 och 2028 kommer statens mervärdesskatteintäkter att vara 15 miljoner euro högre på årsnivå. I uppskattningen av mervärdesskatteintäkterna ingår Rundradion Ab och Ålands Radio och Tv Ab.
Höjningen av mervärdesskatten 2026 kommer att försämra Rundradion Ab:s finansiella situation jämfört med en situation där höjningen inte görs. Höjningen av mervärdesskattesatsen för finansieringen från 10 procent till 14 procent kommer att minska nettofinansieringen med ungefär 3,5 procent.
Finansieringsläget för Ålands Radio och Tv Ab kommer inte att ändras i och med höjningen av mervärdesskatten, om det anslag som bolaget får av landskapet Åland beräknas på samma sätt som för närvarande. Då stiger anslagsnivån så att den motsvarar höjningen av skattesatsen och nettofinansieringen förblir oförändrad. En ökning av mervärdesskatteintäkterna kommer att medföra att det avräkningsbelopp som avses i 46 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) ökar, vilket stärker landskapet Ålands ekonomi. Således kan det bedömas att den totala inverkan av höjningen av mervärdesskatten på landskapet Ålands finansiella ställning är neutral.
4.2.2
Konsekvenser för hushållen
Den föreslagna ändringen av rundradioskatten innebär att tröskeln för betalning av rundradioskatt i fråga om löneinkomsterna stiger från nuvarande 14 750 euro till 15 900 euro. I fråga om pensionsinkomster och dagpenningsinkomster stiger tröskeln från nuvarande 14 000 euro till 15 150 euro. Till följd av förslaget minskar antalet personer som betalar rundradioskatt med cirka 90 000. Detta innebär dock inte någon betydande minskning av rundradioskattens skattebas, som är avsedd att vara bred. Den föreslagna ändringen ökar dessa personers disponibla inkomster med cirka 14,5 euro per år.
När tröskeln för betalningen av skatt överstigs ökar skattebeloppet successivt och når det maximala skattebeloppet vid en löneinkomst på 22 300 euro per år och en pensionsinkomst och dagpenningsinkomst på 21 550 euro per år. Inom det progressiva intervallet för rundradioskatten kommer den föreslagna ändringen att lindra beskattningen för cirka 637 000 skattskyldiga i genomsnitt med cirka 21 euro per år. Sänkningen av det maximala skattebeloppet minskar beskattningen för de cirka 3,1 miljoner skattskyldiga som betalar det maximala beloppet med 3 euro per år.
I tabellen nedan anges den föreslagna ändringens effekt på den genomsnittliga skattegraden hos olika inkomsttagare på olika inkomstnivåer.
Sett till olika inkomsttagargrupper kommer effekten i euro av sänkningen av rundradioskatten att främst riktas till pensionärerna, för vilka effekten är 49 procent, och till löntagarna, för vilka effekten är 43 procent. För arbetslösa är effekten cirka 4 procent. Av tabellen nedan framgår de genomsnittliga skattekonsekvenserna av ändringen per person i olika inkomsttagargrupper.
| Genomsnittlig förändring av rundradioskatten, €/person. |
Pensionär | -10 |
Näringsidkare | -7 |
Bolagsman i näringssammanslutning | -5 |
Jordbruksidkare | -5 |
Bolagsman i jordbrukssammanslutning | -6 |
Övriga | -14 |
Kapitalinkomsttagare | -5 |
Löntagare | -5 |
Arbetslös | -16 |
TOTALT | -7 |
4.2.3
Konsekvenser för inkomstfördelningen
De ändringar som föreslås i skattegrunderna för inkomstbeskattningen påverkar inkomstfördelningen mellan personer. Förändringen i inkomstskillnaderna mäts med hjälp av Ginikoefficienten. Ginikoefficienten är en indikator som beskriver fördelningen av hushållens disponibla inkomster och den kan ha ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde indikatorn har, desto större är inkomstskillnaderna. I Finland är inkomstskillnaderna små i jämförelse med till exempel de övriga OECD-länderna, men de har ökat avsevärt jämfört med början av 1990-talet. Den färskaste granskningen av inkomstskillnaderna är från 2022, och den har sammanställts av statistikcentralen utifrån totalstatistiken över inkomstfördelningen. Värdet för Ginikoefficienten, som beskriver inkomstskillnaderna, var 28,6, vilket är 0,5 procentenheter mindre än året innan.
I figuren nedan sammanfattas vilken inverkan den sänkning av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition har enligt inkomstdecil. Av figuren framgår att beskattningen lindras i alla inkomstdeciler. Inverkan är både i euro och relativt sett störst i inkomstdecil 2, det vill säga hushåll med låga inkomster. De ändringar som presenteras i figuren har räknats ut med ekvivalenta inkomster per hushåll enligt OECD:s modifierade ekvivalensskala.
Effekten av ändringen av rundradioskatten mätt med Ginikoefficienten är -0,01 procentenheter, vilket alltså innebär att åtgärden kommer att minska inkomstskillnaderna något.
4.2.4
Konsekvenser för sysselsättningen
Effekterna av de föreslagna ändringarna av rundradioskatten på sysselsättningen kan beräknas kalkylmässigt genom att man estimerar effekten av ändringarna på den så kallade sysselsättningsskattegraden, samt genom att man utnyttjar de estimat för elasticiteten i sysselsättningen som forskningslitteraturen erbjuder. De ändringar av rundradioskatten som föreslås i denna proposition uppskattas öka sysselsättningsskattegraden något. Uppskattningen av sysselsättningseffekterna baserar sig på ändringar i personers sysselsättningsskattegrad som simulerats med SISU-mikrosimuleringsmodellen. Med sysselsättningsskattegrad avses den andel av löneinkomsterna som går åt till förvärvsinkomstskatter, försäkringsavgifter av skattekaraktär och inkomstöverföringar när en arbetslös person blir sysselsatt. Eftersom arbetslösa personers löneinkomster inte kan iakttas, har dessa sysselsättningslöner uppskattats med en linjär regressionsmodell. Metoden har beskrivits närmare av bl.a. Kärkkäinen och Tervola (2018)
Kärkkäinen, O. och Tervola, J. (2018). Den ekonomiska politikens inverkan på inkomstskillnader och sysselsättning 2015–2018 (på finska).
. Det finns omfattande forskning kring elasticiteten i utbudet av arbetskraft, dvs. hur utbudet av arbetskraft reagerar på förändringar i incitamenten till sysselsättning. Lundberg och Norell (2020)
Lundberg, J. och Norell, J. (2020). Taxes, benefits and labour force participation: A survey of the quasiexperimental literature. Journal of the Finnish Economic Association, 1(1), 60–77.
drog utifrån 35 undersökningar slutsatsen att den politikrelevanta elasticiteten för hela populationen är 0,1–0,2. Jäntti m.fl. (2015)
Jäntti, M., Pirttilä, J., & Selin, H. (2015). Estimating labour supply elasticities based on cross-country micro data: A bridge between micro and macro estimates? Journal of Public Economics, 127, 87–99.
bedömde att deltagandeelasticiteten för Finlands del är 0,17, som har tillämpats i bedömningen av de sysselsättningseffekter som föreslås här. Förändringen i sysselsättning har beräknats genom att multiplicera antalet sysselsatta med ändringen i sysselsättningsskattegraden och den tillämpade elasticiteten. Den sänkning av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition kan bedömas i någon mån minska antalet sysselsatta, med knappt 200 sysselsatta.
Indexfrysningen av Rundradion Ab:s finansiering och den föreslagna höjningen av mervärdesskatten minskar Rundradion Ab:s konsumtion jämfört med en utvecklingsbana där finansieringen inte ändras och mervärdesskattesatsen inte höjs. Höjningen av mervärdesskattesatsen för finansieringen från 10 procent till 14 procent kommer att minska nettofinansieringen med ungefär 3,5 procent, vilket på nuvarande finansieringsnivå är sammanlagt cirka 19 miljoner euro per år. Vilka effekter den minskade konsumtionen kommer att ha för sysselsättningen och för de företag som betjänar branschen beror på hur besparingarna riktas. Av Rundradion Ab:s konsumtionsutgifter består nästan hälften av personalkostnader. År 2023 uppgick Rundradion Ab:s personalkostnader till 248,4 miljoner euro, det vill säga 47,3 procent av alla Rundradion Ab:s kostnader (Yles årsberättelse 2023). Efter personalkostnaderna är Rundradion Ab:s största kostnadsposter kostnaderna för programverksamheten, visningsrätter, teknikkostnader och distributionskostnader. Om man antar att ändringen i sin helhet minskar Rundradion Ab:s personalkostnader, kan det bedömas att ändringen kalkylmässigt minskar sysselsättningen med cirka 120 personer.
Sammanlagt bedöms de ändringar som föreslås i denna proposition i någon mån minska antalet sysselsatta.
4.2.5
Konsekvenser för jämställdheten mellan könen
Inkomstbeskattningen grundar sig på beskattning av inkomsterna. Eftersom beskattningen verkställs på samma sätt oberoende av kön innebär detta att konsekvenserna av de ändringar som föreslås i denna proposition inte är beroende av kön. Av de totala effekterna på skatteintäkterna av den sänkning av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition uppskattas cirka 43,4 procent hänföra sig till män och 56,6 procent till kvinnor. Att effekterna fördelar sig på detta sätt följer av fördelningen av förvärvsinkomster mellan könen.
4.2.6
Konsekvenser för skattestöden
Den föreslagna höjningen av mervärdesskatten minskar beloppet av skattestödet för rundradioverksamhet.
5
Remissvar
Utkastet till regeringsproposition var på remiss mellan den 4 oktober och den 23 oktober 2024. I det utkast till proposition som var på remiss ingick förslag om lindring av rundradioskatten för personer och höjning av mervärdesskatten för rundradioverksamheten som baserade sig på den parlamentariska arbetsgruppens förslag.
Utlåtande om utkastet till proposition lämnades av kommunikationsministeriet, Akava ry, Finlands näringsliv rf, Centralhandelskammaren rf, Medieförbundet rf, MTV Oy, Radio- ja televisiotoimittajien liitto - Radio- och televisionsredaktörernas förbund r.y., Raecom Oy, Suomen Journalistiliitto - Finlands Journalistförbund ry, Företagarna i Finland rf, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf, Rundradion Ab, Ylen ohjelmatyöntekijät - Rundradions programarbetare ry, Ålands landskapsregering samt Ålands radio och Tv Ab. Också en privatperson lämnade ett utlåtande.
Rundradioskatt
Radio- ja televisiotoimittajien liitto - Radio- och televisionsredaktörernas förbund r.y., Suomen Journalistiliitto - Finlands Journalistförbund ry och Ylen ohjelmatyöntekijät - Rundradions programarbetare ry ansåg i sina utlåtanden att de ändringar som föreslås i grunderna för rundradioskatten för personer inte uppfyller den parlamentariska arbetsgruppens riktlinje eftersom sänkningen också gäller höginkomsttagare.
Den parlamentariska arbetsgruppen föreslog att statsrådet ska se över grunderna för rundradioskatten så att intäkterna av skatten och Rundradion Ab:s anslag bättre motsvarar varandra under de kommande åren. Utgångspunkten när man granskar en sänkning av rundradioskatten borde vara att skattesänkningen ska riktas till låg- och medelinkomsttagare. Den sänkning av rundradioskatten som föreslås i propositionen riktas främst till låginkomsttagare eftersom den inkomstgräns på vars överstigande del skatten tas ut höjs från 14 000 euro till 15 150 euro. Genom höjningen av inkomstgränsen kommer cirka 90 000 personer att befrias helt från rundradioskatten, och dessutom kommer ändringen att sänka skatten för alla de personer som betalar rundradioskatt men som inte betalar det maximala skattebeloppet. Konsekvensbedömningen i propositionen har preciserats till denna del.
Rundradion Ab ansåg i sitt utlåtande att man i kommande beslut om rundradioskatt också ska fästa uppmärksamhet vid att antalet betalare av rundradioskatt också i fortsättningen förblir så stort som möjligt och föreslog i anslutning till detta att det till propositionen fogas ett omnämnande av bakgrunden till rundradioskatten. Konsekvensbedömningen i propositionen har kompletterats till denna del.
Finlands näringsliv rf föreslog i sitt utlåtande att rundradioskatten för samfund ska ändras så att den blir skattetekniskt mer fungerande. Enligt Finlands näringsliv rf borde avdraget för rundradioskatten för samfund i näringsbeskattningen slopas och samfund kompenseras för slopandet till exempel genom att det i rundradioskatten för samfund görs motsvarande sänkningar som de sänkningar av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition. Enligt utlåtandet skulle detta göra rundradioskatten för samfund skattetekniskt och administrativt mer fungerande. Företagarna i Finland rf och Raecom Oy föreslog att rundradioskatten för samfund ska lindras. Genom denna regeringsproposition genomförs den parlamentariska arbetsgruppens ändringsförslag om en sänkning av rundradioskatten som främst riktas till låg- och medelinkomsttagare. Under beredningen av propositionen har rundradioskatten för samfund inte behandlats, och på grund av tidsplanen för propositionen är det inte heller möjligt att bedöma rundradioskatten för samfund under den fortsatta beredningen.
Mervärdesbeskattning av rundradioverksamheten
Radio- ja televisiotoimittajien liitto – Radio- och televisionsredaktörernas förbund r.y., Suomen Journalistiliitto – Finlands Journalistförbund ry, Rundradion Ab och Ålands Radio och Tv Ab hänvisade i sina utlåtanden till den europeiska mediefrihetsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1083 om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiv 2010/13/EU), som träder i kraft 2025, och ansåg att propositionen försämrar verksamhetsförutsättningarna för leverantörer av public service-medier. Rundradion Ab föreslog att omnämnanden av artiklarna 5 och 21 i mediefrihetsförordningen ska fogas till propositionen för att på ett omfattande sätt beskriva författningsgrunden. Yleisradion ohjelmatyöntekijät - Rundradions programarbetare ry och Ålands Radio och Tv Ab fäste uppmärksamhet vid att mervärdesskattesatsen för rundradioverksamheten efter lagändringen kommer att vara 14 procent, medan mervärdesskattesatsen för tidningar och tidskrifter fortsättningsvis kommer att vara 10 procent. Ålands Radio och Tv Ab påpekade att olika skattesatser för rundradiobolag och privata medier kan stå i strid med kraven på icke-diskriminering och rättvisa i den europeiska mediefrihetsförordningen. Medieförbundet rf konstaterade för sin del att mediefrihetsförordningen förutsätter att finansieringen av rundradiobolag är tillräcklig, hållbar och förutsebar. Enligt mediefrihetsförordningen ska de ekonomiska resurserna trygga det redaktionella oberoendet hos rundradiobolagen. Medieförbundet rf påpekade att mediefrihetsförordningen inte fastställer hur stor en tillräcklig budget för Rundradion Ab är och att besluten om Rundradion Ab:s finansiering har fattats på förhand för flera år framåt. MTV Oy lyfte i sitt utlåtande fram att olika mediers ställning i förhållande till mervärdesskatten varierar avsevärt. MTV Oy och Företagarna i Finland rf ansåg det motiverat att höja mervärdesskattesatsen för rundradioverksamheten.
En del av remissinstanserna yttrade sig också mer allmänt om Rundradion Ab:s roll, omfattningen av dess uppgifter samt finansieringen av den.
Radio- ja televisiotoimittajien liitto – Radio- och televisionsredaktörernas förbund r.y., Suomen Journalistiliitto – Finlands Journalistförbund ry och Yleisradion ohjelmatyöntekijät – Rundradions programarbetare ry fäste även uppmärksamhet vid att förslaget om höjning av mervärdesskatten har betydande sammantagna konsekvenser med det förslag om ändringar i lagen om statens televisions- och radiofond som är på remiss samtidigt. Enligt remissinstanserna behöver de sammantagna konsekvenserna av dessa propositioner bedömas för att de totala konsekvenserna av ändringarna ska beaktas.
Propositionen har inte ändrats till följd av de ovannämnda utlåtandena. I denna proposition föreslås inga ändringar i Rundradion Ab:s uppgifter eller nivån på dess finansiering. I konsekvensbedömningen har den sammantagna effekten av de indexfrysningar som föreslås i en separat regeringsproposition och ändringen av mervärdesskattesatsen på statens skatteintäkter beaktats. Höjningen av mervärdesskattesatsen för rundradioverksamheten kan inte anses strida mot den europeiska mediefrihetsförordningen eller annars vara diskriminerande. Utgångspunkten för mervärdesbeskattningen är att den inte får snedvrida konkurrensen eller vara diskriminerande. Olika skattesatser för rundradioverksamhet och tidningar och tidskrifter kan inte anses snedvrida konkurrensen. Skillnaden i skattesats mellan rundradioverksamheten å ena sidan och tidningar och tidskrifter å andra sidan har tidigare varit mycket större än den skillnad på fyra procentenheter som föreslås i propositionen. Prenumerationer på tidningar och tidskrifter omfattades länge av en nollskattesats. Skillnaden mellan skattesatserna ansågs inte då vara diskriminerande, och med hänsyn till att skillnaden också efter höjningen kommer att vara betydligt mindre än tidigare kan de olika skattesatserna inte heller nu anses vara diskriminerande.
Radio- ja televisiotoimittajien liitto – Radio- och televisionsredaktörernas förbund r.y., Suomen Journalistiliitto – Finlands Journalistförbund ry och Ylen ohjelmatyöntekijät – Rundradions programarbetare ry ansåg att bedömningen av konsekvenserna för sysselsättningen i propositionen var bristfällig, eftersom den effekt som höjningen av mervärdesskatten för Rundradion Ab har på sysselsättningen inte enligt remissinstansernas uppfattning hade beaktats i bedömningen. Rundradion Ab konstaterade att det i propositionen inte tillräckligt tydligt hade beskrivits vilka konsekvenser ändringen av skattesatsen har för Rundradion Ab:s nettofinansiering. Propositionens konsekvensbedömningar har förtydligats till denna del.
Ålands Radio och Tv Ab påpekade att ändringen av mervärdesskattesatsen inte minskar den finansiering som står till dess förfogande, om inte Ålands landskapsregering ändrar nuvarande praxis för beräkningen av anslagen till Ålands Radio och Tv Ab. Propositionens konsekvensbedömningar har preciserats till denna del.
6
Specialmotivering
6.1
Lagen om rundradioskatt
2 §. Rundradioskatt för personer.
Det föreslås att
1 mom.
ändras så att den inkomstgräns på vars överstigande del skatten tas ut höjs från nuvarande 14 000 euro till 15 150 euro. Dessutom sänks skattens maximibelopp från 163 euro till 160 euro.
6.2
Mervärdesskattelagen
85 §.
I paragrafen föreskrivs det om de nyttigheter på vilka den nedsatta skattesatsen på 14 procent tillämpas.
Till förteckningen i
1 mom.
fogas en ny 4 punkt med ett omnämnande av den rundradioverksamhet som överförs till tillämpningsområdet för skattesatsen på 14 procent. Punkten föreslås ha samma innehåll som den motsvarande 5 punkten i 85 a § som föreslås bli struken.
85 a §.
I paragrafen föreskrivs det om de nyttigheter på vilka den nedsatta skattesatsen på 10 procent tillämpas.
I den gällande paragrafens
1 mom.
5 punkt ingår en bestämmelse om att en skattesats på 10 procent ska tillämpas på det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får av landskapet Ålands inkomster av medieavgifter. Denna punkt föreslås bli struken i paragrafen så att 6–11 punkten i gällande 1 mom. blir 5–10 punkten.
Hänvisningarna i
3 och 4 mom.
ses över med anledning av ändringarna i 1 mom.
140 §.
Hänvisningen i paragrafens
3 mom.
ses över till följd av ändringarna av 85 och 85 a §.
6.3
Lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen
22 a §.
Hänvisningen i paragrafens
1 mom.
ses över till följd av ändringen av 85 a § i mervärdesskattelagen.
7
Ikraftträdande
Det föreslås att ändringarna i lagen om rundradioskatt träder i kraft den 1 januari 2025. Avsikten är att lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2025.
Det föreslås att ändringarna i mervärdesskattelagen och i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2026.
Ändringarna i mervärdesskattelagen ska tillämpas på de belopp som Rundradion Ab har fått ur statens televisions- och radiofond och som räknas in i skattegrunden och på den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab har fått av inkomster av medieavgifter och som räknas in i skattegrunden, och som har erhållits efter lagens ikraftträdande.