2.4.1
Nuläge
I 3 kap. i sjukförsäkringslagen föreskrivs om ersättningar för vård och undersökningar.
Från ingången av 2023 har såsom ersättningar för privat vård och undersökningar med stöd av 3 kap. 1–3 § i sjukförsäkringslagen ersatts 1) sådana undersökningar som en läkare utfört för konstaterande av en eventuell sjukdom eller bestämmande av vård, den vård som en läkare gett och kostnaderna för anskaffning av läkarintyg eller läkarutlåtande som behövs för ansökan om förmåner enligt sjukförsäkringslagen, 2) av en tandläkare utförd vård av mun och tänder, undersökning av mun och tänder en gång vartannat kalenderår eller en gång per kalenderår, om tandläkaren vid en undersökning konstaterat att den försäkrades hälsotillstånd förutsätter årliga undersökningar, samt regleringsvård när det är fråga om vård som är nödvändig för behandlingen av någon annan sjukdom än en tandsjukdom, 3) undersöknings- och vårdåtgärder som föreskrivits av en specialist i psykiatri, en specialist i mun- och käkkirurgi eller en tandläkare, om undersökningen eller vården har utförts eller getts av en sådan annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i sjukförsäkringslagen eller om åtgärden har vidtagits vid en sådan verksamhetsenhet inom den privata hälso- och sjukvården som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990), samt 4) undersökningar utförda av en psykolog, om det är fråga om av en läkare föreskrivna undersökningar som hänför sig till någon annan undersökning eller vård av den försäkrade.
Andra undersöknings- och vårdåtgärder än sådana som föreskrivits av en tandläkare, en specialist i mun- och käkkirurgi eller en specialist i psykiatri, t.ex. laboratorie- och radiologiska undersökningar, ersätts inte av FPA. Exempelvis fysioterapi och assisterad befruktning ersätts inte heller enligt den gällande lagstiftningen.
Kostnader för privat vård och undersökning ersätts högst till ett belopp som motsvarar ersättningstaxan. I statsrådets förordning om grunderna för ersättningstaxorna enligt 3 kap. 4 och 5 § i sjukförsäkringslagen (1336/2004) föreskrivs om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxor samt om grunderna för grund- och specialtaxorna för läkar- och tandläkararvoden enligt sjukförsäkringslagen. På basis av grunderna för ersättningstaxorna och ersättningstaxornas maximibelopp fastställer FPA en förteckning över de undersöknings- och vårdåtgärder som ska ersättas samt ersättningstaxorna för dem. Grunderna för ersättningstaxorna och de ersättningstaxor som ska fastställas baserar sig i enlighet med 3 kap. 6 § i sjukförsäkringslagen på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som ska ersättas samt på de tillgängliga medlen för ersättningar.
Med stöd av sjukförsäkringslagen ersätts också resekostnader i anslutning till behandlingen av en sjukdom när undersökningen eller vården ska ersättas med stöd av sjukförsäkringslagen.
Syftet med ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården enligt sjukförsäkringslagen har varit att utöka de försäkrades ekonomiska möjligheter att anlita tjänster inom den privata hälso- och sjukvården och på så sätt stödja friheten att välja producent av hälso- och sjukvårdstjänster. Avsikten med ersättningarna har inte varit att ge de försäkrade rätt till ett bredare serviceutbud än vad den offentliga hälso- och sjukvården erbjuder eller att jämna ut inkomstskillnader, utan att ersätta kostnader för nödvändig sjukvård. Syftet med ersättningarna för vård och undersökningar är att de ska fungera som ett system som kompletterar de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. Den försäkrade har möjlighet att välja både tjänsteproducent och läkare, tandläkare eller någon annan utbildad person inom hälso- och sjukvården.
Under tidigare år har flera inbesparingar riktats mot ersättningarna för vård och undersökningar inom den privata sjukvården. Vid ingången av 2023 genomfördes betydande inskränkningar i rätten till ersättning och sänkningar av ersättningstaxorna. Syftet med ändringarna var att åstadkomma besparingar i sjukförsäkringens ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården och styra en del av medlen till välfärdsområdenas allmänna finansiering (RP 237/2022 rd).
Tack vare den tilläggsfinansiering som man kom överens om under budgetförhandlingarna hösten 2023 höjdes ersättningstaxan för allmänläkare och specialistläkare från 8 euro till 30 euro för fysiska mottagningar och till 25 euro för videomottagningar från ingången av 2024. Ersättningstaxorna för psykiatriska mottagningar höjdes till 30–40 euro beroende på mottagningens längd. Även ersättningstaxorna för psykiatriska åtgärder, såsom psykoterapi, höjdes. Ersättningstaxan för tandläkares grundundersökning höjdes från 15,50 euro till 30 euro. Höjningen av ersättningarna förutsatte inga lagändringar utan FPA fastställde ersättningstaxorna i enlighet med den gällande sjukförsäkringslagen. Regeringen har föreslagit att ersättningarna för assisterad befruktning ska återinföras genom regeringens proposition 174/2024 rd.
2.4.2
Bedömning av nuläget
2.4.2.1
Allmänt
I tabell 1 beskrivs mottagarna av FPA-ersättningar och de utbetalda ersättningarna för hela 2023 i fråga om alla ersättningar för läkararvoden, tandvårdsarvoden samt undersökningar och vård. Ersättningar för läkararvoden betalades till cirka 26 procent och för tandläkararvoden till knappt 17 procent av befolkningen. I denna tabell innefattar tandvården tandläkararvoden och munhygienistarvoden, men inte av tandläkare ordinerad undersökning och vård.
Tabell 1.
Mottagare av FPA-ersättningar och utbetalda ersättningar 2023. Källa: Kelasto.
Förmånsslag | Mottagare | Befolkningsandelar i procent | Besök | Ersättningar euro | Kostnader euro | Ersättningsprocent |
Läkararvoden | 1 461 360 | 26,0 | 3 380 161 | 30 864 977 | 392 051 063 | 7,9 |
Tandvård | 940 104 | 16,7 | 2 102 738 | 43 726 560 | 358 465 924 | 12,2 |
Undersökning och vård | 570 883 | 10,2 | 849 005 | 9 574 477 | 65 680 688 | 14,6 |
Av de läkararvoden som ersattes 2023 gällde merparten besök på specialistläkares mottagningar. Antalet specialistläkarbesök var cirka 2,68 miljoner (mottagare 1,28 miljoner) och de utbetalda ersättningarna sammanlagt 24,0 miljoner euro. Antalet allmänläkarbesök var cirka 647 000 (mottagare cirka 411 000) och de utbetalda ersättningarna sammanlagt 5,27 miljoner euro. Merparten av kostnaderna och ersättningarna för tjänster uppstår således av specialistläkararvoden. Enligt de besök som ersattes 2023 var de största specialområdena för privata specialistläkartjänster ögonsjukdomar, gynekologi och obstetrik, ortopedi och traumatologi samt allmänmedicin.
I tabell 2 beskrivs ersättningarna för läkararvoden i fråga om allmänläkare och de vanligaste specialområdena 2023. Flest besök som ersattes förekom hos allmänläkare och av specialområdena förekom flest besök som ersattes hos specialister i ögonsjukdomar.
Tabell 2.
De vanligaste läkarbesöken, mottagare och utbetalda ersättningar 2023. Källa: Kelasto.
Vårdgivare | Mottagare | Besök | Kostnader euro/besök | Ersättningar euro/besök | Ersättningsprocent |
Allmänläkare | 441 171 | 646 560 | 81,50 | 8,15 | 10 % |
Specialistläkare inom allmänmedicin | 178 843 | 251 217 | 89,23 | 8,40 | 9,4 % |
Specialist i ögonsjukdomar | 385 862 | 442 744 | 143,80 | 8,66 | 6,1 % |
Specialist i gynekologi och obstetrik | 262 454 | 308 485 | 121,68 | 8,36 | 6,92 % |
Specialist i ortopedi och traumatologi | 211 122 | 354 253 | 121,79 | 8,48 | 6,96 % |
I tabell 3 beskrivs mottagarna av tandvård, antalet besök, kostnaderna per besök och ersättningarna samt ersättningsprocenten i fråga om tandläkare, specialtandtekniker och munhygienister 2023. Ersättningar för tandläkararvoden har betalats till cirka 0,9 miljoner mottagare för cirka 1,7 miljoner besök och ersättningsprocenten har varit 12,4 procent. Ersättningar för munhygienistarvoden har betalats till cirka 0,3 miljoner mottagare för cirka 0,35 miljoner besök och ersättningsprocenten har varit 10,9 procent. Ersättningar för besök hos specialtandtekniker har betalats till 18 mottagare och ersättningsprocenten har varit 32,1 procent. Vård som ges av specialtandtekniker ersätts endast till frontveteraner och minröjare. De får ersättning för helprotesbehandling som utförts av en specialtandtekniker på basis av en tandläkares undersökning av munnen och tandläkarens behandlingsordination.
Tabell 3.
Mottagare av tandvård och ersättningar 2023. Källa: Kelasto.
Vårdgivare | Mottagare | Besök | Kostnader euro/besök | Ersättningar euro/besök | Ersättningsprocent |
Tandläkare | 875 458 | 1 747 190 | 178,39 | 22,12 | 12,4 |
Specialtandtekniker | 18 | 48 | 422,71 | 135,50 | 32,1 |
Munhygienister | 289 816 | 354 957 | 130,93 | 14,26 | 10,9 |
I tabell 4 beskrivs mottagarna av ersättningar för undersökningar och vård, antalet åtgärder, de avgifter som tagits ut per åtgärd och som helhet samt den kalkylerade ersättningen per åtgärd. Mest ersättningar för undersökningar och vård har betalats för radiologiska undersökningar. Eftersom det handlar om en sex månader retroaktiv ansökningstid för sjukvårdsersättningar, har det 2023 även betalts ersättningar för sådana åtgärder som vidtogs 2022, men som från och med den 1 januari 2023 inte längre har omfattats av sjukvårdsersättningar, såsom fysioterapi.
Tabell 4.
Mottagare av ersättningar, åtgärder, debiterade avgifter i medeltal och kalkylerade ersättningar i fråga om undersökningar och vård 2023. Källa: Kelasto.
Åtgärder | Mottagare | Antal åtgärder | Debiterade avgifter euro | Debiterad avgift euro/åtgärd | Kalkylerad ersättning euro/åtgärd |
Fysioterapi | 39 078 | 167 229 | 9 411 288 | 56,28 | 6,74 |
Laboratorieundersökningar | 69 632 | 170 990 | 10 923 202 | 63,88 | 16,61 |
Undersökningar av psykolog | 560 | 1 137 | 600 108 | 527,80 | 32,94 |
Radiologiska undersökningar | 477 799 | 831 368 | 43 565 724 | 52,40 | 6,50 |
Sjukvårdsåtgärder | 12 617 | 15 068 | 566 999 | 37,63 | 11,77 |
År 2022 fick sammanlagt cirka 142 700 mottagare ersättning för fysioterapi och antalet ersatta besök var cirka 966 600. Av dessa hade cirka 87 800 mottagare högst fyra ersatta besök under året. Näst flest (cirka 30 000 mottagare) hade vårdserier som omfattade 5–6 besök. År 2022 fick man FPA-ersättning på basis av läkarremiss för högst 15 vårdtillfällen per läkarremiss. Från och med den 1 januari 2023 har man inte längre fått FPA-ersättning för fysioterapi.
När propositionen bereddes har man haft tillgång till statistik över besök och ersättningar från januari-september 2024. Enligt statistiken har det inte inträffat några betydande förändringar i antalet besök trots höjningarna av ersättningstaxorna den 1 januari 2024. I tabell 5 beskrivs mottagarna av FPA-ersättningar, befolkningsandelarna, besöken, ersättningsprocenten samt ersättningarna per besök och de totala kostnaderna från januari till september 2023 och 2024.
Tabell 5.
Mottagare av ersättningar för läkararvoden och utbetalda ersättningar i hela landet från januari till september 2023 och 2024. Källa: Kelasto.
Tid | Mottagare | Befolkningsandelar i procent | Besök | Ersättningar euro | Kostnader euro | Ersättningsprocent | Ersättningar, euro per besök | Kostnader, euro per besök |
01–09 / 2024 | 1 259 153 | 22,3 | 2 598 994 | 65 977 801 | 321 348 317 | 20,5 | 25,39 | 123,64 |
01–09 / 2023 | 1 226 751 | 21,9 | 2 531 174 | 23 615 364 | 292 976 100 | 8,1 | 9,33 | 115,75 |
På lång sikt har anlitandet av privata läkartjänster minskat i förhållande till befolkningsutvecklingen. Åren 2014–2023 sjönk den andel av kostnaderna för privata läkartjänster som FPA ersatte. I bakgrunden finns delvis konsumenternas försämrade köpkraft till följd av inflationen, som påverkar anlitandet av privata tjänster
FPA:s Faktaportalen: Den minskade FPA-ersättningen återspeglas på lång sikt i besöken på privata läkarmottagningar. Adress: .
https://tietotarjotin.fi/sv/nyhet/1009918/den-minskade-fpa-ersattningen-oterspeglas-po-long-sikt-i-besoken-po-privata-lakarmottagningar
. Av figur 6 framgår hur antalet personer som fått ersättningar för läkararvoden och antalet besök har utvecklats 1986–2022. Under de senaste tio åren har antalet besök och mottagare minskat framför allt under coronapandemin samt i någon mån efter nedskärningarna av FPA-ersättningarna 2016.
Figur 6.
Personer som fått ersättningar för läkararvoden samt besök 1986–2022. Källa: FPA:s forskning. Texten i bilden lyder på svenska: Lääkärinpalkkioista sairaanhoitokorvauksia saaneet henkilöt ja käynnit 1986–2022 = Personer som fått sjukvårdsersättningar för läkararvoden samt besök 1986–2022, Saajat = Mottagare, Käynnit = Besök, 1,6 milj. käyttäjää = 1,6 mn användare, 1,5 milj. käyttäjää = 1,5 mn användare.
Privata tjänsteproducenter och yrkesutövare bestämmer de priser och andra avgifter som tas ut för tjänsterna. Exempelvis utöver läkarens mottagningsarvode tar en privat tjänsteproducenter ut olika serviceavgifter av kunden, såsom expeditions-, Kanta- eller poliklinikavgifter. Andra avgifter kan utgöra upp till hälften eller en tredjedel av det totala pris som kunden betalar. Olika serviceavgifter omfattas inte av sjukvårdsersättningen, dvs. man får inte ersättning för dem. Eftersom andelen andra avgifter inte meddelas till FPA i samband med ersättningsansökan, har FPA ingen information om de avgifter som tas ut.
Enligt privata tjänsteproducenters taxor tas såsom avgifter i anslutning till besök på mottagning vid granskningstidpunkten i juli 2024 ut t.ex. service- eller poliklinikavgifter på cirka 30 euro, serviceavgifter för seriebesök på 10 euro och Kanta-avgifter på något under 4 euro.
I tabellerna nedan har således inte beaktats andra avgifter som kunden betalat utan endast läkararvodet.
I figur 7 anges de genomsnittliga avgifter som privata allmänläkare och specialistläkare tagit ut fysiska besök 2006–2023 och för distansbesök från och med 2020. Priserna har omvandlats med hjälp av Statistikcentralens prisindex för offentliga utgifter för hälso- och sjukvård till 2023 års prisnivå. Samtliga mottagningsavgifter har stigit årligen och framför allt de senaste tio åren har avgifterna stigit kraftigt.
Figur 7.
Av privatläkare uttagna arvoden i medeltal 2006–2023. Källa: FPA:s forskning. Texten i bilden lyder på svenska: Yksityislääkäreiden perimät keskimääräiset maksut vuosina 2006–2023, vuoden 2023 hinnoin. Lähde: Kelasto = Av privatläkare uttagna avgifter i medeltal 2006–2023, i 2023 års priser. Källa: Kelasto, €/käynti = €/besök, Mukana maksut vastaanotoilta (0101A–0101E) ja etäpalveluista (E101A–E101T) = Inkluderar avgifter för mottagningar (0101A–0101E) och för distanstjänster (E101A–E101T), Kelan tutkimus = FPA:s forskning, Erikoislääkäri, €/läsnäkäynti = Specialistläkare, €/fysiskt besök, Yleislääkäri, €/läsnäkäynti = Allmänläkare €/fysiskt besök, Erikoislääkäri, €/etäkäynti = Specialistläkare, €/distansbesök, Yleislääkäri €/etäkäynti = Allmänläkare, €/distansbesök.
Ersättningstaxorna för ersättningarna för vård och undersökningar är i euro, och de är inte bundna till index som beskriver pris- och kostnadsutvecklingen. För att balansera den offentliga ekonomi har flera sparåtgärder riktats till ersättningarna för vård och undersökningar. Till följd av detta har ersättningsnivån i förhållande till priserna för tjänsterna sjunkit och ersättningarna har de facto knappast alls ökat möjligheterna att välja tjänsteproducent. I figurerna nedan har inte beaktats de höjningar av ersättningarna som trädde i kraft i början av 2024.
I figur 8 anges ersättningsprocent för privatläkararvoden samt besök 1986–2023. Den genomsnittliga ersättningsgraden har beräknats genom att dela de totala kostnaderna med antalet ersättningar. Under depressionen på 1990-talet avtog ökningen av kostnaderna per enhet. Ersättningstaxorna höjdes inte på 1990-talet, utan den ökning som syns i figuren förklaras med att under depressionen minskade användningen av tjänster och de totala kostnaderna. Figuren är i verkliga priser, så inflationens inverkan har inte beaktats. Av figuren framgår att den sänkta ersättningsgraden inte just har påverkat antalet besök, utan antalet besök har hållit sig på samma nivå oberoende av ersättningsgradens utveckling.
Figur 8.
Ersättningsprocent för ersättningar för privatläkararvoden samt besök 1986–2023. Källa: FPA:s forskning. Texten i bilden lyder på svenska: Yksityisten lääkäripalkkioiden Kela-korvausprosentit (%) ja käynnit vuosina 1986–2023. Lähde: Kelasto = FPA-ersättningsprocent för privatläkararvoden (%) samt besök 1986–2023. Källa: Kelasto, Korvaus-% = Ersättnings-%, Kelan tutkimus = FPA:s forskning, Käynnit, lääkärit = Besök, läkare, Korvaus-%, lääkärit = Ersättnings-%, läkare.
I figur 9 anges ersättningsprocent för privattandläkararvoden samt besök 1986–2023. Hela befolkningen började omfattas av samhällsstödd tandvård i december 2002 även i fråga om ersättningarna för privat sjukvård. De åldersklasser som omfattas av FPA-ersättningar har utvidgats stegvis från och med 1990. Ersättningsnivån har hela tiden sjunkit och antalet besök har nästan halverats från 2000-talet till 2020-talet.
Figur 9.
Ersättningsprocent för privattandläkararvoden samt besök 1986–2023. Källa: FPA:s forskning. Texten i bilden lyder på svenska: Yksityisten hammaslääkäripalkkioiden Kela-korvausprosentit (%) ja käynnit vuosina 1986–2022. Lähde: Kelasto = FPA-ersättningsprocent för privattandläkararvoden (%) samt besök 1986–2022. Källa: Kelasto, Korvaus-% = Ersättnings-%, Kelan tutkimus = FPA:s forskning, Käynnit, hammaslääkärit = Besök, tandläkare, Korvaus-%, hammaslääkärit = Ersättnings-%, tandläkare.
I figur 10 anges det totala antalet kunder som fått FPA-ersättning för privat tandvård samt separat antalet kunder som fått ersättning för tandläkarvård och munhygienistvård 2016–2023. Under granskningsperioden har antalet kunder som fått ersättning minskat med cirka åtta procent, medan antalet kunder som fått ersättning för munhygienistbesök har ökat med cirka fem procent.
Figur 10.
Antalet kunder som fått FPA-ersättning för privat tandvård 2016–2023. Källa: Kelasto. Texten i bilden lyder på svenska: Yksityisestä hammashoidosta Kela-korvausta saaneet asiakkaat vuosina 2016–2023 = Kunder som fått FPA-ersättning för privat tandvård 2016–2023, (Kaikki = kaikki hammashoidosta Kela-korvausta saaneet, HML = hammaslääkärin hoidosta Kela-korvausta saaneet, SHG = suuhygienistin hoidosta Kela-korvausta saaneet) = (Alla = alla som fått FPA-ersättning för tandvård, HML = de som fått FPA-ersättning för tandläkarvård, SHG = de som fått FPA-ersättning för vård som getts av tandhygienist).
I figur 11 anges kostnaderna för besök hos privatläkare och utbetalda ersättningar för dem 1986–2023. Enligt figuren ökar kostnaderna för besök hos privatläkare kontinuerligt, men ersättningsnivån har förblivit låg. Sålunda har ersättningarna täckt en allt mindre andel av kostnaderna för ett läkarbesök.
Figur 11.
Kostnader och ersättningar för besök hos privatläkare 1986–2023. Källa: FPA:s forskning. Texten i bilden lyder på svenska: Yksityisten lääkärikäyntien kustannukset ja korvaukset, €/käynti, 1986–2023, käyvin hinnoin = Kostnader och ersättningar för besök hos privatläkare, €/besök, 1986–2023, verkliga priser, Kustannukset €/käynti = Kostnader €/besök, Korvaukset €/käynti = Ersättningar €/besök.
2.4.2.2
Fördelningen av ersättningar för vård och undersökningar
Granskning enligt inkomstklass.
Enligt FPA:s forskningsblogg från 2021 fördelar sig sjukvårdsförsäkringens ersättningar sett till inkomstklass som helhet jämt mellan hög- och låginkomsttagare, eftersom läkemedelsersättningarna utgör största delen av ersättningarna. Ersättningarna för privatläkararvoden koncentreras till medel- och höginkomsttagare, medan låginkomsttagare får mer reseersättningar. Särskilt ersättningarna för undersökningar och vård och ersättningarna för privattandläkararvoden koncentreras till höginkomsttagarna.
Mikkola & Räsänen: Kela-korvausten pienentyminen näkyy erityisesti pienituloisten korvauksissa – onko sairaanhoitojärjestelmä reilu? (på finska, ung. Sänkningen av FPA-ersättningarna syns särskilt i ersättningarna till låginkomsttagare – är sjukvårdssystemet rättvist?) FPA:s forsknings-blogg 22.11.2021, adress: .
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/721756/kela-korvausten-pienentyminen-nakyy-erityisesti-pienituloisten-korvauksissa-onko-sairaanhoitovakuutusjarjestelma-reilu?types=tutkimusblogi&categories=l%C3%A4%C3%A4kkeet&order=latest
Enligt FPA:s forskningsblogg från september 2024 riktades en större del av höjningen av FPA-ersättningarna i början av 2024 till hög- och medelinkomsttagare, eftersom de anlitar mer privatläkartjänster än låginkomsttagare. Antalet privatläkarbesök per person var systematiskt högre ju högre inkomster de hade. Antalet privatläkarbesök ökade ungefär på samma sätt i alla inkomstgrupper mellan 2023 och 2024.
Moustgaard, Blomgren och Nurminen: Yksityislääkärikäynnit eivät juuri lisääntyneet Kela-korvausten noston jälkeen – näin lisäeurot kohdentuivat eri tuloryhmille (på finska, ung. Privat-läkarbesöken ökade inte mycket efter höjningen av FPA-ersättningen – såhär fördelades de extra eurona mellan olika inkomstgrupper). FPA:s forskningsblogg 3.9.2024, adress: .
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/1086536/yksityislaakarikaynnit-eivat-juuri-lisaantyneet-kela-korvausten-noston-jalkeen-nain-lisaeurot-kohdentuivat-eri-tuloryhmille
Enligt figur 12 betalas mer ersättningar för privatläkararvoden till personer som hör till de högre inkomstklasserna.
Figur 12.
Fördelningen av privatläkararvoden enligt inkomstklass 1990, 2000, 2010 och 2018. Källa: FPA:s forskningsblogg. Texten i bilden lyder på svenska: Yksityislääkäripalkkioiden korvaukset keskittyvät keski- ja hyvätuloisille = Ersättningarna för privatläkararvoden koncentreras till medel- och höginkomsttagare, Maksetut Kela-korvaukset yksityislääjärinpalkkioista vuosina 1990, 2000, 2010 ja 2018 (vuoden 2020 arvoissa) = Utbetalda FPA-ersättningar för privatläkararvoden 1990, 2000, 2010 och 2018 enligt inkomstdecil (i 2020 års värden), 16 miljoonaa € = 16 miljoner €, Lähde: Tilastokeskuksen tulonjakoaineisto 1990, 2000, 2010 ja 2018 = 2018 Källa: Statistikcentralens inkomstfördelningsmaterial 1990, 2000, 2010 och 2018, Kela, tutkimusblogi = FPA, Forskningsblogg.
Regional granskning.
Enligt en regional granskning anlitas privata sjukvårdstjänster särskilt i stora städer. Enligt figur 13 fick över 45 procent av välfärdsområdenas invånare ersättningar för privat sjukvård i Egentliga Finland, Satakunta och Helsingfors. Minst ersättningstagare fanns det i Kajanaland och Mellersta Österbotten, där mindre än 30 procent av områdets invånare var mottagare.
Hujanen: 40 prosenttia suomalaisista sai Kela-korvausta yksityisestä sairaanhoidosta vuonna 2022. (på finska, ung. 40 procent av finländarna fick FPA-ersättning för privat sjukvård 2022). FPA:s Faktaportalen, adress: .
https://tietotarjotin.fi/uutinen/612248/40-prosenttia-suomalaisista-sai-kela-korvausta-yksityisesta-sairaanhoidosta-vuonna-2022
Figur 13.
Andelen mottagare av ersättningar för privat sjukvård av befolkningen enligt välfärdsområde 2022. Texten i bilden lyder på svenska: Eniten yksityisiä sairaanhoitopalveluita käytetään Varsinais-Suomessa, vähiten Keski-Pohjanmaalla = Mest privata sjukvårdstjänster anlitas i Egentliga Finland, minst i Mellersta Österbotten, Yksityisen sairaanhoidon Kela-korvausten saajien osuus väestöstä hyvinvointialueittain vuonna 2022 = Andelen mottagare av FPA-ersättningar för privat sjukvård av befolkningen enligt välfärdsområde 2022, Varsinais-Suomi = Egentliga Finland, Satakunta = Satakunta, Helsinki = Helsingfors, Länsi-Uusimaa = Västra Nyland, Kymenlaakso = Kymmenedalen, Ahvenanmaa = Åland, Keski-Uusimaa = Mellersta Nyland, Itä-Uusimaa = Östra Nyland, Pirkanmaa = Birkaland, Vantaa ja Kerava = Vanda och Kervo, Kanta-Häme = Egentliga Tavastland, Päijät-Häme = Päijänne-Tavastland, Etelä-Karjala = Södra Karelen, Pohjois-Savo = Norra Savolax, Pohjanmaa = Österbotten, Keski-Suomi = Mellersta Finland, Pohjois-Pohjanmaa = Norra Österbotten, Pohjois-Karjala = Norra Karelen, Etelä-Pohjanmaa = Södra Österbotten, Etelä-Savo = Södra Savolax, Lappi = Lappland, Kainuu = Kajanaland, Keski-Pohjanmaa = Mellersta Österbotten, Yli 45,1 % = Över 45,1 %, Alle 35 % = Under 35 %.
I september 2022 konstaterades det i FPA:s forskningsblogg att de nedskärningar i FPA-ersättningar som regeringen föreslagit då, hösten 2022, och som trädde i kraft vid ingången av 2023 till största delen skulle rikta sig till de största välfärdsområdena. När det gäller fysioterapi skulle nedskärningarna enligt bloggen dock rikta sig särskilt till östra Finland, när de föreslagna nedskärningarna granskas enligt förmånstagare. I bloggen konstaterades att de högre fysioterapikostnaderna i östra Finland än i övriga landet kan förklaras med att befolkningens prevalens och ålder är högre än i andra regioner. I figur 14 anges FPA-ersättningens och självriskens andelar av fysioterapipriserna enligt välfärdsområde 2021.
FPA:s forskningsblogg 16.9.2022. Kela-korvausten leikkaukset kohdistuisivat suurimmille hyvinvointialueille – poikkeuksena fysioterapia (på finska, ung. Nedskärningarna av FPA-ersättningarna riktades till de största välfärdsområdena – undantaget fysioterapi). Adress:
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/720603/kela-korvausten-leikkaukset-kohdistuisivat-suurimmille-hyvinvointialueille-poikkeuksena-fysioterapia
Figur 14.
FPA-ersättningens och självriskens andelar av fysioterapipriserna enligt välfärdsområde 2021. Texten i bilden lyder på svenska: Kela-korvauksen ja omavastuun osuudet fysioterapian hinnoista hyvinvointialueittain vuonna 2021 = FPA-ersättningens och självriskens andelar av fysioterapipriserna enligt välfärdsområde 2021, Kela-korvaus = FPA-ersättning, Omavastuu = Självrisk, Pohjois-Savo = Norra Savolax, Pohjois-Karjala = Norra Karelen, Etelä-Karjala = Södra Karelen, Etelä-Pohjanmaa = Södra Österbotten, Kainuu = Kajanaland, Lappi = Lappland, Satakunta = Satakunta, Etelä-Savo = Södra Savolax, Keski-Suomi = Mellersta Finland, Pohjois-Pohjanmaa = Norra Österbotten, Pirkanmaa = Birkaland, Kanta-Häme = Egentliga Tavastland, Helsingin kaupunki = Helsingfors stad, Kymenlaakso = Kymmenedalen, Päijät-Häme = Päijänne-Tavastland, Keski-Uusimaa = Mellersta Nyland, Pohjanmaa = Österbotten, Vantaa ja Kerava = Vanda och Kervo, Varsinais-Suomi = Egentliga Finland, Länsi-Uusimaa = Västra Nyland, Keski-Pohjanmaa = Mellersta Österbotten, Itä-Uusimaa = Östra Nyland, Ahvenanmaa = Åland, Euroa/etuuden saaja = Euro/förmånstagare.
Enligt figur 15 betalas mest ersättningar för privat sjukvård i Helsingfors, Egentliga Finland, Birkaland och Västra Nyland och minst i Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Karelen och Lappland. Figurens reseersättningar innehåller reseersättningar som betalats för såväl offentlig som privat hälso- och sjukvård. De utbetalda reseersättningarna påverkas av olika faktorer i olika områden, såsom avstånd och hälso- och sjukvårdsenheternas placering i förhållande till dem som anlitar tjänsterna samt prevalensen och behovet av att anlita tjänsterna. År 2022 betalades mest reseersättningar per person i Kajanaland och Lappland och minst i Helsingfors samt Vanda och Kervo. Som helhet betalades mest reseersättningar till Norra Österbotten, Birkaland och Egentliga Finland
FPA:s forskningsblogg 25.4.2022: Kainuussa ja Lapissa maksettiin eniten sairaanhoidon Kelakorvauksia asukasta kohti (på finska, ung. I Kajanaland och Lappland betalades mest FPA-ersättningar för sjukvård per invånare). Adress: .
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/721119/kainuussa-ja-lapissa-maksettiin-eniten-sairaanhoidon-kela-korvauksia-asukasta-kohti?q=sairaanhoitokorvaukset&types=tutkimusblogi
.
Figur 15.
Ersättningar för privat sjukvård samt reseersättningar för offentlig och privat hälso- och sjukvård i de nuvarande välfärdsområdena samt i Helsingfors stad och Åland 2022.Texten i bilden lyder på svenska: Ahvenanmaa = Åland, Keski-Pohjanmaa = Mellersta Österbotten, Itä-Uusimaa = Östra Nyland, Kainuu = Kajanaland, Etelä-Karjala = Södra Karelen, Etelä-Savo = Södra Savolax, Pohjanmaa = Österbotten, Keski-Uusimaa = Mellersta Nyland, Kymenlaakso = Kymmenedalen, Kanta-Häme = Egentliga Tavastland, Pohjois-Karjala = Norra Karelen, Päijät-Häme = Päijänne-Tavastland, Vantaa ja Kerava = Vanda och Kervo, Lappi = Lappland, Etelä-Pohjanmaa = Södra Österbotten, Satakunta = Satakunta, Pohjois-Savo = Norra Savolax, Keski-Suomi = Mellersta Finland, Länsi-Uusimaa = Västra Nyland, Pohjois-Pohjanmaa = Norra Österbotten, Varsinais-Suomi = Egentliga Finland, Helsingin kaupunki = Helsingfors stad, Pirkanmaa = Birkaland, Hammashoito (milj. euroa) = Tandvård (mn euro), Tutkimus ja hoito (milj. euroa) = Undersökningar och vård (mn euro), Lääkärinpalkkiot (milj. euroa) = Läkararvoden (mn euro), Matkakorvaukset (milj. euroa) = Reseersättningar (mn euro).
2.4.2.3
Tillhandahållandet och anlitandet av tjänster inom den offentliga och den privata hälso- och sjukvården
Den offentliga och den privata sektorn inte är fullständiga substitut för varandra, och de har inte samma serviceutbud. Detta bör beaktas när man granskar t.ex. när en person söker sig som kund till den offentliga respektive den privata sektorn samt vid en granskning av eventuella kundövergångar. Utöver det återstående pris som kunden ska betala (dvs. skillnaden mellan priset för tjänsten och ersättningsnivån) påverkas valet av privata eller offentliga hälso- och sjukvårdstjänster även av andra faktorer, som det inte går att påverka i någon betydande mån eller alls med t.ex. FPA-ersättningarna. Anlitandet av tjänster påverkas också av beteenderelaterade faktorer.
Exempelvis i FPA:s undersökningen från 2017
Blomgren, Maljanen & Virta (2017): Yksityisten sairaanhoitopalveluiden käyttö, kustannukset ja Kela-korvaukset vuosina 2013–2016 (på finska, ung. Anlitandet av privata sjukvårdstjänster, kostnader och FPA-ersättningar 2013–2016). Työpapereita 121/2017.
, som gällde ändringar som berodde på sänkt ersättningsnivå kunde man inte sluta sig till i vilken mån den iakttagna utvecklingen har berott på uttryckligen sänkningen av ersättningsnivån och i vilken mån den har berott på andra faktorer. Enligt undersökningen har det samtidigt inträffat flera andra förändringar som syns i andelarna som använt olika tjänster och i antalet besök. Exempelvis förändringar i sysselsättningen och inkomsterna, förändringar i de andra sektorernas (den offentliga och företagshälsovården) utbud samt förändringar i de privata sjukkostnadsförsäkringarnas popularitet påverkar inte bara priset på privata tjänster och den FPA-ersättning som betalas för dem utan också människors vilja att anlita den privata sektorns hälso- och sjukvårdstjänster. I undersökningen ansågs det också möjligt att de förändringar som inträffat i ersättningsnivån kan vara större vid en längre uppföljning t.ex. därför att de försäkrade först med fördröjning vaknar till insikt om att ersättningsnivån förändrats.
I en forskningsblogg som FPA publicerade i september 2024
Moustgaard, Blomgren och Nurminen: Yksityislääkärikäynnit eivät juuri lisääntyneet Kela-korvausten noston jälkeen – näin lisäeurot kohdentuivat eri tuloryhmille (på finska, ung. Privat-läkarbesöken ökade inte mycket efter höjningen av FPA-ersättningen – såhär fördelades de extra eurona mellan olika inkomstgrupper). FPA:s forskningsblogg 3.9.2024, adress: .
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/1086536/yksityislaakarikaynnit-eivat-juuri-lisaantyneet-kela-korvausten-noston-jalkeen-nain-lisaeurot-kohdentuivat-eri-tuloryhmille
konstaterades att av de granskningar som gjorts har man inte kunnat sluta sig till effekten av höjningen av FPA-ersättningarna i början av 2024, dvs. orsakssambandet med antalet besök eller övergången mellan den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Granskningen gav dock en uppfattning om ändringarnas storleksklass och fördelningen av de höjda ersättningarna, som konstateras i avsnitt 2.4.2.2, där nuläget och bedömningen av det gås igenom beträffande fördelningen av ersättningarna för vård och undersökningar.
I en undersökning som gällde konsekvenserna av sänkt ersättningsnivå för tandvårdsersättningar
Halminen ym. (2022): Yksityisen ja julkisen hammashoidon käyttöasteen kehitys 2010–2016: Kela-korvaustason ja tulotason yhteys käyttöasteeseen (på finska, ung. Utvecklingen av användningsgraden i fråga om privat och offentlig tandvård 2010–2016: FPA-ersättningsnivåns och inkomstnivåns samband med användningsgraden). Yhteiskuntapolitiikka 87 (2022):5–6.
såg man att 2010–2016 minskade den årliga andelen för privata tjänsteproducenter av munhälsovård av alla besök med cirka 12 procentenheter, då den genomsnittliga ersättningsandelen för privata besök minskade från cirka 33 procent till 14 procent. Samtidigt hade besökspriserna stigit, vilket bedömdes ha bidragit till att minska anlitandet av privata tjänster. Enligt undersökningen har det varit uppenbart att nedskärningarna av FPA-ersättningarna har haft en minskande inverkan på efterfrågan på privat munhälsovård.
Enligt undersökningen skiljde sig förändringarna i besöksandelar mycket beroende på åtgärd. Av de privata åtgärderna minskade undersökning av munnen och vårdplan (åtgärdskod SAA) mest, vilken man i undersökningen antog att berodde på att lagändringen begränsade ersättningsintervallet för hälsoundersökning av munnen och tänderna till vartannat år. Inom den privata hälso- och sjukvården företogs betydligt mer av tandläkare utförda paradontologiska behandlingar (åtgärdskod SDA) än inom den offentliga hälso- och sjukvården. Skillnaden torde åtminstone förklaras med att parodontit som kräver paradontologisk behandling ökar med åldern, och kunderna inom den privata sektorn är i medeltal äldre än inom den offentliga sektorn.
I undersökningen såg man också att anlitandet av munhälsovård är starkt tjänsteproducenttroget. Detta bedömdes var en av många orsaker till varför det kan vara utmanande att förutse efterfrågan på munhälsovårdstjänster. Resultaten av undersökningen indikerar att efterfrågan förskjutits från den privata sektorn till den offentliga sektorn när ersättningsnivån sjunkit. I undersökningen konstaterades att faktorer som påverkar beteendet har en väsentlig betydelse för efterfrågan på munhälsovårdstjänster. Av historiska orsaker som hänför sig till tillhandahållandet av tandvårdstjänster torde undersökningsresultaten ändå inte kunna utsträckas till att gälla även andra hälso- och sjukvårdstjänster.
Bedömningen av hur människor söker sig till service inom den offentliga och den privata sektorn till följd av uttryckligen ändringar i ersättningsnivån är förenad med betydande osäkerhetsfaktorer.
2.4.2.4
Marknaden för privat hälso- och sjukvård
En anmärkningsvärt stor majoritet av hälsovårdssektorns företag finns i Nyland, och företagsstorleken är i huvudsak relativt liten, vilket framgår av figur 16 nedan.
Statistikcentralen, Företagens arbetsställen efter näringsgren och anställdas storleksklass 2018–2022.
År 2018 sysselsatte 88 procent av hälso- och sjukvårdssektorns företag färre än två personer, och de innehades i huvudsak av privatläkare som bisyssla och på deltid. Av företagen var 9 procent 2–9 personers teamföretag i bolagsform och 3 procent var arbetsgivarföretag med minst 10 personer. Arbetsgivarföretagen med minst 10 personer stod dock för en andel på cirka 80 procent av den statistikförda personalen och omsättningen för läkarstations- och privatläkarverksamhet 2018.
Lith (2021): Lääkäripalvelujen markkinat – Tilastollinen raportti yksityisen ja julkisen perusterveydenhuollon tasoisten lääkäripalvelujen kysynnästä ja tarjonnasta koko maassa ja maakunnittain 2019–2021 (på finska, ung. Marknaden för läkartjänster – Statistisk rapport över efterfrågan på och utbud av läkartjänster på privat och offentlig primärvårdsnivå i hela landet och enligt landskap 2019–2021). Adress: .
https://www.hyvinvointiala.fi/raportti-laakaripalvelujen-markkinat-2019-2021-pekka-lith/
Figur 16.
Verksamhetsställen och antal anställda för hälso- och sjukvårdssektorns företag enligt landskap 2022. Texten i bilden lyder på svenska: Uusimaa = Nyland, Varsinais-Suomi = Egentliga Finland, Satakunta = Satakunta, Kanta-Häme = Egentliga Tavastland, Pirkanmaa = Birkaland, Päijät-Häme = Päijänne-Tavastland, Kymenlaakso = Kymmenedalen, Etelä-Karjala = Södra Karelen, Etelä-Savo = Södra Savolax , Pohjois-Savo = Norra Savolax, Pohjois-Karjala = Norra Karelen, Keski-Suomi = Mellersta Finland, Etelä-Pohjanmaa = Södra Österbotten, Pohjanmaa = Österbotten, Keski-Pohjanmaa = Mellersta Österbotten, Pohjois-Pohjanmaa = Norra Österbotten, Kainuu = Kajanaland, Lappi = Lappland, Ahvenanmaa = Åland, Yritysten toimipaikat (lkm) = Företagens verksamhetsställen (antal), Toimipaikkojen henkilöstö (htv) = Verksamhetsställenas anställda (årsverken).
Ersättningar för privatsjukvård betalas särskilt i de stora städerna i södra och västra Finland. Efterfrågan är större i de stora städerna, eftersom utbudet av privata hälso- och sjukvårdstjänster är större i dem. År 2019 stod verksamhetsställena i Nyland för 35 procent av omsättningen
Lith (2021): Lääkäripalvelujen markkinat – Tilastollinen raportti yksityisen ja julkisen perusterveydenhuollon tasoisten lääkäripalvelujen kysynnästä ja tarjonnasta koko maassa ja maakunnittain 2019–2021 (på finska, ung. Marknaden för läkartjänster – Statistisk rapport över efterfrågan på och utbud av läkartjänster på privat och offentlig primärvårdsnivå i hela landet och enligt land-skap 2019–2021). Adress: .
https://www.hyvinvointiala.fi/raportti-laakaripalvelujen-markkinat-2019-2021-pekka-lith/
.