1
Lagförslag
6 §. Begränsningar i fråga om studiestödet. Det föreslås att 1 mom. 2 punkten ändras, eftersom namnet på lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) ändrades genom lag 521/2018, som trädde i kraft den 1 januari 2019. Lagens nya namn är lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000).
I den gällande 1 mom. 9 punkten föreskrivs det att studiestöd inte beviljas den som får arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller lagen om pension för arbetstagare eller enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i den lagen eller får pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005). I propositionen föreslås det att denna reglering slopas, eftersom pensionerna i fråga inte längre beviljas. Det föreslås att punkten ändras så att där föreskrivs att pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd (1531/2016) är en förmån som utgör hinder. Genom pensionsstödet tryggas försörjningen för de personer som omfattas av stödet innan de går i ålderspension. Pensionsstödet är lika stort som garantipensionen, och det är därför motiverat att det är en förmån som hindrar studiestödet.
Enligt gällande 1 mom. 12 punkten beviljas studiestöd inte den som får full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) eller i lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990). Det föreslås att det till 1 mom. 12 punkten fogas lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) och att lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) samtidigt stryks. Den sistnämnda lagen har upphävts genom lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016).
7 b §.Förbrukning av stödmånaden. I den gällande 7 b § föreskrivs att en stödmånad anses förbrukad när studiepenningen eller bostadstillägget för stödmånaden har betalats ut. I 2 mom. föreskrivs att om stödtagaren frivilligt betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad före utgången av maj kalenderåret efter stödåret, återinförs stödmånaden. Studiepenning och bostadstillägg som betalats tillbaka frivilligt beviljas på nytt med beaktande av den ansökningstid som avses i 23 §. Enligt 3 mom. medför återkrav inte att en stödmånad återinförs, om inte återkravet föranleds av felaktig utbetalning eller av retroaktiv betalning av en sådan förmån som avses i 6 §.
I propositionen föreslås att 2 mom. ändras. Enligt förslaget återinförs stödmånaden, om stödtagaren frivilligt under kalenderåret efter stödåret, inom en tidsfrist som anges genom förordning av statsrådet, betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad. Studiepenning och bostadstillägg som betalats tillbaka frivilligt beviljas på nytt med beaktande av den ansökningstid som avses i 23 §.
Tidtabellen för återbetalning av studiestöd har varit bunden till tidtabellen för beskattningen. Tidtabellen för verkställigheten av beskattningen håller på att tidigareläggas och kan förändras från år till år. I momentet anges således inte längre tidsfristen för återbetalning, eftersom det är ändamålsenligare att ange tidsfristen för frivillig återbetalning i en förordning.
11 §.Studiepenningens belopp. I gällande 11 § finns bestämmelser om studiepenningens belopp. Eurobeloppen i 1 och 2 mom. i gällande paragraf blir kvar i lagen med undantag för eurobeloppet i 1 mom. 3 punkten. Enligt den föreslagna 1 mom. 3 punkten är studiepenningens belopp per månad enligt 12 § för en studerande som har rätt till studiepenningens försörjarförhöjning 250,28 euro utökat med försörjarförhöjningen enligt 6 mom. Studiepenningens belopp per månad är då för en studerande som har rätt till studiepenningens försörjarförhöjning 350,28 euro 1.1.2020—31.7.2020. Studiepenningens belopp är från den 1 augusti 2020 för studerande som har rätt till försörjarförhöjning 354,18 i månaden, när även försörjarförhöjningens belopp höjs med index.
I paragrafens 2—5 och 7 mom. föreslås inga ändringar. I 6 mom. föreskrivs om försörjarförhöjningens belopp. Enligt propositionen höjs försörjarförhöjningens belopp med 25 euro. Dessutom ändras momentets ordalydelse på grund av den ändring som föreslås i 1 mom. 3 punkten. Enligt det föreslagna nya 6 mom. är beloppet av studiepenningens försörjarförhöjning 100 euro i månaden.
Till paragrafen föreslås bli fogat ett nytt 8 mom. enligt vilket studiepenningens belopp enligt 1 och 2 mom., beloppet av försörjarförhöjningen till studiepenningen enligt 6 mom. och beloppet av läromaterialstillägget enligt 7 mom. justeras vid ingången av varje läsår iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Eurobeloppen avrundas till närmaste cent.
Studerande beviljas varje läsår studiepenning som justerats med folkpensionsindex efter det att lagen trätt i kraft. Det folkpensionsindex som anges i lagen om folkpensionsindex följer levnadskostnadsindexet, som Statistikcentralen beräknar utifrån prisuppgifter för viktiga nyttigheter. Poängtalet för folkpensionsindexet för följande år uträknas så att medeltalet av levnadskostnadsindexets poängtal för månaderna i det föregående årets tredje kvartal (juli, augusti och september) divideras med talet 1,2065.
14 §.Bostadstillägg. Enligt 1 mom. i den gällande paragrafen har studerande som bor på hyra och studerar i landskapet Åland eller utomlands och har boendeutgifter rätt till bostadstillägg. Beloppet på bostadstillägget är 210 euro per månad. Rätt till bostadstillägg har enligt gällande 2 mom. dock inte en studerande som i landskapet Åland eller utomlands bor hos sin förälder eller i en bostad som ägs av en förälder eller av maken, i landskapet Åland delar bostad med sitt eget eller sin makes barn, får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) eller bor i samma bostad som sin make som får bostadsbidrag enligt den lagen.
Rätt till bostadstillägg har enligt gällande 3 mom. en studerande som studerar i Finland på en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem. Bostadstillägget är 88,87 euro i månaden.
I gällande 4 mom. föreskrivs dessutom att det genom förordning av statsrådet får föreskrivas om beloppet på bostadstillägget i länder med låg hyresnivå. Det föreslås att denna 4 mom. slopas, eftersom det inte längre förekommer så stora skillnader i hyresnivån mellan Finland och de länder som omfattas av bestämmelserna. En ändring skulle förenkla systemet och göra studiestödets belopp enhetligt för alla som studerar utomlands. Den föreslagna paragrafen motsvarar i övrigt gällande lag.
15 § d.Studielånskompensation vid fördröjda studier. Till paragrafen föreslås bli fogat ett nytt 4 mom. enligt vilket en studielåntagare som avlagt högskoleexamen utomlands är berättigad till studielånskompensation även om tiden för avläggande av examen är högst tre månader längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om tiden för avläggande av examen har förlängts på grund av att den utländska högskolans definition av termin avviker från 3 § och på grund av dess praxis för beviljande av examensbetyg. Den föreslagna flexibiliteten tryggar jämlikare förutsättningar för studielånskompensation när tiden för avläggande av examen förlängs på grund av förfarandet för beviljande av examen vid en utländsk högskola och på grund av terminbegreppet. Mom. 4 i den gällande paragrafen blir 5 mom. Den föreslagna paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen.
17 §.Hur studerandens egna inkomster inverkar på studiepenningen och bostadstillägget. I 4 mom. föreslås bestämmelser om att studiepenningen och bostadstillägget ska betalas tillbaka under kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas. Bestämmelser om tidsfristen för återbetalning utfärdas genom förordning av statsrådet.
Studiepenningen och bostadstillägget ska enligt den gällande bestämmelsen betalas tillbaka före utgången av maj kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas. Tidtabellen för återbetalning har varit bunden till tidtabellen för beskattningen. Tidtabellen för verkställandet av beskattningen håller på att tidigareläggas och därför måste den gällande bestämmelsen i lagen om studiestöd ändras. Det skulle vara lämpligare att utfärda bestämmelser om tidsfristen för frivillig återbetalning genom förordning, eftersom tidtabellen för beskattningen kan ändras årligen. Genom förordning ska det utfärdas bestämmelser om att stöd som betalats till för stort belopp ska återbetalas före utgången av april. Avsikten är att ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2020 då ändringen för första gången ska gälla återbetalning av stöd som betalats till för stort belopp under stödåret 2019.
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Enligt 6 § 2 mom. i grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av bland annat ålder, ursprung eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Genom studiestödet tryggas de kulturella rättigheterna i enlighet med 16 § i grundlagen.
Genom att binda studiepenningen vid index och genom en höjning av försörjarförhöjningen främjas målen i 16 § i grundlagen. Syftet med höjningen av studiepenningens försörjarförhöjning är särskilt att förbättra de ekonomiska studieförutsättningarna för studerande som är vårdnadshavare för barn, vilket även främjar målen i 19 § 3 mom. i grundlagen. Enligt det ska det allmänna också stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt.
Enligt regeringens uppfattning innehåller den föreslagna lagen inga sådana begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna som innebär att propositionen inte skulle kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.