3.1
Trafiksäkerhetsavgift
3.1.1
Uttag av trafiksäkerhetsavgift och trafiksäkerhetsavgiftens belopp
Enligt 4 § i lagen om trafiksäkerhetsavgift är trafiksäkerhetsavgiften en procent av den avgiftsskyldiges totala premieinkomster av trafikförsäkringen under avgiftsperioden, vilka bestäms på samma grunder som premieinkomsterna enligt resultaträkningen i försäkringsbolagets bokslut. Trafiksäkerhetsavgiften tas ut av Transport- och kommunikationsverket. Betalningsskyldiga är i Finland försäkringsbolag som bedriver försäkringsverksamhet enligt trafikförsäkringslagen. Trafiksäkerhetsavgiften intäktsförs i statsbudgeten och i samband med budgeten anvisas ett anslag för främjande av vägtrafiksäkerheten.
Trots att de som egentligen är skyldiga att betala trafiksäkerhetsavgift är trafikförsäkringsbolagen, överför bolagen i praktiken i sin prissättning trafiksäkerhetsavgiften på försäkringstagarna som en del av den trafikförsäkringspremie som en försäkringstagare betalar. År 2020 kom 76,6 procent av premieinkomsterna av trafikförsäkringen från hushåll, 17,6 procent från företag och sammanslutningar och 5,9 procent från tillståndspliktig trafik (källa: Finansinspektionens statistiska undersökning om trafikförsäkring 2016—2020). Den största andelen av trafiksäkerhetsavgiften betalas således av hushållen.
Innan lagen trädde i kraft har trafiksäkerhetsavgiftens belopp under åren 2004—2014 varit cirka 0,97—1,05 procent av de årliga premieinkomsterna av trafikförsäkringen. Exempelvis 2015 måste trafikförsäkringsbolagen betala en sammanlagd trafiksäkerhetsavgift på 8 521 200 euro. Den procentuella andel som fastställts i den gällande lagen grundade sig alltså på det belopp som hade samlats in innan den gällande lagen trädde i kraft.
Samtidigt med lagen om trafiksäkerhetsavgift trädde en ny trafikförsäkringslag i kraft. Ett av syftena med den lagen var att genom en mer flexibel reglering av de skadehistorieuppgifter som ligger till grund för försäkringspremien ge försäkringsbolagens produktutveckling flera möjligheter och på så sätt främja konkurrensen mellan försäkringsbolagen. Tidigare skulle skadehistorieuppgifterna beaktas i försäkringspremien för ett till sin kvalitet och användning motsvarande fordon. Denna grundläggande princip bibehölls, men i och med ändringen har försäkringsbolagen kunnat beakta skadehistorieuppgifter också i större utsträckning. Skadehistorian för ett fordon kan till exempel beaktas vid prissättningen av flera fordon eller tvärtom. Ändringen uppskattades öka konkurrensen mellan försäkringsbolagen och på lång sikt medföra att försäkringspremierna sjunker.
Även underlättandet av avställning av fordon kan ha medfört att premieinkomsterna av trafikförsäkringen sjunkit. Enligt statistiken har försäkringsåren dock inte minskat, och minskningen av premieinkomsterna torde därför i huvudsak bero på ökad konkurrens.
Premieinkomsterna av trafikförsäkringen började minska genast när den nya trafikförsäkringslagen hade trätt i kraft 2017, och premieinkomsterna var då 738 miljoner euro. Detta innebar en minskning på över tio procent jämfört med 2016, då premieinkomsterna ännu var 825 miljoner euro. Försäkringspremieinkomsterna minskade ännu 2018, men 2019 ökade premieinkomsterna av trafikförsäkringen däremot med knappt en procent jämfört med året innan och var 710 miljoner euro. År 2020 ökade premieinkomsterna ytterligare med cirka en procent och var 718 miljoner euro.
Figur 1. Utvecklingen av premieinkomsterna av trafikförsäkringen 2012—2020. Källa: Finansinspektionens statistiska undersökning om trafikförsäkring 2016—2020.
3.1.2
Statsunderstöd för främjande av vägtrafiksäkerheten
Närmare bestämmelser om beviljande av statsunderstöd finns i statsrådets förordning om statsunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik (1207/2016). Statsunderstödsmyndighet är Transport- och kommunikationsverket. Statsunderstöd kan beviljas som ett allmänt understöd till Trafikskyddet och till Trafikförsäkringscentralen samt till Ålands landskapsregering för dess trafiksäkerhetsarbete. Trafikskyddets och Trafikförsäkringscentralens trafiksäkerhetsarbete är i stor utsträckning lagstadgat. Det är relativt sällsynt att lagstadgade aktörers hela budget grundar sig på statsunderstöd.
Intäkterna av trafiksäkerhetsavgiften har efter det att lagen trädde i kraft varit drygt 7 miljoner euro. Åren 2017—2020 uppgick det anslag som anvisades för statsunderstöd till 9,1 miljoner euro, varav 8,9 miljoner euro anvisades för allmänna understöd och 200 000 euro för projektunderstöd. År 2021 sjönk anslaget till 8,1 miljoner euro, varav 7,92 miljoner euro anvisades för allmänna understöd och 180 000 euro för projektunderstöd. I budgeten för 2022 anvisades det 8,6 miljoner euro för det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet. Av detta belopp var 8,1 miljoner euro de uppskattade intäkterna av trafiksäkerhetsavgiften. Utöver detta kompletterade riksdagen finansieringen med sammanlagt 500 000 euro. Av det totala beloppet anvisades 8,42 miljoner euro för allmänna understöd och 0,18 miljoner euro för projektunderstöd. Statsunderstöd som allmänt understöd söktes 2022 till ett belopp av sammanlagt 9 480 045 euro, det vill säga det ansökta beloppet var 1 080 045 euro större än det anslag som på basis av den budget som riksdagen godkänt anvisades för allmänna understöd.
Figur 2. Jämförelse av ansökta och beviljade statsunderstödsbelopp (allmänt understöd) under olika år. Källa: Transport- och kommunikationsverket Traficom.
Under hela den tid som lagen har varit i kraft har det ansökts om mer statsunderstöd än vad som slutligen har beviljats. I synnerhet 2021 minskade anslagen för främjande av vägtrafiksäkerheten, vilket också påverkade de statsunderstöd som beviljades. Till följd av statsunderstödens karaktär av reservationsanslag kan de medel som blivit oanvända ett år dock användas också följande år. Karaktären av reservationsanslag har sedan 2020 utnyttjats i fråga om de statsunderstöd som beviljats Trafikskyddet och Trafikförsäkringscentralens Institut för Olycksinformation. På grund av covid-19-pandemin var mottagarna av statsunderstöd tvungna att anpassa sin verksamhet och all den planerade verksamheten genomfördes inte, vilket innebar att en del av kostnaderna inte heller uppstod. De medel som blev oanvända 2020 kunde således användas 2021 för att åtgärda den lägre anslagsnivån.
Utöver allmänna understöd beviljas det årligen projektunderstöd för olika lokala trafiksäkerhetsprojekt. Syftet med projektunderstöd är att stödja försök med och ibruktagande av nya verksamhetssätt och idéer. Med projektunderstöd kan man också stödja tillämpad forskning som gäller förbättring av trafikbeteenden, trafiksystem eller trafikens säkerhetsinformation och som fördjupar sig särskilt i temana regionalt och lokalt trafiksäkerhetsarbete. För projektunderstöd har det årligen funnits cirka 200 000 euro. Det har årligen kommit in cirka 15—30 ansökningar. Sammanlagt har det ansökts om cirka 300 000—500 000 euro i projektunderstöd.
Behovet av trafiksäkerhetsarbete har inte minskat, trots att nivån på de anslag som anvisats för arbetet har sjunkit något. År 2020 avled sammanlagt 223 personer i vägtrafiken. Antalet dödsfall i trafiken har minskat något under de senaste åren, men ligger ändå långt ifrån målet. När allvarliga skador granskas kan en motsvarande positiv utveckling inte skönjas. Enligt polisens uppgifter och registret över vårdanmälningar skadas cirka 900 personer allvarligt i vägtrafiken per år. Fotgängarnas och cyklisternas säkerhet har inte förbättrats i önskvärd grad. Inte heller antalet olyckor som leder till allvarliga skador hos bilister har minskat.
Den trafiksäkerhetsstrategi för 2022—2026 som beretts av kommunikationsministeriet drar upp riktlinjerna för trafiksäkerhetsarbetet under de följande fem åren. I trafiksäkerhetsstrategin presenteras det sammanlagt 103 konkreta åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Trafikskyddet och Trafikförsäkringscentralens Institut för Olycksinformation har antecknats som ansvariga för sammanlagt 19 olika åtgärder. Således är det också med tanke på genomförandet av trafiksäkerhetsstrategin viktigt att dessa aktörers finansiering säkerställs.
Eftersom den nya lägre nivån på premieinkomsterna av trafikförsäkringen verkar vara etablerad och det insamlade beloppet verkar vara varaktigt lägre än den finansiering som behövs för statsunderstöd och behovet av det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet inte på motsvarande sätt har minskat, finns det skäl att höja trafiksäkerhetsavgiftens procentuella andel. I annat fall måste aktörerna anpassa sin verksamhet, vilket kan äventyra kontinuiteten i trafiksäkerhetsarbetet och uppnåendet av målen.
3.1.3
Verksamhet som finansieras med trafiksäkerhetsavgiften
Trafikskyddet
Trafikskyddet är en offentligrättslig förening, och bestämmelser om dess verksamhet finns i lagen om Trafikskyddet (278/2003). Enligt lagen främjar centralorganisationen vägtrafiksäkerheten genom trafikfostran, informationsverksamhet och forskning som tjänar organisationens verksamhet. I egenskap av centralorganisation handleder och samordnar Trafikskyddet dessutom medlemsorganisationernas trafiksäkerhetsarbete, samt tar initiativ och främjar även i övrigt trafiksäkerheten. Trafikskyddets verksamhet bedrivs utan vinstsyfte och det material och de tjänster som i stor utsträckning är avsedda för medborgarna är i huvudsak avgiftsfria. Trafikskyddet är verksamt i hela landet på riksomfattande, regional och lokal nivå och arbetet riktar sig till alla åldersgrupper och alla grupper av vägtrafikanter.
I trafiksäkerhetsstrategin för 2022—2026 nämns det att Trafikskyddet är ansvarigt för flera åtgärder.
Enligt lagen om Trafikskyddet kan för finansieringen av Trafikskyddets verksamhet användas de anslag som anvisats för det ändamålet i statsbudgeten. I lagen anges det också att för finansieringen av Trafikskyddets verksamhet kan även användas övriga medel som anvisats för detta ändamål samt inkomster från eventuella medlemsavgifter och avgifter för prestationer.
Underdimensioneringen av och osäkerheten kring statsunderstödet, det vill säga den finansiering som anvisas för det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet, underminerar Trafikskyddets trafiksäkerhetsarbete. Trafikskyddet kan bedriva mindre trafikfostran och utbildnings- och informationsverksamhet på olika håll i landet samt trafiksäkerhetsarbete i kommunerna. När behovet av besparingar fortsätter måste Trafikskyddet gallra i den regionala servicenivån, varvid nivån på det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet i vissa områden kan försämras.
Under de senaste fem åren har kostnaderna för arbetskraft, medieutrymme och tjänster samt de övriga allmänna kostnaderna ökat. För att stävja kostnaderna har Trafikskyddet bland annat inte tillsatt alla lediga jobb 2021. En utdragen osäkerhet kring finansieringen försämrar Trafikskyddets förmåga att planera och genomföra en långsiktig personalpolitik.
Trafikförsäkringscentralens trafiksäkerhetsarbete
Institutet för Olycksinformation ansvarar för Trafikförsäkringscentralens trafiksäkerhetsarbete. Institutet är en fristående enhet vid Trafikförsäkringscentralen. Enligt lagen om undersökning av trafikolyckor som inträffat på väg eller i terräng (1512/2016) svarar Trafikförsäkringscentralen för upprätthållandet av undersökningsverksamheten och den allmänna organiseringen och planeringen av den samt för utbildningen i fråga om undersökningsverksamheten av trafikolyckor. Det statsunderstöd som beviljas säkerhetsverksamheten för vägtrafik är avsett att täcka de kostnader som orsakas Trafikförsäkringscentralens Institut för Olycksinformation för undersökning av trafikolyckor som inträffat på väg eller i terräng. Till övriga delar svarar Trafikförsäkringscentralens medlemmar, det vill säga trafikförsäkringsbolagen, för Trafikförsäkringscentralens kostnader.
Undersökningskommissionerna för trafikolyckor som inträffat på väg eller i terräng undersöker i enlighet med en årlig undersökningsplan alla trafikolyckor som inträffat på väg eller i terräng i Finland och som har haft dödlig utgång samt andra olyckor med allvarliga följder. Institutet för Olycksinformation sköter i fråga om undersökningen av olyckor det förvaltningsövergripande samarbetet, utarbetar en handlingsplan och arbetsordning, tillsätter undersökningskommissioner och anger deras verksamhetsområden, utser deras medlemmar och ordförande, fastställer deras arvoden för undersökning samt ersättningar och sköter ekonomin och tillgångar, informationstjänsten samt andra uppgifter som gäller undersökningen av trafikolyckor och användningen av resultaten.
Det huvudsakliga syftet med undersökningen av olyckor är att samla in information som är användbar för att förebygga allvarliga olyckor och lindra följderna av dem samt för att stödja och följa upp genomförandet av trafiksäkerhetsplaner. En minskning av antalet olyckor som har dödlig utgång eller leder till allvarlig skada är ett centralt mål också i den nationella trafiksäkerhetsvisionen. Undersökningskommissionernas arbete utgör ett omfattande och viktigt på information och statistik baserat underlag för uppföljningen och utvecklingen av vägtrafiksäkerheten i Finland.
Det material som Institutet för Olycksinformation upprätthåller kan användas för statistisk och vetenskaplig forskning som främjar trafiksäkerheten samt för annat trafiksäkerhetsarbete. Dessutom används materialet för information och utbildning som främjar trafiksäkerheten. Institutet för Olycksinformation publicerar årsrapporter, förhandsrapporter samt enskilda temarapporter och infoblad om materialet. Utifrån undersökningen av olyckor läggs det dessutom fram förslag till förbättring av trafiksäkerheten. Institutet för Olycksinformation stöder också vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning med stipendier och forskningsavtal.
I trafiksäkerhetsstrategin för 2022—2026 anvisades Institut för Olycksinformation bland annat uppgifter som hänför sig till uppföljningen av allvarliga skador och utvecklandet av vägtrafikstatistiken.
Institutet för Olycksinformation har ingen resultaträkning och finansieringen grundar sig i sin helhet på det statsunderstöd som anvisas för säkerhetsverksamheten för vägtrafik, så eventuella ändringar i det statsunderstöd som beviljas återspeglar sig direkt i möjligheterna att upprätthålla den lagstadgade verksamheten. Stora fluktuationer äventyrar till och med kontinuiteten i verksamheten. Den allmänna kostnadsnivån har stigit samtidigt som den finansiering som anvisats för verksamheten har minskat. Kraven i fråga om dataskydd, tillgänglighet och andra omständigheter har ökat. Informationssystemen orsakar årligen fasta underhållskostnader. Osäkerheten kring statsunderstödet försvårar investeringar som till exempel utvecklandet av informationssystemen skulle kräva. Statsunderstödets karaktär av reservationsanslag har i någon mån kunnat utnyttjas för att lösa detta problem.
Om finansieringen minskar kan Institutet för Olycksinformation bli tvunget att anpassa sin verksamhet genom att till exempel minska antalet fall som undersöks eller genom att minska den information som ges. Dessutom kan besparingar eftersträvas genom att minska stödet till och utbildningen av undersökningskommissionerna.
Trafiksäkerhetsarbetet i landskapet Åland
Genom det statsunderstöd som har anvisats landskapet Åland har det trafiksäkerhetsarbete som genomförs under ledning av landskapsregeringen finansierats. Med statsunderstödet finansieras på Åland bland annat ordnandet av olika kurser som behandlar trafiksäkerhet och kampanjer som gäller trafiksäkerhet samt informerande om trafiksäkerhet i medier. Landskapet Åland samarbetar i stor utsträckning med skolor för att främja trafiksäkerheten. Trafiksäkerhetskonsulten i landskapet Åland ansvarar tillsammans med skolorna för skolpolisverksamheten och ordnar utbildning för skolpoliser. Skolpoliserna är elever i de högsta klasserna som har till uppgift att hjälpa andra elever att beakta trafiksäkerheten bättre.
År 2021 ledde den minskade nivån på de anslag som används för trafiksäkerhetsarbetet till att landskapet Åland fick cirka 10 000 euro mindre statsunderstöd än de föregående åren. Till följd av detta kunde till exempel de reflexer som vanligen delas ut årligen inte delas ut det året, eftersom budgeten inte räckte till för dem. Beloppet av det statsunderstöd som Åland årligen får har dock i övrigt ökat efter det att lagen om trafiksäkerhetsavgift trädde i kraft.
I fråga om trafiken på Åland hör lagstiftningsbehörigheten till landskapet enligt 18 § 21 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991). Enligt 27 § 36 punkten i självstyrelselagen för Åland hör dock lagstiftningsbehörigheten till riket i fråga om offentligrättsliga avgifter såsom trafiksäkerhetsavgiften.
3.2
Trafikförsäkringslagen
Bestämmelserna i motorfordonsförsäkringsdirektivet har genomförts i trafikförsäkringslagen. Ersättningsorganets uppgifter enligt direktivet har i Finland getts till Trafikförsäkringscentralen, som är ett gemensamt organ för genomförande och utvecklande av trafikförsäkringen.
Enligt lagen om Trafikförsäkringscentralen (461/2016) ska försäkringsbolag som i Finland bedriver försäkringsverksamhet enligt trafikförsäkringslagen och Statskontoret vara medlemmar i Trafikförsäkringscentralen. Medlemmarna ansvarar för Trafikförsäkringscentralens kostnader med undantag för kostnader som uppstår hos Trafikförsäkringscentralen av de uppgifter som den har enligt lagen om undersökning av trafikolyckor som inträffat på väg eller i terräng. Statskontoret ansvarar dock endast för de kostnader som hänför sig till genomförandet av de uppgifter som Statskontoret har enligt trafikförsäkringslagen.
Enligt 44 § i trafikförsäkringslagen ersätter Trafikförsäkringscentralen personskador som inträffat i Finland samt sakskador som drabbar hov- eller klövdjur och andra sakskador som orsakas i samband med betydande personskador, om de fordon som orsakat skadan förblir okända. Trafikförsäkringscentralen ersätter enligt 46 § i trafikförsäkringslagen en trafikskada om fordonet inte hade en gällande försäkring vid tidpunkten för skadan, trots att fordonet borde ha försäkrats enligt denna lag eller enligt lagstiftningen i någon annan EES-stat. Dessa bestämmelser i trafikförsäkringslagen baserar sig på artikel 10 i motorfordonsförsäkringsdirektivet.
I 71 § i trafikförsäkringslagen föreskrivs det om Trafikförsäkringscentralens ansvar för fördröjd behandling av ett ersättningsärende. Enligt den paragrafen kan den som har hemort i Finland och har lidit trafikskada i en annan medlemsstat kräva ersättning av Trafikförsäkringscentralen, om det försäkringsbolag som är ansvarigt för skadan eller dess skaderegleringsrepresentant inte inom utsatt tid har lämnat ett ersättningsanbud eller ett motiverat svar på ett ersättningsanspråk, eller om försäkringsbolaget inte har utsett en skaderegleringsrepresentant i Finland. Bestämmelsen i fråga baserar sig på artiklarna 20.2 och 24.1 i motorfordonsförsäkringsdirektivet.
Närmare bestämmelser om Trafikförsäkringscentralens uppgifter finns i 87 § i trafikförsäkringslagen. Enligt den lagen får Trafikförsäkringscentralen ingå internationella överenskommelser som hänför sig till verkställandet av trafikförsäkring. Dessa kan vara bland annat överenskommelser där centralen förbinder sig att svara för de trafikskador som ett fordon som förts in i Finland för tillfällig användning orsakar här och överenskommelser som grundar sig på samnordiska konventioner om trafikförsäkring.
Enligt 92 § i trafikförsäkringslagen ska Trafikförsäkringscentralen i samband med ett finländskt försäkringsbolags likvidation eller konkurs sköta utbetalningen av ersättningar sedan försäkringsbeståndet och de tillgångar som svarar mot beståndet har överförts till centralen, samt i fråga om ett utländskt försäkringsbolag vid den tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Genom bestämmelsen genomförs försäkringsbolagens gemensamma garanti och tryggas de skadelidandes ställning vid ett försäkringsbolags insolvens.
Trafikförsäkringscentralen har i egenskap av ersättningsorgan redan de uppgifter som baserar sig på tidigare direktiv samt uppgifter i anslutning till försäkringsbolagens gemensamma garanti. Det är således ändamålsenligt att Trafikförsäkringscentralen i fortsättningen också sköter insolvensorganets nya uppgifter enligt direktivet. Även om Trafikförsäkringscentralen redan nu har getts i uppgift att ersätta skador när ett försäkringsbolag har försatts i likvidation eller konkurs, motsvarar uppgifterna inte helt kraven enligt direktivet, eftersom skyldigheten att betala ersättningar i nuläget är kopplad till överföringen av försäkringsbeståndet till Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringslagen måste till denna del ändras när direktivet genomförs i sin helhet.
Till Trafikförsäkringscentralens uppgifter ska dessutom för att säkerställa tydligheten och ett korrekt genomförande fogas ett uttryckligt bemyndigande att förhandla om en sådan överenskommelse som avses i direktivet med andra medlemsstaters insolvensorgan.
Genomförandet av direktivet ändrar också Trafikförsäkringscentralens finansiering till den del det är fråga om insolvensorganets uppgifter. Enligt direktivet får finansieringsandelar tas ut endast av försäkringsbolag som bedriver trafikförsäkringsverksamhet och har sin hemvist i Finland. I nuläget möjliggör lagstiftningen att finansieringsandelar tas ut också av utländska försäkringsbolag som är verksamma i Finland med stöd av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster. Lagstiftningen måste till denna del ändras när direktivet genomförs i sin helhet. Samtidigt ska Trafikförsäkringscentralens betalningsförmåga säkerställas i fråga om de nya uppgifterna.