Utskottet skickade ärendet för eventuella åtgärder till grundlagsutskottet, utrikesutskottet, finansutskottet, förvaltningsutskottet, lagutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, kulturutskottet, ekonomiutskottetoch miljöutskottet.

Ställningstagandet av grundlagsutskottet antecknas som inkommet: Grundlagsutskottet påpekar att skrivelsen innehåller en både innehållsmässigt och tidsmässigt omfattande sekretessbegäran. Riksdagen ombeds med stöd av 50 § 3 mom. i grundlagen att iaktta sekretess vid behandlingen av ärendet för att Finlands förhandlingsmål ska kunna tryggas. Begäran gäller således hela den dokumentation som lämnats till riksdagen i ärendet. När det gäller sekretessens varaktighet anser statsrådets kansli att det finns grund för att iaktta sekretess till dess att förhandlingarna om budgetramen i rådet har slutförts. Enligt grundlagens 50 § 3 mom. ska utskottens medlemmar iaktta sådan sekretess som utskottet av tvingande skäl anser att ett ärende särskilt kräver. Vid behandlingen av Finlands internationella förhållanden eller ärenden som gäller Europeiska unionen ska utskottsmedlemmarna dock iaktta sådan sekretess som utrikesutskottet eller stora utskottet efter att ha hört statsrådet har ansett att ärendets art kräver. Enligt 43 a § 3 mom. i riksdagens arbetsordning är handlingar som omfattas av den sekretess som utskottet beslutar om med stöd av 50 § 3 mom. i grundlagen sekretessbelagda. Statsrådets sekretessbegäran i det aktuella ärendet som gäller Finlands internationella förhållanden eller Europeiska unionen iakttas tills det behöriga utskottet har fattat beslut med anledning av begäran. Enligt 43 c § 1 mom. i arbetsordningen ska en utskottsmedlem eller tjänsteman inte få röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling eller ett ärende om vilket utskottet har fattat sekretessbeslut enligt 50 § 3 mom. i grundlagen. Förarbetena till grundlagsreformen framhäver att principen för tolkningen av sekretessbestämmelserna i 50 § i grundlagen ska vara att man vid bedömningen av vad som ska anses som tvingande skäl måste utgå från motsvarande skäl som nämns i 12 § 2 mom. i grundlagen när det genom lag föreskrivs om begränsningar i offentligheten för handlingar i myndigheternas besittning (RP 1/1998 rd, s. 100). Sekretessbestämmelserna ska tolkas restriktivt som undantag från huvudregeln (GrUU 43/1998 rd). Att en begränsning av offentligheten kopplas till vad som är nödvändigt innebär att begränsningen endast ska gälla det som är nödvändigt både innehållsmässigt och tidsmässigt. Grundlagsutskottet anser att detta inte förlorar sin betydelse när stora utskottet bedömer sekretessens omfattning och varaktighet på det sätt som avses i 50 § 3 mom. i grundlagen med avseende på ärendets art (se även StoUU 2/2008 rd, s. 4). Stora utskottet har i sitt utlåtande till grundlagsutskottet om tillgodoseendet av riksdagens grundlagsfästa rätt till information påpekat att det har förekommit situationer där en ospecificerad sekretessbegäran och ett beslut om sekretess i onödan har försvårat den offentliga debatten om en viktig fråga (GrUU 4/2020 rd, s. 4). Grundlagsutskottet uppmärksamgör stora utskottet på att sekretessens räckvidd på det sätt som grundlagen kräver ska kopplas till vad som är nödvändigt både tidsmässigt och innehållsmässigt. Grundlagsutskottet anser att statsrådets sekretessbegäran i fråga om omfattning och varaktighet är problematisk i konstitutionellt hänseende, särskilt med beaktande av ärendets betydelse. I sekretessbegäran ska det specificeras vilka uppgifter i handlingen som kräver sekretess. Begäran ska avgränsas så att den uteslutande gäller dessa uppgifter (se även Valtioneuvoston esittelijän käsikirja 2017, s. 102, och Samarbetet mellan riksdagen och statsrådet i den nationella beredningen av frågor som behandlas i Europeiska unionen, JM 57/2011, s. 37). Grundlagsutskottet anser att 50 § 3 mom. i grundlagen inte kan utgöra grund för sådan omfattande, ospecificerad och långvarig sekretess som statsrådet begär. Det är också uppenbart att den till sekretessen kopplade tystnadsplikt i fråga om handlingar som föreskrivs i 43 a och 43 c § i riksdagens arbetsordning inte hindrar att en handling behandlas i grundlagsutskottets vedertagna sakkunnigförfarande när utskottet utför sin uppgift att kontrollera grundlagsenligheten enligt 74 § i grundlagen. Grundlagsutskottet noterar att den konstitutionella bedömningen av det aktuella ärendet inte nödvändigtvis kommer att slutföras innan EU-förhandlingarna fortsätter. Enligt 74 § i grundlagen ska grundlagsutskottet ge utlåtanden om grundlagsenligheten i fråga om lagförslag och andra ärenden som föreläggs utskottet samt om deras förhållande till internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Tolkningen av grundlagsenligheten görs i första hand av grundlagsutskottet och ställningstagandena om grundlagsenligheten är bindande såväl för riksdagens övriga utskott som för statsrådet. Grundlagen ska styra statsrådets formulering av ståndpunkter vid beredningen av EU-lagstiftning (GrUU 23/2018 rd, GrUU 20/2017 rd). Grundlagsutskottet förutsätter att Finland vid förhandlingarna överhuvudtaget inte gör några åtaganden beträffande förslaget innan grundlagsbedömningen av ärendet har genomförts på behörigt sätt.

Ett meddelande från miljöutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder

Finansutskottet: FiUU 2/2020 rd.

Grundlagsutskottet: GrUU 16/2020 rd.

Ekonomiutskottet: EkUU 15/2020 rd.

Ett meddelande från jord- och skogsbruksutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder

Ett meddelande från kulturutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder E 64/2020 rd

Ett meddelande från utrikesutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder

Ett meddelande från lagutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder E 64/2020 vp