Den ekonomiska omvärlden

Ekonomiutskottet granskar redogörelsen utifrån sitt eget fackområde med fokus på frågor som gäller den ekonomiska omvärlden, försörjningsberedskapen och energin. 

Den ekonomiska utvecklingen är känslig för förändringar i det geopolitiska läget. Misstankar och ovisshet när det gäller att Finland skulle bli föremål för militära eller andra åtgärder som skadar samhället påverkar all ekonomisk aktivitet. Det väsentliga är hur riskexponerat investerarna och experterna anser att Finland är. När företagen väljer etableringsort är de viktiga konkurrensfaktorerna stabila samhällsförhållanden, trygg energiförsörjning, kompetent arbetskraft, fungerande lagstiftning och offentlig förvaltning jämte rättsmedel. 

Det effektivaste sättet att stödja ekonomin är att skapa en stabil, motiverande och förutsägbar miljö för näringarna. Lagstiftningen och de andra politiska åtgärderna ska behandla företagen lika, erbjuda dem nya möjligheter och motivera dem att arbeta för tillväxt, sysselsättning, konkurrens och produktivitetslyft. 

Institutionernas verksamhet och lagstiftningsramen måste vara förutsägbara också på grund av det långa tidsspannet i den offentliga sektorns medelsanskaffning. Detta främjas av att betydande samhälleliga förändringar genomförs på ett kontrollerat och transparent sätt och att osäkerheten i omvärlden tidsmässigt blir så kortvarig som möjligt. 

Enligt utredning till ekonomiutskottet ser landrisken i Finland ännu inte ut att ha ökat i fråga om statsskulderna. Avkastningskraven på företagsobligationer har däremot stigit något i förhållande till flera andra länder. Likaså har aktiekurserna utvecklats svagare än i de närmaste jämförelseländerna. En bred bedömning av landriskens utveckling försvåras dock av att det inte nödvändigtvis är enkelt att kontrollera att projekt eller planer inte har genomförts eller att potentialen inte har utnyttjats. 

I det rådande läget är det viktigt att insatserna för att stärka ekonomins tillväxtpotential är i jämvikt med stödet för grön omställning och ekonomisk motståndskraft mot störningar. Det centrala är stärkt kompetens, Finlands förmåga att locka till sig internationella experter, arbetskraftsinvandring, ökad forsknings- och utvecklingsfinansiering, effektivare innovationssystem, jämlika konkurrensvillkor och större attraktionskraft för investeringar i landet. 

Rysslands krig i Ukraina påverkar i stor utsträckning finländska företags affärsverksamhet. Den ökade osäkerheten återspeglas i efterfrågan på produkter, och de stigande priserna på råvaror, komponenter och framför allt energi försvagar företagens lönsamhet. Krigets konsekvenser varierar från bransch till bransch, och exempelvis konsekvenserna för turismen är kraftiga. 

Finlands ekonomiska välfärd är kopplad till utrikeshandeln, som stöder sig på flyg- och sjötrafik. Ekonomiutskottet påminner om att även om de minskande ekonomiska relationerna med Ryssland till stor del beror på EU:s gemensamma sanktioner, kommer nog företagen oberoende av sanktionerna under en lång tid avstå från verksamhet och nya investeringar i Ryssland på grund av landriskerna. 

Förändringar i omvärlden inom energisektorn

Förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön har fått kraftiga återverkningar på energimarknaden och energisäkerheten. Energisäkerheten är ett centralt element i den allmänna säkerheten: avbrott eller störningar i energileveranserna skulle ha en kraftig inverkan på både det civila samhället och den militära funktionsförmågan. Rysslands angreppskrig påverkar både försörjningstryggheten under normala förhållanden och försörjningsberedskapen under exceptionella förhållanden. Förändringarna i omvärlden återspeglas också kraftigt i energipriserna och får inflationen att tillta. Energisäkerheten har ett nära samband också med cybersäkerheten, som behandlas nedan. 

I centrum för debatten är nu EU:s beroende av rysk energi och möjligheterna att bli kvitt beroendet. Under den här våren har Rysslands angreppskrig fått EU-länderna att påskynda sina åtgärder för att öka försörjningstryggheten för energi och oberoendet i förhållande till Ryssland. Ekonomiutskottet anser att det är viktigt med en snabb frikoppling också med tanke på stabiliteten i omvärlden och energisäkerheten. 

EU:s gemensamma sanktioner berör för närvarande inte direkt energiimporten, men en utvidgning av dem diskuteras. Oberoende av sanktionerna har förutsättningarna för energihandel mellan EU-länderna och Ryssland dock försämrats väsentligt och under en lång tid, och medlemsstaterna har godkänt en plan för att fasa ut rysk energi. Med tanke på lika konkurrensvillkor är det därför av största vikt att frikopplingen sker på EU-nivå och i andra hand genom nationella åtgärder. Betydelsen av tvång enligt lag framhävs av att företagen ofta exponeras för påföljder av avtalsbrott när de handlar på eget initiativ. 

Energiproduktionens beroende av fossila bränslen har minskat betydligt under de senaste 10–15 åren. Samtidigt har det blivit möjligt att frikoppla sig från rysk energi, även om vårt energisystem tidigare har varit kopplat till den ryska energin på många sätt. Finland har importerat olja och oljeprodukter, naturgas, stenkol, el, virke och skogsflis samt kärnbränslen. Eftersom olja är den största inkomstposten i den ryska ekonomin kan det anses vara en mycket effektiv sanktionsåtgärd att upphöra med oljeimporten från Ryssland. 

Under de senaste åren har andelen importerad rysk el av elförbrukningen i Finland som mest varit cirka 10 procent. Våra betydande investeringar i elproduktion, särskilt sådana som hänför sig till kärnkraft och vindkraft, gör det dock möjligt att avstå från rysk el, och Finlands elsystem har bedömts vara hållbart trots att importen av rysk el skulle upphöra. Sammantaget kan det bedömas att Finland i fråga om energisektorn har en bättre ställning än många andra EU-länder, eftersom vi har satsat på att ersätta fossila bränslen med investeringar i förnybar energi och kärnkraft. Den olja och det stenkol som behövs kan skaffas på den globala marknaden och skogsflis som importeras från Ryssland kan ersättas med inhemsk energived och inhemsk torv. Att påskynda den pågående energiomställningen, dvs. investeringar i lösningar som allmänt ersätter fossil energi och effektivisering av energianvändningen, är en viktig del av reaktionen på förändringarna i omvärlden. När det gäller rysk importerad energi är de största utmaningarna användningen av naturgas inom industrin och säkerställandet av tillgången på uppvärmningsbränslen. I detta sammanhang är det viktigt att se till att det finns tillgång till nationella energikällor och att utvärdera hur regelverket fungerar, både nationellt och på EU-nivå. 

Problemet med tillgången på naturgas och prishöjningen påverkar inte i sig lika kraftigt i Finland som i flera stater i Central- och Sydeuropa, men situationen i övriga Europa har återverkningar också på Finland. Förutom kraftiga prisökningar kan också ett plötsligt avbrott i handeln med naturgas med Ryssland, antingen på grund av sanktioner eller på grund av Rysslands egna åtgärder, orsaka svårigheter. Förmågan hos EU-ländernas ekonomier att anpassa sig till utfasningen av rysk gas och dess ekonomiska konsekvenser är därför förenad med många slags osäkerhetselement och delvis motstridiga uppskattningar. Med tanke på leveranssäkerheten på den finska gasmarknaden är det viktigt att utveckla verksamheten på den regionala gasmarknaden, inklusive den planerade flytande LNG-terminalen och förbättrad användbarhet för Lettlands gaslager. 

Det rådande geopolitiska och geoekonomiska läget framhäver betydelsen av en energiomställning och utfasning av fossila bränslen och skapar incitament för en snabbare omställning i EU-länderna. Det kan antas att Europas energiförsörjning under de närmaste åren kommer att vara utsatt för ett betydande tryck på kostnadsökningar, och detta kan i sista hand också återspeglas på sammanhållningen i EU och stabiliteten i den säkerhetspolitiska miljön. Å andra sidan höjer det höga energipriset lönsamheten för ren teknik. Detta kan skapa konkurrensfördelar för Finland: vårt land har ett stort kluster för export av energiteknik, och en frikoppling från rysk energi kan innebära nya möjligheter för klustret. På grund av utfasningen av rysk energi och en snabbare omställning är det viktigt att tillståndsprocesserna är smidiga och förutsägbara. Dessutom utgör ett rikligt och mångsidigt utbud av ren el en betydande fördel för Finland i konkurrensen om investeringar inom industrin, när elförbrukningen ökar till följd av den europeiska energiomställningen och det är lättare för Finland än många konkurrentländer att frikoppla sig från rysk energi. Finland bör satsa på forskning och utvecklings-, innovations- och affärskompetens på systemnivå inom energi- och miljöteknik. 

Ny teknik och nya sätt att producera energi påverkar också försörjningsberedskapen. Reformen av energisystemet, energiomställningen och den decentraliserade energiproduktionen har konsekvenser för energisäkerheten både under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Dessutom är det viktigt att identifiera sambandet mellan cyber- och energisäkerhet. Energisektorn är en del av den kritiska infrastrukturen som vi måste satsa på att skydda. Definitionen av kritisk infrastruktur är väsentlig för att åtgärderna i omfattande störningssituationer och krissituationer ska kunna riktas rätt och effektivt till exempel för att trygga bränsleförsörjningen. Ekonomiutskottet kommer att bedöma hur situationen i Ryssland och Ukraina påverkar Finlands energisektor och riktlinjerna för försörjningstryggheten och försörjningsberedskapen också i samband med klimat- och energistrategin och försörjningsberedskapsredogörelsen. 

Natos roll och effekter på energifrågor.

Energiförsörjningen och försörjningsberedskapen är i princip nationella angelägenheter. Natoländerna konsulterar dock varandra i dessa frågor, och Nato utvecklar också gemensamma strategiska synpunkter på energisäkerheten bland annat i fråga om skyddet av kritisk infrastruktur. 

Nato Ensec Coe (NATO Energy Security Center of Excellence) är en internationell militär organisation som bistår med expertis i operativ energisäkerhet. Finland har varit medlem i organisationen sedan 2018. 

Enligt utredning till ekonomiutskottet anknyter de stabiliserande effekterna av Finlands eventuella Natomedlemskap inom energisektorn i första hand till tryggandet av försörjningsberedskapen under exceptionella förhållanden, i synnerhet bränsleförsörjningen och energiinfrastrukturen. En stabil utrikespolitisk och säkerhetspolitisk omvärld påverkar på lång sikt också försörjningstryggheten under normala förhållanden och är således en väsentlig del av investeringsmiljön. Förutsättningarna för användning av rysk energi i framtiden bestäms i första hand genom lösningar och sanktioner på EU-nivå och är ur denna synvinkel en fråga som är oberoende av försvars- och säkerhetspolitiska lösningar och ett eventuellt Natomedlemskap. Oberoende av säkerhetspolitiska lösningar är det en riskfaktor om energiförsörjningen och försörjningsberedskapen i fråga om energi är kopplade till Ryssland. 

Försörjningsberedskap och cybersäkerhet

I och med digitaliseringen har många samhällsfunktioner med bakomliggande infrastruktur överförts till datanäten. Cyberhoten är inte bundna till plats, tid eller statsgränser, och missbruk eller skadegörelse uppfyller inte alltid rekvisitet för brott som identifierats i de gällande bestämmelserna. Aktörerna inom ekonomin är kopplade till varandra bland annat genom ömsesidig kreditgivning, värdepappers- och råvarumarknader, tredje parters tjänsteleverantörer samt infrastruktur som används av det finansiella systemet. Konkurrensen konkretiseras i allt högre grad i tekniska beroendeförhållanden och utnyttjande av de sårbarheter som dessa orsakar. 

Den nationella materiella beredskapen stöder sig på statens säkerhetsupplagring samt på skyddsupplag och obligatorisk upplagring i samarbete med näringslivet. Den infrastruktur som är viktig med tanke på störningsfria samhällsfunktioner ägs av privata företag. Statens säkerhetsupplag finns till för vissa råvaror och produkter som är nödvändiga för den kritiska industriproduktionen och för den produktion som stöder försvaret. Det måste säkerställas att försörjningsberedskapen är uppdaterad och den måste kontinuerligt övervakas. 

Natofördraget förpliktar medlemsländerna att upprätthålla den nationella beredskapen. Ur Finlands synvinkel är det anmärkningsvärt att om ett land som inte hör till Nato ingår ett avtal om försörjningsberedskapssamarbete med ett Natoland, blir tillämpningen av avtalet enligt artikel 8 i fördraget sekundär i förhållande till Natoländernas behov. 

Den försvagade säkerhetspolitiska miljön, digitaliseringen av servicesamhället och nätverksbildningen har breddat hotbilden för den kritiska infrastrukturen på ett sätt som delvis kan göra de nuvarande skyddsåtgärderna otillräckliga. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att målet för skyddet i den framtida utvecklingen av lagstiftningen bör vara att säkerställa att den kritiska infrastrukturen fungerar och att försörjningsberedskapsfonden är tillräcklig med tanke på ett brett hotspektrum. I anslutning till detta måste vi se till att Finland har tillräckligt med ändamålsenligt utbildningsutbud och cyberkompetens. 

Slutsatser

Kopplingen mellan säkerhetspolitiken och ekonomin är dubbelriktad. En stabil säkerhetspolitisk miljö är en förutsättning för ekonomisk stabilitet, investeringar och tillväxt. Å andra sidan möjliggör en hållbar ekonomi också de investeringar som säkerhetspolitiken förutsätter och ett trovärdigt försvar. 

De framtida säkerhetslösningarna och det sätt på vilket Finland positionerar sig i den föränderliga geopolitiska situationen kan bedömas ha betydande konsekvenser för hur intressant och säkert utländska investerare och experter anser att Finland är. 

Enligt redogörelsen kan man ännu inte se någon betydande förändring i de utländska investerarnas inställning till Finland. Också den utredning som ekonomiutskottet fått stöder i huvudsak denna bedömning. Å andra sidan har sakkunniga påpekat att budskapet från företagens sida delvis är annorlunda: det finns svaga signaler om att kapitalmarknaden är försiktig med investeringar i Finland. Utskottet framhåller att de positiva reaktionerna på kort sikt inte direkt utvisar vilka effekterna blir på lång sikt när den institutionella referensramen förändras. Det är dessutom möjligt att de nuvarande marknadsreaktionerna redan avspeglar förväntningarna på framtida säkerhetslösningar. En större negativ marknadsreaktion kan komma att uppstå om Finland inte ansöker om medlemskap i Nato. 

Ekonomiutskottet instämmer i redogörelsens bedömning att det är viktigt för Finland att undvika en utveckling av randmarknader. Handeln mellan Finland och Ryssland kan inte väntas återgå till det normala på länge. Med tanke på att ersätta förlorad Rysslandsexport ökar betydelsen av EU:s inre marknad och nätverk av handelsavtal. Med tanke på att Finland ska klara sig är det centralt hur vi lyckas etablera oss på den växande marknaden och bemöta den internationella konkurrensen. I en föränderlig säkerhetspolitisk miljö är det nödvändigt att sörja för de offentliga finansernas hållbarhet och stärka konkurrenskraften. Det väsentliga för kriståligheten är också statens förmåga att vid behov ta lån och fatta beslut i plötsligt påkomna situationer som kräver svåra val. 

Ekonomiutskottet anser att ett Natomedlemskap stöder stabiliteten i den ekonomiska verksamhets- och investeringsmiljön, minimeringen av landrisken för Finland och upprätthållandet av en attraktiv och trygg Finlandsbild på lång sikt. Sakkunniga har understrukit att ett medlemskap i försvarsalliansen skulle stärka Finlands förmåga att hålla sig utanför militära kriser och därigenom också göra landet mer attraktivt för etablering av ekonomisk verksamhet.