Lagutskottet har behandlat berättelsen utifrån de uttalanden som riksdagen godkänt på förslag från utskottet. Huvuddelen av uttalandena gäller justitieministeriets förvaltningsområde, men en del av dem gäller också social- och hälsovårdsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Dessutom har lagutskottet med avseende på sitt ansvarsområde behandlat frågan om att minska överskuldsättningen och problemen med den samt bestämmelserna om tjänstebrott i anslutning till social- och hälsovårdsreformen.
Uttalanden som kan strykas
De åtgärder som vidtagits med anledning av följande uttalanden har varit tillräckliga, och uttalandena är inte längre aktuella:
- Reform av domarutbildningen RP 7/2016 rd — RSv 99/2016 rd.
Vid behandlingen av propositionen (RP 7/2016 rd) med förslag till domstolslag och lagstiftning som har samband med den godkände riksdagen ett uttalande. I uttalandet förutsatte riksdagen att regeringen följer hur reformen av domarutbildningen fungerar och vilka konsekvenser den har, och då fäster särskild uppmärksamhet vid bland annat kostnaderna för reformen, domarutbildningsnämndens resurser, ansöknings- och utnämningsförfarandet i fråga om assessorer och reformens konsekvenser för öppenheten inom domarkarriären, och lämnar en rapport om saken till utskottet före utgången av såväl 2020 som 2023.
Justitieministeriet har lämnat lagutskottet den första utredning som riksdagen förutsätter om effekterna och funktionen av reformen av domarutbildningen 2020 (se EÄ 51/2021 rd samt LaVP 3/2021 vp och LaVP 5/2022 vp) och den andra utredningen lämnades till lagutskottet i december 2023 (se EÄ 55/2023 rd). Vid behandlingen av den andra utredningen godkände lagutskottet ett ställningstagande (se LaVP 9/2024 vp), där det anses viktigt att utskottet får information om remissvaren om utredningen och om ministeriets eventuella fortsatta åtgärder. Utskottet konstaterade att det följaktligen inväntar hur ärendet framskrider.
Lagutskottet anser utifrån det ovan relaterade att uttalandet i sig inte längre ger anledning till åtgärder, eftersom också den senare utredning som förutsätts i uttalandet lämnades i slutet av 2023. Uttalandet kan alltså strykas.
- Uppföljning av konsekvenserna av projektet för att förenkla rättsprocesserna, RP 200/2017 rd — RSv 31/2018 rd
Syftet med de ändringar som föreslås i regeringens proposition (RP 200/2017 rd) med förslag till lag om ändring av rättegångsbalken och till vissa lagar som har samband med den var att underlätta rättsprocesserna vid de allmänna domstolarna. Vid behandlingen av propositionen förutsatte riksdagen att justitieministeriet följer hur reformen för att förenkla rättsprocesserna i de allmänna domstolarna fungerar och vilka konsekvenser den har särskilt när det gäller bestämmelserna om domstolarnas sammansättningar och om den åtalades personliga närvaro vid rättegången, och att ministeriet lämnar lagutskottet en utredning i de här frågorna före utgången av 2023.
På det sätt som framgår av årsberättelsen lämnade justitieministeriet den 29 december 2023 en utredning till riksdagens lagutskott om att förenkla rättsprocesserna. Lagutskottet behandlade utredningen som utskottets eget ärende EÄ 56/2023 rd och godkände ett ställningstagande i ärendet (se LaVP 9/2024 vp). I sitt ställningstagande lyfte utskottet bland annat fram att det av justitieministeriets utredning framgår att det i en del av ändringarna kan anses att målen har uppnåtts bra eller delvis, men att de eftersträvade effekterna av flera ändringar inte har uppnåtts. Lagutskottet ansåg att detta var beklagligt. Med beaktande av resultaten av utredningen konstaterade utskottet att det är viktigt att justitieministeriet i fortsättningen gör en noggrannare bedömning av varför de eftersträvade konsekvenserna inte har uppstått och vilka åtgärder som bör vidtas utifrån utredningen. Enligt uppgift från justitieministeriet är detta möjligt i ett projekt för att göra straffprocessen smidigare. Justitieministeriet inleder beredningen av projektet under 2024. Utskottet välkomnade detta.
Lagutskottet anser utifrån det ovan relaterade att uttalandet inte längre ger anledning till åtgärder, eftersom den utredning som förutsätts i uttalandet lämnades i slutet av 2023. Uttalandet kan alltså strykas.
- Inrättandet av Domstolsverket RP 136/2018 rd — RSv 218/2018 rd
Vid behandlingen av regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolsverket godkände riksdagen två uttalanden. Enligt uttalande 1 förutsätter riksdagen att regeringen följer hur den reform som gäller inrättande av Domstolsverket fungerar och vilka konsekvenser reformen har för domarutbildningen samt för domarutbildningsnämndens och domarförslagsnämndens ställning och uppgifter, och lämnar en rapport om saken före utgången av 2023.
Som det framgår av årsberättelsen publicerade regeringen i december 2023 en utredning om utvecklingen av domstolsväsendets utbildningssystem. Utredningen lämnades till lagutskottet den 20 december 2023. Samma utredning gällde också reformen av domarutbildningen (RP 7/2016 rd — RSv 99/2016 rd). Som det sägs ovan behandlade lagutskottet utredningen som utskottets eget ärende EÄ 55/2023 rd och godkände ett ställningstagande i ärendet (se LaVP 9/2024 vp), där utskottet bland annat lyfte fram att justitieministeriet har sänt den utredning som lämnats till utskottet på remiss. I sitt ställningstagande konstaterade lagutskottet att det är viktigt att utskottet får information om remissvaren och om ministeriets eventuella fortsatta åtgärder. Utskottet konstaterade att det följaktligen inväntar hur ärendet framskrider.
Lagutskottet anser utifrån det ovan relaterade att uttalande 1 inte i sig längre ger anledning till åtgärder, eftersom den utredning som förutsätts i uttalandet lämnades i slutet av 2023. Uttalande 1 kan alltså strykas.
- Ändring av lagstiftningen om bestämmande av förvandlingstraff för böter (RP 178/2018 rd — RSv 245/2018 rd)
Vid behandlingen av regeringens proposition (RP 178/2018 rd) med förslag till ändring av lagstiftningen om bestämmande av förvandlingsstraff för böter godkände riksdagen ett uttalande enligt vilket riksdagen förutsatte att regeringen utreder möjligheterna att utveckla och utvidga placeringen av personer som dömts till förvandlingsstraff i missbrukarvård i en anstalt utanför fängelset samt möjligheterna att fortsatt få behövliga missbrukartjänster och social- och hälsovårdstjänster under en tillräckligt lång tid efter att placeringen i anstalt och avtjänandet av förvandlingsstraffet har upphört.
Enligt årsberättelsen och inkommen utredning har Justitieministeriet ställt upp ett resultatmål för 2021–2024 för Brottspåföljdsmyndigheten om att öka placeringen av korttids- och bötesfångar i anstalter utanför fängelset. Brottspåföljdsmyndigheten inledde 2021 ett projektet om bötesfångar och korttidsintagna, som avslutades den 30 juni 2023. Under projektet inleddes en placering utanför fängelset i fråga om 746 fångar, och antalet slutförda placeringar var 595.
Projektet byggde enligt årsberättelsen på ett tätt samarbete med olika intressentgrupper, såsom Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, tjänsteproducenter inom missbrukarvården och välfärdsområdena, och tack vare detta har möjligheten till placering utanför fängelset blivit mer känd. Processerna förtydligades och snabbades upp, och särskilt positiva erfarenheter fick man av ett förfarande där placeringarna förbereddes innan fångarna kom till fängelset.
Enligt erhållen utredning har man fortsatt att placera fångar utanför fängelset efter projektet, och det har blivit normal verksamhet. Också undersökningen av korttids- och bötesfångar har fortsatt enligt planen. Enligt det resultatmål som justitieministeriet har satt upp för Brottspåföljdsmyndigheten ska knappt en tiondel av alla frisläppta bötesfångar placeras i missbrukarvård utanför fängelset 2024–2027. Utökandet av antalet placeringar försvåras av att det vanligtvis är endast de som avtjänar ett förvandlingsstraff på mer än 14 dygn som kan placeras i missbrukarvård utanför fängelset, förutsatt att de uppfyller villkoren för placering..
Enligt uppgift från justitieministeriet är samarbete med välfärdsområdet en förutsättning för att placeringen ska kunna genomföras, och nätverkssamarbetet inleds i samband med beredningen av placeringen. Frigivningen planeras i samarbete mellan fången, rehabiliteringsinrättningen, fängelset och välfärdsområdet. Välfärdsområdenas praxis när det gäller beviljande av fortsatta betalningsförbindelser varierar, områdena har ofta börjat stödja en väl inledd rehabilitering som en fortsättning på anstaltsrehabiliteringen, men åtminstone öppenvården ordnas i form av nätverkssamarbete efter rehabiliteringen.
Utifrån det ovan anförda och erhållen utredning anser lagutskottet att uttalandet inte ger anledning till ytterligare åtgärder. Uttalandet kan alltså strykas. Utskottet betonar vikten av att de externa investeringarna fortsätter och att man sörjer för kontinuiteten i tjänsterna.
- Uppföljning av konsekvenserna av lagstiftningen om sexualbrott, RP 13/2022 rd — RSv 88/2022 rd
Vid behandlingen av regeringens proposition med förslag till lagstiftning om om sexualbrott godkände riksdagen tre uttalanden. Enligt uttalande 2 förutsatte riksdagen att regeringen ser till att medborgarna får effektiv och heltäckande information om totalreformen av 20 kap. i strafflagen och att de nya straffbestämmelserna om sexualbrott beaktas på behörigt sätt i sexualupplysningen och sexualfostran. För att säkerställa tillräcklig kompetens måste enligt uttalandet även behövlig utbildning vid myndigheter och domstolar ordnas.
Enligt årsberättelsen publicerade justitieministeriet den 19 december 2022 en webbsida om sexualbrott som är avsedd för allmänheten. Webbsidan redogör kort för det huvudsakliga innehållet i totalreformen av 20 kapitlet i strafflagen och ger svar på olika vardagliga frågor. Sidan har publicerats på följande språk: finska, svenska, engelska, ryska, estniska, nordsamiska, arabiska, somaliska och persiska. Utöver webbsidan inledde justitieministeriet dessutom den 23 januari 2023 en kampanj för att informera allmänheten om lagreformens huvudsakliga innehåll. Målet med kampanjen var att säkerställa att en så stor del av befolkningen i Finland som möjligt är medveten om de centrala ändringar som gjorts i lagstiftningen om sexualbrott. Kampanjen genomfördes på finska, svenska och engelska med hjälp av utomhusaffischering, skärmbilder på webbtjänster som är populära bland unga, aktualitetssajter och justitieministeriets Instagram-inlägg.
Årsberättelsen lyfter också fram hur den reviderade lagstiftningen om sexualbrott har beaktats i sexualupplysningen och sexualuppfostran. Av läroämnena i skolan har sexualbrottslagstiftningen beröringspunkter med hälsokunskap och, ur brottsligt perspektiv, även samhällslära. Utbildningsstyrelsen har på sin webbplats publicerat samlat material som skolorna och läroanstalterna kan använda som stöd när dessa frågor behandlas. Adressen är https://www.oph.fi/sv/sag-nej-tillallt-vald.
Undervisnings- och kulturministeriet uppmanar enligt årsberättelsen högskolorna att på eget initiativ beakta centrala, aktuella mål för den kompetens som lärarna behöver i sitt arbete. På grund av den autonomi i fråga om forskning och undervisning som högskolorna garanteras i lag kan undervisnings- och kulturministeriet dock inte förplikta dem till detta.
Lagutskottet har också fått en tilläggsutredning från undervisnings- och kulturministeriet om hur den reviderade lagstiftningen om sexualbrott utöver det som sägs ovan kommer att beaktas eller har beaktats inom dess förvaltningsområde.
När det gäller utbildningen för myndigheter och domstolar framförs det för det första i årsberättelsen att totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott beaktas i den regelbundna grundutbildningen och fortbildningen för poliser. En separat webbkurs om totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott har också genomförts inom polisen, och dessutom har ett antal poliser deltagit i de kurser som ordnats av Åklagarmyndigheten med beaktande av det svenska språket.
För det andra ordnade åklagarväsendet enligt årsberättelsen i slutet av hösten 2022 tre kurser om ändringarna i lagstiftningen om sexualbrott. Kurserna hölls av specialåklagare som fördjupat sig i ämnet. Kurserna riktade sig till åklagare som sköter brottmål enligt 20 kap. i strafflagen och till representanter för intressentgrupperna, främst undersökningsledare.
Även Domstolsverket ordnade 2023 en riksomfattande kurs om den reviderade lagstiftningen om sexualbrott. Hovrätterna har ordnat kurser med samma innehåll för rättskipningspersonalen vid hovrätterna och tingsrätterna i respektive hovrätts domkrets. Vid behov planeras ytterligare kurser i ämnet under de närmaste åren.
Vidare ordnade justitieministeriet enligt årsberättelsen en utbildningsdag för offentliga rättsbiträden den 31 januari 2023 om den reviderade lagstiftningen om sexualbrott. Kursen spelades in och är därmed tillgänglig för rättshjälpspersonalen på kursplattformen Moodle i lärmiljön eOppiva.
Följaktligen anser lagutskottet att uttalande 2 inte ger anledning till ytterligare åtgärder. Uttalande 2 kan alltså strykas. Utskottet betonar att den reviderade lagstiftningen om sexualbrott ändå även i fortsättningen bör beaktas bland annat i utbildningen samt i sexualupplysningen och sexualuppfostran.
Uttalanden som ska stå kvar
Övriga uttalanden som riksdagen godkänt på förslag av lagutskottet behövs fortfarande och ska alltså stå kvar. I detta sammanhang fäster lagutskottet dessutom särskild uppmärksamhet vid följande uttalanden som ska stå kvar, men som visserligen har godkänts på förslag av ekonomiutskottet och social- och hälsovårdsutskottet:
- Minskning av överskuldsättningen och de problem som den orsakar RP 230/2018 rd — RSv 284/2018 rd.
När riksdagen behandlade regeringens proposition (RP 230/2018 rd) med förslag till ändring av bestämmelserna om konsumentkreditavtal och vissa andra konsumentavtal godkände riksdagen de sex uttalanden som föreslogs i ekonomiutskottets betänkande (EkUB 39/2018 rd). Av dessa baserade sig uttalandena 1—3 på lagutskottets förslag till uttalanden (LaUU 33/2018 rd).
Enligt uttalande 2 förutsatte riksdagen att statsrådet snabbt bedömer utvecklingsbehoven i fråga om det skyddade beloppet vid utsökning och nivån på de nödvändiga levnadskostnaderna för gäldenären som ska beaktas i bedömningen av gäldenärens betalningsförmåga vid skuldsanering för privatpersoner, och att regeringen bereder de lagändringar som behövs.
Enligt årsberättelsen gjordes som ett projekt inom statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet en utredning om en höjning av det skyddade beloppet vid utsökning och om alternativa metoder för att förbättra ställningen för utsökningsgäldenärer med låga inkomster. Över utredningen publicerades den 26 maj 2021 en undersökningsrapport om utsökningsskulden, socialskyddet och utbudet av arbete. Utifrån utredningen bereddes en regeringsproposition genom vilken antalet fria månader för gäldenären utökades genom en lagändring som trädde i kraft den 1 maj 2023. Dessutom höjdes det skyddade beloppet vid utsökning först genom en temporär lag som gällde under 2023 och därefter genom en lag som gäller tills vidare från och med den 1 januari 2024. I april 2023 publicerades ett betänkande om utmätning av sociala förmåner och i det föreslogs bland annat att beräkningsreglerna för utmätning ska ses över som en helhet. Justitieministeriet tillsatte den 12 januari 2024 ett projekt för att vidareutveckla lagstiftningen om utsökning.
Vidare har det enligt årsberättelsen gjorts en nivåhöjning i gäldenärens nödvändiga levnadskostnader som ska beaktas vid skuldsanering för privatpersoner. Höjningen trädde i kraft den 1 juli 2022.
Enligt årsberättelsen föranleder uttalande 2 inga ytterligare åtgärder.
Enligt en tilläggsutredning från justitieministeriet ska enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo:s regering utmätningen av inkomster förenklas under regeringsperioden och allokeringen av medel och behovet av ändringar i utsökningen utredas. Målet med projektet för utveckling av utsökningsregleringen är att revidera utsökningsbalkens bestämmelser om utmätning av inkomster så att utmätningsreglerna blir enklare än för närvarande och utmätningsbeloppet rättvist i alla inkomstklasser. Bedömningen gäller beräkningsreglerna för utmätning av inkomster som helhet och således bland annat nivån på det skyddade beloppet. Avsikten är att förenhetliga bestämmelserna om utmätning av sociala trygghetsförmåner och säkerställa att olika förmånsslag inte behandlas olika vid utmätning utan godtagbar grund. I projektet utreds dessutom om det i övrigt är motiverat att ändra utsökningsbalken och om det är ändamålsenligt att bereda eventuella andra författningsändringar i samband med reformen av utmätningen av inkomster.
Lagutskottet anser att projektet för att vidareutveckla utsökningsbestämmelserna är motiverat. På basis av det som sägs ovan är bland annat bestämmelserna om det skyddade beloppet fortfarande föremål för bedömning. Lagutskottet anser dock med tanke på sitt eget ansvarsområde och avvikande från det som sägs i årsberättelsen att genomförandet av uttalandet fortfarande pågår och att det behöver bevaras.
- Lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt lämnande av underrättelse enligt artiklarna 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse RP 241/2020 rd — RSv 111/2021 rd.
Vid behandlingen av regeringens proposition (RP 241/2020 rd) med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt med anledning av en anmälan enligt artiklarna 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse godkände riksdagen på förslag av social- och hälsovårdsutskottet 15 uttalanden av vilka uttalande 11 baserade sig på lagutskottets förslag till uttalande (LaUU 10/2021 rd).
Enligt uttalande 11 förutsätter riksdagen att regeringen omedelbart inleder en samlad bedömning av bestämmelserna om tjänstebrott i 40 kap. i strafflagen och bestämmelserna om tjänsteansvar i andra lagar samt bereder behövliga lagstiftningsändringar utifrån bedömningen.
Enligt årsberättelsen har justitieministeriet utvärderat aktualiteten i bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Som tjänsteuppdrag har det upprättats en bedömningspromemoria i ärendet, Nuläget för och allmänna utvecklingsbehov i fråga om straffrättsligt tjänsteansvar: Bedömningspromemoria, och beställts en separat utredning, Behovet av att utveckla bestämmelserna om tjänstebrott – specialgranskning av personkretsen och blankobestämmelser i ljuset av rättspraxis, som publicerades i januari 2024. Beslut om fortsatta åtgärder fattas efter detta.
Lagutskottet anser med tanke på sitt eget ansvarsområde att genomförandet av uttalandet fortfarande pågår och att det behöver bevaras.
Privat parkeringsövervakning
Lagutskottet behandlar i detta sammanhang också den privata parkeringsövervakningen.
För närvarande finns det ingen speciallagstiftning om privat parkeringsövervakning, utan rättsläget baserar sig i stor utsträckning på den linje som antagits i rättspraxis. Högsta domstolen har ansett att parkering på ett privat område som är försett med tillräckliga skyltar grundar ett privaträttsligt avtal på basis av vilket den som parkerat i strid med de villkor som angetts i anslagstavlan kan åläggas att betala övervakningsavgift (HD 2010:23).
Regeringen har under tidigare valperioder lagt fram förslag om ordnande av privat parkeringsövervakning (RP 223/2010 rd och 79/2012 rd). Propositionerna i fråga har dock inte framskridit till lagstiftning.
Det har också lämnats motioner i riksdagen om reglering av privat parkeringsövervakning. Under förra valperioden sände lagutskottet den 18 november 2021 ett brev till justitieministeriet i anslutning till lagmotion LM 38/2019 rd och åtgärdsmotion AM 9/2020 rd, där utskottet ansåg att det nuvarande rättsläget som baserar sig på riktlinjerna i rättspraxis inte kan anses klart. Enligt utskottet förtydligar de särskilda bestämmelserna om privat parkeringsövervakning rättsläget och praxisen, vilket är positivt såväl för de som parkerar som för fastighetsägare, och för företag som utövar parkeringsövervakning. Också i övrigt ansåg utskottet att rättsläget för parkering och parkeringsövervakning på privat område är förenat med behov av en övergripande granskning. I sitt brev ansåg lagutskottet att det är viktigt att justitieministeriet tillsammans med de andra berörda ministerierna på ett övergripande sätt utreder och bedömer rättsläget och regleringsbehoven i fråga om parkering och parkeringsövervakning på privata områden och utifrån utredningen vidtar behövliga åtgärder.
Under innevarande valperiod har det väckts en nytt lagmotion (LM 23/2023 rd) där det föreslås att det stiftas en lag om en privat övervakningsavgift för parkering. Lagmotionen har undertecknats av över 100 ledamöter. Lagutskottet har hört justitieministern samt justitieministeriet, kommunikationsministeriet och inrikesministeriet i ärendet. Dessutom har utskottet fått skriftliga yttranden av företrädare för den privata parkeringsbranschen Enligt utredning till utskottet kan bestämmelserna om privat parkeringsövervakning inte genomföras utifrån en lagmotion, utan bedömningen och genomförandet av regleringsalternativen förutsätter omsorgsfull lagberedning med konsekvensbedömningar på statsrådsnivå. Det viktiga vid bedömningen är vilka ramvillkor grundlagen ställer särskilt med tanke på skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter. Ett lagstiftningsprojekt som gäller den privata parkeringsövervakningen är dock inte anhängigt för närvarande och regeringsprogrammet innehåller ingen skrivning om översyn av lagstiftningen om parkeringsövervakning under denna regeringsperiod.
Lagutskottet hänvisar till det som sägs tidigare och anser att det är viktigt att förtydliga rättsläget för parkering och parkeringsövervakning på privata områden. Därför föreslår utskottet att revisionsutskottet beaktar det som sägs ovan och i samband med behandlingen av regeringens årsberättelse förelägger riksdagen ett ställningstagande där riksdagen förutsätter att regeringen på ett övergripande sätt utreder rättsläget och regleringsbehoven i fråga om parkering och parkeringsövervakning på privat område samt utifrån utredningen vidtar åtgärder för att bereda behövliga lagstiftningsändringar och lämna en proposition till riksdagen.