Allmänt

Regeringen föreslår att lagen om Jobbkanalen Ab (242/2022) upphävs. Samtidigt föreslås det att lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om ordnande av arbetskraftsservice ändras. 

Jobbkanalen Ab är ett helt statsägt bolag med specialuppgifter inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Bolaget har till uppgift att främja partiellt arbetsföra personers sysselsättning och stödja partiellt arbetsföra vid övergång till den öppna arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att bolagets verksamhet läggs ned som en del av sparåtgärderna inom statsfinanserna. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har vid behandlingen av regeringens proposition med förslag till lag om Jobbkanalen (RP 198/2021 rd) ansett att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet välkomnade propositionens mål, såsom partiellt arbetsföra personers övergång från jobb till jobb på den öppna arbetsmarknaden. Samtidigt betonade utskottet dock vikten av att följa upp hur målen nås i praktiken (AjUB 1/2022 rd). 

Jobbkanalen Ab:s sysselsättningsverksamhet har inte inletts i enlighet med de mål som ställts för bolaget. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser därför att propositionen behövs och fyller sitt syfte, men betonar behovet av kompenserande åtgärder för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande ändringar och anmärkningar. 

Bolagets mål och finansiering

I propositionen beskrivs Jobbkanalen Ab:s finansiering och mål. Kostnaderna för bolagets verksamhet uppgick sammanlagt till cirka 1 364 000 euro 2022—2023. Enligt bolagets uppskattning uppgår kostnaderna 2024 till cirka 2 700 000 euro. 

Till följd av att bolaget läggs ner minskar utgifterna i statsbudgeten permanent med 5 000 000 euro per år från och med 2025. Vissa anslag som beviljats bolaget i statsbudgeten men som blivit oanvända har redan återtagits (RP 54/2024 rd — RSk 21/2024 rd). 

Ursprungligen har Jobbkanalen i statsbudgeten beviljats grundkapital till ett belopp av sammanlagt 12 miljoner euro från Finlands program för hållbar tillväxt (RRF), varav 10 miljoner euro har funnits tillgängligt för bolaget att använda. I genomförandebeslutet av Europeiska unionens råd ställdes tre mål för investeringen. Den första var lagens ikraftträdande, och de andra två är de kvantitativa sysselsättningsmål som ålagts bolaget. 

Det första kvantitativa målet, att sysselsätta 170 partiellt arbetsföra personer före utgången av 2023, uppnåddes inte. Före utgången av 2023 hade bolaget sysselsatt sammanlagt 17 personer. I propositionen bedöms det som osannolikt att Jobbkanalens andra sysselsättningsmål, 650 sysselsatta personer före utgången av 2025, uppnås med tanke på den sysselsättningstakten. 

Enligt propositionen och den sakkunnigutredning som utskottet fått omdirigeras Jobbkanalens EU-finansiering på 12 miljoner euro (RRF) nu till ett annat investeringsobjekt. De finansiella resurserna allokeras inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde för åtgärder som främjar sysselsättningen och produktiviteten och stöder den psykiska hälsan och arbetsförmågan. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att Jobbkanalen Ab:s sysselsättningsresultat har varit anspråkslösa i förhållande till målen. Som det konstateras i propositionen är bolagets kostnadseffektivitet svag, när kostnaderna för verksamheten hittills sätts i proportion till antalet sysselsatta. Med hänvisning till det som sägs ovan och till sitt tidigare betänkande om Jobbkanalen Ab (AjUB 1/2022 rd) slår utskottet fast att bolaget inte har uppnått de mål som uppställts för det, och därför är det motiverat att lägga ner bolaget. Utskottet anser det vara viktigt att EU-finansieringen inte har gått förlorad utan att den har kunnat omdirigeras till åtgärder som också kan inverka på sysselsättningen av partiellt arbetsföra. 

Främjande av sysselsättningen av partiellt arbetsföra

Vid arbetslivs- och jämställdhetsutskottets sakkunnigutfrågning och i sakkunnigyttrandena betonades behovet av åtgärder för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra och andra personer med svag arbetsmarknadsposition. Behovet beräknas öka i och med överföringen av organiseringsansvaret för arbetskraftsservicen och reformen av finansieringsmodellen. 

De sakkunnigyttranden som utskottet fått lyfter fram de stödåtgärder som används för att framgångsrikt främja sysselsättningen av de personer som har svårast att få jobb på den öppna arbetsmarknaden, såsom arbetsbanken, IPS-arbetsträningen och arbetsträning som baserar sig på kvalitetskriterier. Å andra sidan har det i Jobbkanalens verksamhet funnits nya slags element som visat sig fungera bra, såsom närvarande och tillräckligt långvarigt stöd till arbetstagaren och målföretaget. 

Enligt uppgifter till utskottet har arbets- och näringsministeriet startat en arbetsgrupp som behandlar frågor som gäller arbetsförmågan och främjandet av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra. Arbetsgruppen utreder europeiska modeller för att sysselsätta personer med svår arbetsmarknadsposition och utarbetar ett utvecklingsprogram för att sysselsätta partiellt arbetsföra och andra grupper med särskilda behov. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att arbetsgruppen behövs och ser fram emot konkreta förslag för att främja sysselsättningen av personer med svag arbetsmarknadsposition. Utskottet anser det viktigt att arbetsgruppen i sitt arbete nyttiggör den information som fåtts i Jobbkanalens verksamhet bland annat om behoven att utveckla befintliga tjänster och om det stöd som företagen behöver för att anställa partiellt arbetsföra personer.