Finland befinner sig i en allvarlig situation. Nu är det arbetslösheten, antalet konkurser och skulden som växer här. Tyvärr inte ekonomin och människornas välfärd. Nästan 300 000 finländare saknar jobb. Över 3 300 företag har gått i konkurs inom ett år. I framtiden syns närmast obefintlig tillväxt. Det här är det mest oroväckande av allt.
För att åtgärda den akuta situationen inom statsfinanserna beslutade regeringen vid ramförhandlingarna om ett paket med utgiftsnedskärningar och skattehöjningar. Den är av rätt storlek. Det viktigaste saknas dock. Tillväxtutsikterna är obefintliga och paketet återställer inte förtroendet för Finland.
Som en åtgärd föreslår regeringen i detta läge att den allmänna mervärdesskattesatsen och försäkringspremieskattesatsen höjs till 25,5 procent. Statsminister Orpos regering höjer den allmänna mervärdesskattesatsen i Finland över den nordiska nivån 25-procent och gör Finland till ett land som är mycket ivrig på att beskatta konsumtion. Den allmänna mervärdesskattesatsen i Finland kommer efter Ungern att vara den näst högsta i Europa.
Den enorma höjningen av mervärdesskatten sker i en situation där man just har haft tider med hög inflation. Även om prisstegringen nu klart har avtagit, är prisnivån ändå hög och konsumenternas köpkraft sätts på prov. Höjningen av mervärdesskattesatsen ökar pristrycket, och om den sätts på priserna fullt ut stiger inflationen cirka 0,6 procent mätt enligt konsumentprisindexet.
Eftersom tillväxtutsikterna i Finland också i övrigt är svaga, medför en överdimensionerad höjning av mervärdesskatten en risk för att recessionen eller nolltillväxtfasen drar ut på tiden ytterligare. Regeringen bedömer också själv i propositionen att skatteåtstramningen leder till att bruttonationalprodukten minskar med 0,2 procent jämfört med basscenariot.
I planen för de offentliga finanserna förutspår regeringen att tillväxten börjar avta efter en måttlig tillväxt nästa år och att vi återgår till ekonomisk utarmning. Vi kan helt enkelt inte nöja oss med det. Utsikterna för den ekonomiska tillväxten måste åtminstone fördubblas. Det uppnås inte genom en nitisk konsumtionsbeskattning.
Köpkraften får inte skäras ner mer än vad som är absolut nödvändigt
Centern delar Skattebetalarnas Centralförbunds bedömning att en höjning av huvudskattesatsen för mervärdesskatten med hela 1,5 procentenheter till 25,5 procent är en överdimensionerad ändring. En mer moderat höjning av skattesatsen till högst den allmänna nordiska nivån, dvs. 25 procent, hade varit mer förståeligt. Centern skulle inte höja den allmänna mervärdesskatten till en högre nivå än den nordiska nivån på 25 procent.
Centern skulle inte alls höja den sänkta mervärdesskattesatsen på tio procent, om vilket regeringen kommer att lämna en proposition till riksdagen senare. Köpkraften hos dem som tjänat sin lön genom flitigt arbete får inte skäras ner mer än vad som är absolut nödvändigt.
Regeringens tilläggshöjning på en halv procent utöver den höjning på en procent som Centern godkänt ger statens kassa med beaktande av effekten på efterfrågan och ökningen av statens mervärdesskatteutgifter cirka 340 miljoner euro mer, men är samtidigt borta från finska hushåll och företag. Det bromsar upp den ekonomiska tillväxten.
Som motvikt till besluten vid ramförhandlingarna på tre miljarder euro har Centern publicerat ett eget alternativ för rättvis tillväxt. Centern erbjuder ett program på sju-åtta miljarder euro för att få fart på och balansera Finlands ekonomi och för att förnya Finland. Centern vill exempelvis beskatta allmännyttiga samfund, såsom fackföreningsrörelsens placeringsintäkter, och ge skattemyndigheten verktyg för att beskatta plattformsekonomin på behörigt sätt.
Med hjälp av Centerns alternativ kunde höjningen av mervärdesskatten stanna vid en höjning på en procentenhet. Då skulle ändringen av den allmänna skattesatsen för mervärdesskatt sammantaget öka statens skatteintäkter med beaktande av effekterna på efterfrågan och ökningen av statens mervärdesskatteutgifter med närmare 700 miljoner euro på 2025 års nivå.
De sammantagna konsekvenserna av regeringens åtgärder för företagen bör bedömas
Det finns också skäl att beakta att regeringens skattelinje i vidare bemärkelse missgynnar små och medelstora företag. Regeringen erbjuder i synnerhet mindre företag främst skatteåtstramningar och inga nya incitament alls.
Utöver den höjning av den allmänna mervärdesskattesatsen som nu görs kommer den sänkta skattesatsen på 10 procent alltså att höjas till 14 procent genom en separat proposition som lämnas in senare. Utöver mervärdesskatten på läkemedel skärps mervärdesbeskattningen alltså särskilt kraftigt inom flera arbetskraftsintensiva sektorer som drabbats hårt av coronapandemin (turism, kollektivtrafik, motion och kultur). Dessutom sänks hushållsavdraget, trots att det nuvarande statsministerpartiet Samlingspartiet medan de var i opposition ville höja hushållsavdraget och på så sätt minska den svarta ekonomin.
Regeringen har genom en annan proposition slopat en skattelättnad i anslutning till den nedre gränsen för mervärdesskattskyldigheten fr.o.m. den 1 januari 2025. Detta i kombination med höjningen av mervärdesskatten ökar mervärdesskattebördan särskilt för små företag. I de situationer där det inte går att överföra skatteförhöjningen till priserna innebär skatteåtstramningen att företagets vinstmarginal minskar. Detta är särskilt problematiskt för ensamföretagare och andra små, typiskt arbetskraftsintensiva företag samt för företag som säljer till konsumenter, såsom det konstateras i ett yttrande från Företagarna i Finland. Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen berör de här samma företagen.
Centern skulle inte skära i hushållsavdraget. Dessutom skulle Centern bland annat höja den nedre gränsen för mervärdesskattskyldigheten till 30 000 euro och utvidga den planerade skattegottgörelsen för investeringar till även små och medelstora företag. Centern skulle beskatta vinster som lämnas inom företaget mindre än vinster som delas ut. Vi skulle avsevärt påskynda tillståndsprocesserna för investeringar. Dessutom skulle Centern sänka inkomstskatten med 20 procent för dem som fortsätter i förvärvsarbete efter att ha uppnått den lägsta pensionsåldern i syfte att underlätta tillgången på kompetent arbetskraft.
De totala konsekvenserna för företagen av den skattesoppa som regeringen kokat ihop kan vara oförutsägbart tråkiga och leda till att Finland utarmas. Dessa totala konsekvenser bör bedömas innan nya skattepropositioner föreläggs riksdagen för behandling.
För snäv tidtabell leder till förvirring
Den nu föreslagna höjningen av den allmänna mervärdesskatten och försäkringspremieskatten avses träda i kraft undantagsvis mitt under året, den 1 september 2024. Vid finansutskottets sakkunnigutfrågning har det framkommit att tidtabellen är ytterst problematisk för företagen.
Det är skadligt att lagen träder ikraft så snabbt för att det med mycket kort varsel ökar företagens administrativa börda under sommarsäsongen. Det krävs betydande resurser av företagen för att ändra mervärdesskattesatsen i datasystemen, kassasystemen, prislistorna, avtalen och på prislapparna samt för att informera om ändringarna. En senareläggning av ikraftträdandet skulle underlätta det administrativa tryck som ändringen medför för företagen.
Vid utskottets utfrågning har Mikro- och ensamföretagare rf framfört att det i en betydande del av företagen kommer att krävas mycket manuellt arbete, och mängden administrativt arbete som utförs gratis kommer på vissa ställen att vara oskäligt stor för företagare.
Enligt yttrandet från Finlands näringsliv är situationen svårast i fråga om produkter vars pris ska anges på förpackningen. För företag som bedriver konsumenthandel leder det alltför snabba ikraftträdandet också till minskad lönsamhet, eftersom företagen på så kort varsel inte kan ändra de priser som redan tryckts på produkterna. I vissa situationer kan företagen bli tvungna att låta bli att sälja produkterna om de priser som redan tryckts på produkterna inte kan ändras. I fråga om dessa produkter vore det särskilt viktigt att skjuta upp ikraftträdandet.
Särskilt skadligt är ikraftträdandet för de företag som omfattas av skattelättnaden vid den nedre gränsen samt för de företag vars skatteperiod är ett kvartal. Det här gäller en stor grupp företag, eftersom cirka 70 000 av de skattskyldiga är kvartalsdeklaranter. Syftet med de förlängda skatteperioderna är att underlätta för de minsta företagen att fullgöra de skyldigheter som följer av mervärdesbeskattningen. Nu blir dessa företag oskäligt lidande av att höjningen träder i kraft mitt under deklarationsperioden.
Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf har genomfört en enkät bland tillverkare av ekonomiförvaltningssystem. I enkäten frågades uppgiftslämnarna om det gick att behandla mervärdesskattesatsen med en decimals noggrannhet i deras program under enkätperioden april–maj 2024. Av uppgiftslämnarna uppgav 30 procent att det ännu inte är möjligt.
Enligt Ekonomiadministrationsförbundet används det i Finland flera program som inte längre upprätthålls aktivt. I fråga om en del av dessa kommer programvaruleverantörerna inte att möjliggöra behandlingen decimaler. Ekonomiförvaltningsförbundet konstaterar i sitt yttrande direkt att företagen sannolikt inte kommer att kunna skaffa och ta i bruk ny programvara med denna tidtabell.
Dessutom bedömer Ekonomiförvaltningsförbundet i sitt yttrande att början av september sannolikt kommer att vara en utmanande tidtabell för kanske till och med en betydande del av tillverkare av ekonomiförvaltningssystem och deras kunder. Eftersom det varken i praktiken eller juridiskt är möjligt att fakturera med fel mervärdesskattesats finns det en risk för att företagen blir tvungna att skjuta upp faktureringen tills behövliga programvaruändringar har införts. Detta medför risker för företagens finansiella situation och fördröjer skatteutfallet.
Regeringen sviker löftena i sitt program till företagen
I sitt regeringsprogram har statsminister Orpos regering lovat att lagstiftningsreformer som gäller företag ska genomföras med tillräckligt långa övergångstider för att företagen ska ha tid att anpassa sin verksamhet. Detta löfte har brutits.
Dessutom har regeringen lovat trygga stabila villkor för företagande och investering med hjälp av en förutsägbar och stabil lagstiftning samt beskattning. Det har inte heller hållits.
Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringens skattepolitik uppmuntrar inte heller detta.
Centern är besviken på att de partier som hör till statsminister Orpos regering vid riksdagsbehandlingen inte beaktade företagens motiverade kritik mot ikraftträdandet. Det vittnar på ett oroväckande sätt om att regeringspartiernas ministrar och även riksdagsledamöter på ett allvarligt sätt har fjärmat sig från vardagen i vanliga företag.
Centern skulle därför genomföra skattehöjningen till 25 procent den 1 januari 2025.