1 kap.
Tillämpningsområde och tillämpliga definitioner
4 §
Enhet
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Med enhet avses dock inte en jurisdiktions centralförvaltning, en delstats förvaltning eller en lokal myndighets förvaltning eller sådana enheter inom dessa som har till uppgift att sköta förvaltningen.
10 §
Räkenskapsperiod
Med räkenskapsperiod avses den redovisningsperiod för vilken den yttersta moderenheten upprättar sitt koncernbokslut. I fråga om 9 § 4 punkten avses med räkenskapsperiod ett kalenderår.
Om det är fråga om en koncernenhet vars räkenskapsperiod skiljer sig från den yttersta moderenhetens räkenskapsperiod och enheten inte ingår i koncernbokslutet, avses med räkenskapsperiod den redovisningsperiod som upphör under den yttersta moderenhetens räkenskapsperiod.
19 §
Yttersta moderenhet
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Med yttersta moderenhet avses dock inte en statlig fond som är en sådan enhet inom den offentliga förvaltningen som avses i 12 § 2 punkten i detta kapitel.
23 §
Kvalificerad regel om inkomstinkludering
Med kvalificerad regel om inkomstinkludering avses jurisdiktionens uppsättning med regler om inkomstinkludering som godkänts som kvalificerad regel om inkomstinkludering i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk.
Med särskild kollegial utvärdering jämställs också ett temporärt kollegialt utvärderingsförfarande.
24 §
Kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning
Med kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning avses jurisdiktionens regel om kompensation för bortfall i skattebetalning som i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk har godkänts som kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning.
Med särskild kollegial utvärdering jämställs också ett temporärt kollegialt utvärderingsförfarande.
25 §
Kvalificerad nationell tilläggsskatt
Med kvalificerad nationell tilläggsskatt avses jurisdiktionens nationella tilläggsskatt som motsvarar den skatt som beskrivs i 2 kap. 12—18 § och som i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk har godkänts som en kvalificerad nationell tilläggsskatt.
Med särskild kollegial utvärdering jämställs också ett temporärt kollegialt utvärderingsförfarande.
30 §
Ägarintresse
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Om det mellan koncernenheter inom samma koncern finns ett finansiellt instrument som i redovisningen hos den ena parten har behandlats som eget kapital och hos den andra parten som skuld, betraktas som eget kapital enligt 1 mom. den andel som den emitterande koncernenheten har behandlat som eget kapital.
53 §
Enheter som är belägna i flera jurisdiktioner
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner inte har ett tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion som ålade det högsta beloppet av skatter under räkenskapsperioden, dock med undantag av eventuella skatter som betalats med stöd av ett bassamfundsskattesystem. Om beloppet av de skatter som betalats i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den har det högre beloppet av det avdrag för substansbeloppet som avses i 5 kap. Om avdraget för substansbeloppet i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska enheten betraktas som statslös, såvida den inte är den yttersta moderenheten, i vilket fall den ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
2 kap.
Skyldighet att betala tilläggsskatt
Skyldighet att erlägga tilläggsskatt
1 §
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Regeln om inkomstinkludering
2 §
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
6 §
Fördelning av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Det justerade vinstbelopp som är hänförligt till ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet som innehas av andra ägare anses vara det belopp som skulle ha behandlats som hänförligt till dessa ägare enligt principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som används i den yttersta moderenhetens koncernbokslut om den lågbeskattade koncernenhetens nettovinst hade varit lika med dess justerade vinst. Denna justering görs på samma sätt som om
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning
8 §
Tillämpning av regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning i multinationella koncerner
Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en jurisdiktion som inte tillämpar en kvalificerad regel om inkomstinkludering, eller om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är en undantagen enhet, är de koncernenheter som är belägna i Finland skyldiga att betala tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för lågbeskattade koncernenheter.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
20 §
Undantag som gäller skatter som hänför sig till vinstutdelning
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 19 § beräknas den nationella tilläggsskatten utan hänsyn till sådana nettoinkomstbaserade medräknade skatter som hänför sig till vinstutdelning och som lagts till i räkenskaperna i en ingående ägarenhet.
3 kap.
Beräkning av den justerade vinsten eller förlusten
2 a §
Andra bestämmelser om justeringar av redovisad vinst eller förlust
En försäkringsanstalt ska i sin redovisade vinst eller förlust ta med förändringar i premieansvaret till ett belopp som ekonomiskt motsvarar undantagen utdelning och undantagen vinst eller förlust i eget kapital enligt 2 § 2 och 3 punkten, om utdelningen eller vinsten eller förlusten i eget kapital har erhållits på basis av sådant ägande som försäkringsanstalten innehar på grund av en fondförsäkring eller en motsvarande försäkring. En justering behöver dock inte göras, om enheten omfattas av ett val enligt 2 c § som är i kraft.
2 b §
Val som gäller fluktuationer i valutakursen som är hänförliga till vissa säkringsinstrument
Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, behandlas vinster eller förluster i utländsk valuta som är hänförliga till ett säkringsinstrument som undantagna vinster eller förluster. Ett val enligt detta moment kan göras om samtliga följande villkor är uppfyllda:
1) vinsten eller förlusten i utländsk valuta är hänförlig till ett instrument genom vilket valutakursrisken avseende ett ägarintresse enligt 1 kap. 30 § har säkrats, med undantag för portföljinnehav enligt 3 § 1 mom. 3 punkten,
2) vinsten eller förlusten i utländsk valuta ingår i övrigt totalresultat i koncernbokslutet, och
3) säkringen är effektiv enligt en godkänd redovisningsstandard som använts vid upprättandet av koncernbokslutet.
På skatt som hänför sig till en vinst i utländsk valuta som omfattas av valet tillämpas 4 kap. 4 § 1 punkten.
Ett val enligt denna paragraf är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år.
2 c §
Val som gäller utdelning från portföljinnehav
Den koncernenhet som lämnar deklaration får välja att koncernenheten med avvikelse från 2 § 2 punkten i detta kapitel under den tid valet är i kraft inkluderar samtliga utdelningar från portföljinnehav vid beräkningen av sin justerade vinst eller förlust. Valet är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år.
3 §
Definitioner som används vid beräkningen av den justerade vinsten och förlusten
Vid beräkningen av den justerade vinsten och förlusten
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
2) avses med undantagen utdelning en utdelning eller annan värdeökning som erhållits på basis av ett ägarintresse, med undantag av ägarintressen i form av kortvariga portföljinnehav eller ägarintressen i en investeringsenhet som har gjort ett sådant val som avses i 7 kap. 14 §, samt prestationer som är hänförliga till andelen skuld i ett finansiellt instrument med inslag av både eget kapital och skuld,
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
3 a §
Val som gäller vissa skuldsaneringar
Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, betraktas vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten som undantagen vinst beloppet av en skuld som efterskänkts i samband med skuldsanering i en koncernenhet, om något av följande villkor uppfylls:
1) skuldsaneringen grundar sig på ett lagstadgat insolvens- eller konkursförfarande som övervakas av en domstol eller något annat rättsligt organ eller för vilken en oberoende utredare har utsetts,
2) skuldsaneringen hänför sig till en skuld där minst en av borgenärerna är en person som är oberoende av gäldenären och det kan antas att gäldenären skulle bli insolvent inom tolv månader om inte den tredje partens skuld efterskänktes, eller
3) skuldsaneringen äger rum i en situation där gäldenärens skulder överstiger det verkliga värdet av gäldenärens tillgångar omedelbart innan skulden efterskänktes.
Om valet görs enligt 1 mom. 1 eller 2 punkten, justeras det redovisade resultatet både med beloppet av intressegemenskapsskulden och med beloppet av den oberoende partens efterskänkta skuld.
Om valet görs enligt 1 mom. 3 punkten, justeras det redovisade resultatet endast med beloppet av den oberoende partens efterskänkta skuld. Beloppet av justeringen ska då vara det lägsta av följande:
1) det belopp av gäldenärens skulder som överstiger tillgångarnas verkliga värde omedelbart före efterskänkandet av skulden, eller
2) det belopp av gäldenärens skatteförluster eller andra motsvarande tillgodohavanden som har minskat på grund av den efterskänkta skulden i den jurisdiktion där gäldenären hör hemma.
5 §
Justering av transaktioner mellan koncernenheter
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Ett finansiellt instrument som har emitterats av en koncernenhet och som ägs av en annan koncernenhet inom samma koncern ska konsekvent behandlas som eget kapital eller som skuld vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i båda koncernenheterna, med tillämpning även av vad som föreskrivs i 1 kap. 30 §.
6 §
Behandling av skattetillgodohavanden
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Om tillgodohavandet har uppkommit i samband med förvärv eller tillverkning av en tillgång och den koncernenhet som har beviljats tillgodohavandet hanterar det i redovisningen så att med beloppet av tillgodohavandet justeras det redovisade värdet av den tillgång som uppkommit till följd av tillgodohavandet eller så att tillgodohavandet behandlas som förutbetald intäkt och redovisas inom ramen för tillgångens nyttjandeperiod, ska samma hantering i redovisningen tillämpas vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten enligt denna paragraf.
Denna paragraf tillämpas också på ett skattetillgodohavande eller en del av det som ägaren får på basis av ett ägarintresse i en skattetransparent enhet. Bestämmelserna i 2 och 3 mom. tillämpas också på sådant tillgodohavande som avses i 24 §.
15 §
Definitioner som gäller intäkt från internationell sjöfart
I denna lag avses med intäkt från internationell sjöfart den nettointäkt som en koncernenheterhåller från
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
3) leasing av ett fartyg Utskottet föreslår en strykning till en annan koncernenhet Slut på strykningsförslaget för transport av passagerare eller gods i internationell trafik, fullt utrustat, bemannat och försett med förnödenheter,
4) leasing av ett obemannat fartyg till en annan koncernenhet inom samma koncern förtransport av passagerare eller gods i internationell trafik,
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Andra bestämmelser om beräkningen av justerad vinst
23 §
Val som gäller inkluderande av vinster och förluster som är hänförliga till andelar i eget kapital
Den koncernenhet som lämnar deklaration får göra ett sådant val enligt denna paragraf som gäller jurisdiktionen. Under den tid valet är i kraft ska en ingående ägarenhet i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten inkludera den redovisade vinst, intäkt eller förlust avseende ett ägarintresse som justerats enligt 3 kap. 2 § 1, 2 och 4—9 punkten och 3 kap. 3, 3 a och 4—13 §, som inte är ett sådant kvalificerat ägarintresse som avses i 4 kap. 23 § och som har uppkommit till följd av
1) förändringar i det verkliga värdet eller nedskrivningar av denna andel, om ägaren beskattas för sådana förändringar, eller om ägaren beskattas i enlighet med realiseringsprincipen, dock med beaktande av sådana uppskjutna skatter som hänför sig till sådana förändringar,
2) vinst eller förlust avseende ett ägarintresse, om ägarintresset har redovisats enligt kapitalandelsmetoden, samt
3) avyttring av ett ägarintresse, om den vinst och förlust som uppkommit vid avyttringen beaktas vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten i den jurisdiktion där ägaren är belägen, med undantag för vinst eller del av vinst som minskas till följd av avdrag eller befrielser som hänför sig till typen av inkomst i fråga.
Unden den tid valet är i kraft ska ägaren, med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 4 § 1 punkten och 9 § 1 mom. 1 punkten, i beräkningen av medräknande och justerade skatter inkludera alla sådana skatter och uppskjutna skatter under räkenskapsperioden som hänför sig till poster som inkluderats i den justerade vinsten enligt 1–3 punkten.
Valet är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år. Valet kan inte återkallas i fråga om ett ägarintresse till vilket hänförs en förlust som har beaktats i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten under den tid valet är i kraft.
24 §
Marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande
Med marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande avses ett sådant skattetillgodohavande som dess innehavare kan använda i den jurisdiktion som beviljar tillgodohavandet för att minska sin medräknade skatt och som i fråga om innehavaren uppfyller kriterierna om överlåtbarhet och marknadsmässighet.
För den som har beviljats ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt, om tillgodohavandesystemet är utformat så att den som har beviljats tillgodohavandet får överlåta det till en oberoende part inom 15 månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken rätten till tillgodohavandet uppkom. För den som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt, om systemet är utformat så att förvärvaren får överlåta det förvärvade tillgodohavandet till en oberoende part under den räkenskapsperiod som tillgodohavandet förvärvades.
För den som har beviljats ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet överlåts eller skulle ha kunnat överlåtas till en oberoende part inom 15 månader från utgången av det år under vilket rätten till tillgodohavandet uppstod till ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset. För den som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt, om förvärvaren förvärvade tillgodohavandet av en oberoende part till ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset.
Det lägsta marknadsmässiga priset är 80 procent av nettonuvärdet av ett skattetillgodohavande, beräknat utifrån den löpande avkastningen under löptiden för ett skuldinstrument som den jurisdiktion som beviljade tillgodohavandet har emitterat under det år tillgodohavandet överläts eller, om tillgodohavandet inte har överlåtits, under det år rätten till tillgodohavandet uppkom. Löptiden för det skuldinstrument som används i jämförelsen ska vara densamma som för tillgodohavandet och högst fem år. Vid beräkningen av nettonuvärdet betraktas som värdet av ett skattetillgodohavande det nominella belopp som inte har utnyttjats och som kassaflöde betraktas det årligen disponibla maximibeloppet av tillgodohavandet enligt lag.
Den som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska behandla det nominella värdet av tillgodohavandet som sin justerade vinst under det år rätten till tillgodohavandet uppkom, om inte den som beviljats tillgodohavandet tillämpar 3 kap. 6 § 2 mom. på tillgodohavandet. Om tillgodohavandet preskriberas utan att ha utnyttjats, ska den som har beviljats tillgodohavandet i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten behandla den outnyttjade preskriberade delen av tillgodohavandet som förlust det år då tillgodohavandet preskriberades.
Om den som har beviljats tillgodohavandet överlåter det till någon annan inom 15 månader från utgången av det år rätten till tillgodohavandet uppkom, ska överlåtaren inkludera det erhållna priset för överlåtelsen i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för det år då rätten till tillgodohavandet uppkom. Om den som har beviljats tillgodohavandet överlåter det efter denna tidsperiod, ska eventuella skillnader mellan det nominella värdet av tillgodohavandet som ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten och det pris som erhållits för överlåtelsen inkluderas som förlust i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för det år då tillgodohavandet överläts. Om den som har beviljats tillgodohavandet räknar tillgodohavandet som intäkt utspridd över tillgångens nyttjandeperiod, ska skillnaden mellan det pris som erhållits för överlåtelsen och det nominella värdet av tillgodohavandet räknas på samma sätt som en del av den justerade vinsten eller förlusten.
När den som förvärvat tillgodohavandet använder tillgodohavandet för att minska sin medräknade skatt, ska förvärvaren räkna skillnaden mellan anskaffningspriset och det nominella värdet av tillgodohavandet som intäkt i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i förhållande till det belopp som använts. Om förvärvaren säljer tillgodohavandet vidare, ska den vinst eller förlust som uppkommer tas med i beräkningen av säljarens justerade vinst eller förlust under försäljningsåret. Det försäljningsresultat som ska inkluderas är lika med försäljningspriset minskat med anskaffningspriset och vinningen av att ha använt tillgodohavandet. Om tillgodohavandet preskriberas utan att ha utnyttjats, ska förvärvaren i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten behandla den outnyttjade preskriberade delen av tillgodohavandet som förlust det år då tillgodohavandet preskriberades. Förlusten till följd av preskription är lika stor som den del av anskaffningspriset, ökat med vinningen av att ha använt tillgodohavandet, som överstiger det nominella värdet av det tillgodohavande som inte har utnyttjats.
4 kap.
Medräknade och justerade skatter
3 §
Tillägg till medräknade skatter
Tilläggen till de medräknade skatterna för en koncernenhet under räkenskapsperioden omfattar
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
4) beloppet av ett kvalificerat skattetillgodohavande eller ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande som har dragits av från beloppet av medräknade skatter.
13 §
Justering av uppskjuten skatteskuld
En uppskjuten skatteskuld som inte har återförts under de fem påföljande räkenskapsperioderna justeras i den mån den beaktades i en koncernenhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp. En minskning av de medräknade skatterna motsvarande beloppet av den justering som fastställts för den aktuella räkenskapsperioden ska hänföras till den räkenskapsperiod under vilken den justerade skatteskulden har ingått i de medräknade skatterna, och den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för räkenskapsperioden i fråga ska beräknas på nytt i enlighet med 5 kap. 8 § 1 mom.
Andra bestämmelser om medräknade skatter
23 §
Hantering av kvalificerade genomgående skatteförmåner
En koncernenhet som innehar ett kvalificerat ägarintresse och som omfattas av ett val enligt 3 kap. 23 § ska som tillägg till sina medräknade och justerade skatter räkna ett positivt värde av en kvalificerad genomgåendeskatteförmån som är hänförlig till enhetens innehav av ett kvalificerat ägarintresse, om värdet av det kvalificerade ägarintresset inte minskats till noll med stöd av 5 mom. När denna paragraf är tillämplig på ett ägarintresse tillämpas inte sådan hantering som avses i 3 kap. 23 §.
Vid tillämpningen av denna paragraf avses med kvalificerad genomgående skatteförmån en förmån enligt 5 mom. 1 och 2 punkten som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande och som minskar värdet av en investering i ett kvalificerat ägarintresse.
Vid tillämpningen av denna paragraf avses med kvalificerat ägarintresse en sådan investering i en skattetransparent enhet som ska behandlas som en investering i eget kapital enligt nationell skattelagstiftning och som behandlas som eget kapital även enligt en godkänd redovisningsstandard i den jurisdiktion där den skattetransparenta enheten bedriver verksamhet, förutsatt att den skattetransparenta enhetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader inte ingår i koncernbokslutet och den totala avkastningen av investeringen förväntas vara lägre än det belopp som investerats i ägarintresset, med beaktande också av vinstutdelningen till följd ägarintresset och den vinning som ägaren får av ägarenhetens skatteförluster och kvalificerade skattetillgodohavanden, så att en del av det investerade beloppet betalas tillbaka till ägaren i form av skatteförmåner som inte är kvalificerade skattetillgodohavanden.
Vid bedömningen av när ett belopp som investerats i ett ägarintresse understiger den totala avkastningen beaktas villkoren och förhållandena för investeringen vid tidpunkten för investeringen. Ett ägarintresse betraktas inte som ett kvalificerat ägarintresse, om investeraren är skyddad från förluster till följd av investeringen eller om investerarens ägarintresse inte annars kan betraktas som en verklig ekonomisk investering. Ett ägarintresse betraktas inte som ett kvalificerat ägarintresse, om jurisdiktionen tillåter att skatteförmåner överförs till ägaren endast om förmånstagaren är en enhet som avses i 1 kap. 2 §.
Vid tillämpningen av denna lag minskar följande poster värdet av ett kvalificerat ägarintresse till högst noll:
1) skattetillgodohavanden som investeraren har erhållit på basis av ett kvalificerat ägarintresse,
2) beloppet av en skatteavdragsgill förlust som investeraren har fått tillgodoräkna sig på basis av ett kvalificerat ägarintresse, multiplicerat med den skattesats som tillämpas på investeraren,
3) utdelning till ägaren, inklusive återbetalning av kapital,
4) intäkter från överlåtelse av ett kvalificerat ägarintresse.
Om värdet av ett kvalificerat ägarintresse har minskats till noll, betraktas värdet av de poster som anges i 5 mom. 1—4 punkten därefter som minskning av medräknade och justerade skatter enligt 4 kap. De poster som avses i 5 mom. 3—4 punkten samt eventuella kvalificerade skattetillgodohavanden som erhållits enligt 1 punkten behandlas som en här avsedd minskning av medräknade och justerade skatter, dock endast till det belopp som en kvalificerad genomgående skatteförmån tidigare har behandlats som tillägg till justerade och medräknande skatter i enlighet med 1 mom.
Om investeraren tillämpar proportionell avskrivning av det kvalificerade ägarintresset, ska samma periodisering tillämpas också vid bedömningen av om de poster som avses i 5 mom. 1—4 punkten ska behandlas som minskning av värdet av det kvalificerade ägarintresset eller som minskning av skatter enligt 6 mom. Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer kan också en investerare som inte tillämpar proportionell avskrivning av ägarintresset i sin redovisning tillämpa proportionell avskrivning i beräkningar enligt denna paragraf. Valet ska göras det första år som ägarintresset innehas och kan inte återkallas.
Vid tillämpning av proportionell avskrivning i beräkningar enligt denna paragraf betraktas de poster som avses i 5 mom. 1—4 punkten som minskning av värdet av ägarintresset i förhållande till de förväntade skatteförmånerna. Som relationstal betraktas då förhållandet mellan de i 5 mom. 1 och 2 punkten avsedda belopp som erhållits under året och förväntade belopp.
5 kap.
Beräkning av effektiv skattesats och tilläggsskatt
3 §
Beräkning av tilläggsskatt
Tilläggsskatten för en jurisdiktion under en räkenskapsperiod är ett positivt belopp som fås genom att procentsatsen för tilläggsskatten enligt 2 mom. multipliceras med beloppet av den överskjutande vinsten enligt 3 mom., ökad med en eventuell ytterligare tilläggsskatt för räkenskapsperioden som beräknats enligt 8 § och minskad med den kvalificerade nationella tilläggsskatt som ska betalas.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
7 §
Avdrag för substansbelopp
Vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för en jurisdiktion görs från den justerade nettovinsten ett avdrag som är lika med summan av avdraget för personalkostnader enligt 2 mom. och avdraget för materiella tillgångar enligt 4 mom.
Avdraget för personalkostnader är fem procent av de berättigade personalkostnaderna.
Med berättigade personalkostnader avses löner som betalats i jurisdiktionen och andra ersättningar som betalas till eller på annat sätt kommer till förmån för sådana anställda och oberoende uppdragstagare vid en koncernenhet i jurisdiktionen vilka deltar i koncernens ordinarie verksamhet under ledning och kontroll av koncernen i den jurisdiktionen. Som berättigade personalkostnader betraktas dock inte personalkostnader som kapitaliserats och inkluderats i det redovisade värdet av materiella tillgångar eller personalkostnader som hänför sig till sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 3 kap. 14—19 §.
Avdraget för materiella tillgångar är fem procent av det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna.
Med berättigade materiella tillgångar avses materiella anläggningstillgångar och naturresurser som är belägna i jurisdiktionen, en leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som är belägna i jurisdiktionen samt en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning för användning av fast egendom eller utnyttjande av naturresurser som medför betydande investeringar i materiella tillgångar. Som berättigade materiella tillgångar betraktas dock inte egendom som innehas för försäljning, leasing eller investeringar eller sådana materiella tillgångar som används för att erhålla sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 3 kap. 14–19 §.
Vid tillämpning av 4 och 5 mom. ska det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna vara det genomsnittliga redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna vid räkenskapsårets början och slut, enligt de uppgifter som sammanställts för utarbetandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut, sänkta med eventuell ackumulerad avskrivning, reserv och värdeminskning och höjda med eventuella belopp som kan hänföras till kapitaliseringen av personalkostnader. Det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna fastställs efter eventuella justeringar för att undanröja koncerninterna transaktioner.
Vid beräkningen av avdraget för substansbeloppet enligt denna paragraf beaktas inte personalkostnader eller materiella tillgångar för investeringsenheter i jurisdiktionen.
På yrkande av den koncernenhet som lämnar deklaration kan avdrag från substansbeloppet lämnas ogjort vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.
7 a §
Avdrag för substansbeloppet för fasta driftställen
Med berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar för ett fast driftställe avses de utgifter och tillgångar som ingår i dess separata räkenskaper i enlighet med 3 kap. 20 och 21 §, under förutsättning att de berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna är belägna i samma jurisdiktion som det fasta driftstället.
De berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna i ett fast driftställe ska inte beaktas för huvudenhetens berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar.
Om ett fast driftställes intäkter helt eller delvis har undantagits från beräkningen med stöd av 3 kap. 22 § 1 och 2 mom. och 7 kap. 3 § ska de berättigade personalkostnaderna och berättigade materiella tillgångarna i det fasta driftstället undantas i samma proportion från beräkningen enligt denna paragraf.
7 b §
Avdrag för substansbeloppet för genomflödesenheter
En genomflödesenhets berättigade personalkostnader och av enheten ägda berättigade materiella tillgångar som inte har fördelats i enlighet med 7 a § fördelas på
1) genomflödesenhetens ingående ägarenheter, i proportion till det belopp som eventuellt fördelats på dem i enlighet med 3 kap. 22 § 5 mom., under förutsättning att de berättigade anställda och de berättigade materiella tillgångarna är belägna i jurisdiktionen för de ingående ägarenheterna, och
2) genomflödesenheten om den är den yttersta moderenheten och de berättigade anställda och de berättigade materiella tillgångarna är belägna i genomflödesenhetens jurisdiktion, sänkt i proportion till den intäkt som undantas från beräkningen av den justerade vinsten för genomflödesenheten i enlighet med 7 kap. 1 §. Det belopp som ska dras av motsvarar beloppet av den yttersta moderenhetens berättigade personalkostnader och materiella tillgångar, inbegripet det belopp som i enlighet med 1 punkten har fördelats på enheten, multiplicerat med kvoten mellan den yttersta moderenhetens justerade vinst och det belopp som dragits av från denna vinst med stöd av 7 kap. 1 § 1 mom.
Andra än i 1 mom. avsedda berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar i genomflödesenheten undantas från beräkningen av avdraget för substansbeloppet.
7 c §
Avdrag för substansbeloppet för en yttersta moderenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning
I avdraget för personalkostnader medräknas inte den del av de berättigade personalkostnaderna som hänför sig till det belopp som i enlighet med 7 kap. 4 § 1 mom. ska dras av från den justerade vinsten för en yttersta moderenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning. Det belopp som inte ska medräknas motsvarar beloppet av den yttersta moderenhetens berättigade personalkostnader multiplicerat med kvoten mellan den yttersta moderenhetens justerade vinst och det belopp som dragits av från denna vinst med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom.
I avdraget för materiella tillgångar medräknas inte den del av de berättigade materiella tillgångarna som proportionellt hänför sig till det belopp som med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom. har dragits av från den justerade vinsten för en yttersta moderenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning. Det belopp som inte ska medräknas motsvarar beloppet av den yttersta moderenhetens berättigade materiella tillgångar multiplicerat med kvoten mellan den yttersta moderenhetens justerade vinst och det belopp som dragits av från denna vinst med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom.
De berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna för andra koncernenheter som är belägna i den jurisdiktion som omfattas av systemet för avdragsgill utdelning minskas i enlighet med 1 och 2 mom. i proportion till det belopp som dragits av från deras justerade vinst med stöd av 7 kap. 7 §.
7 d §
Gränsöverskridande materiella tillgångar och gränsöverskridande personalkostnader
Trots vad som föreskrivs i 7 § 3 mom. har en koncernenhet i fråga om sådana anställda och oberoende uppdragstagare som arbetar i flera jurisdiktioner rätt till hela avdragsposten för personalkostnader, om den anställda eller den oberoende uppdragstagaren arbetar mer än 50 procent i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma. Om en anställd eller oberoende uppdragstagare arbetar högst 50 procent i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma, har koncernenheten rätt till den proportionella andel av avdragsposten för personalkostnader som motsvarar den arbetstid som den anställda eller den oberoende uppdragstagaren utför i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma.
Trots vad som föreskrivs i 7 § 5 mom. har en koncernenhet i fråga om materiella tillgångar som finns i flera jurisdiktioner rätt till hela avdragsposten för de materiella tillgångarna, om de finns i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma mer än 50 procent av tiden i fråga. Om de materiella tillgångarna finns i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma högst 50 procent av tiden i fråga, har koncernenheten rätt till en proportionell andel av avdragsposten för de materiella tillgångarna till ett belopp som motsvarar den tid då tillgångarna fanns i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma.
7 e §
Avdrag för substansbeloppet för tillgångar som leasas ut
Trots vad som föreskrivs i 7 § 5 mom. kan leasegivaren i fråga om operationell leasing beakta en del av det redovisade värdet av tillgångarna vid beräkningen av de berättigade materiella tillgångarna, om tillgångarna finns i den jurisdiktion där leasegivaren hör hemma. Det värde som ska medräknas beräknas genom att det genomsnittliga redovisade värdet av leasegivarens tillgångar i början och slutet av räkenskapsperioden minskas med det genomsnittliga redovisade värdet av leasetagarens nyttjanderätt i början och slutet av räkenskapsperiodens.
I fråga om finansiell leasing och operationell leasing mellan koncernenheter inom samma jurisdiktion fastställs det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna efter eventuella justeringar för att undanröja koncerninterna transaktioner avseende leasing.
Om en leasegivare leasar ut en väsentlig del av en berättigad materiell tillgång till en leasetagare men behåller den återstående delen av tillgången för eget bruk ska det redovisade värdet av tillgången fördelas mellan leasegivarens och leasetagarens användning av tillgången.
8 §
Ytterligare tilläggsskatt för räkenskapsperioden
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
En koncernenhet som tilldelas ytterligare tilläggsskatt i enlighet med denna paragraf och 5 § ska behandlas som en lågbeskattad koncernenhet vid tillämpningen av 2 kap.
Om ytterligare tilläggsskatt ska betalas för räkenskapsperioden till följd av 4 kap. 5 § 1 mom., ska vid tillämpning av 2 kap. 6 § 2 mom. den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen anses vara ett belopp som fås genom att koncernenhetens andel av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden enligt detta moment divideras med minimiskattesatsen. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf beräknas vid tillämpningen av detta moment koncernenhetens andel av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden genom att multiplicera koncernenhetens justerade vinst eller förlust under räkenskapsperioden med minimiskattesatsen och från det resultat som beräknats på detta sätt dra av de medräknade och justerade skatterna för koncernenheten för räkenskapsperioden.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
10 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
4 §
Särskild bestämmelse under övergångsperioden som gäller skatteförhöjning
Med avvikelse från 8 kap. 15 § påförs inte skatteförhöjning under övergångsperioden, om koncernenheten i god tro har gått in för att omsorgsfullt ta reda på innehållet i reglerna och iaktta dem.
I denna paragraf avses med övergångsperiod räkenskapsperioder som börjar före den 31 december 2026 och slutar senast den 30 juni 2028.
5 §
Safe harbour-regel under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen
Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer anses tilläggsskatten för en jurisdiktion anses vara noll under en räkenskapsperiod, om
1) koncernens totala intäkter i jurisdiktionen understiger 10 000 000 euro och vinsten eller förlusten före inkomstskatt understiger 1 000 000 euro i den kvalificerade land-för-land-rapport för beskattningen som gäller räkenskapsperioden,
2) den förenklade effektiva skattesatsen för koncernen är lika med eller högre än skattesatsen under övergångsperioden i den jurisdiktionen under räkenskapsperioden i fråga, eller
3) koncernens vinst eller förlust före inkomstskatt i den jurisdiktionen är lika med eller mindre än avdraget för substansbelopp för de koncernenheter som omfattas av land-för-land-rapporten för beskattningen i jurisdiktionen beräknat enligt minimiskattereglerna.
Tilläggsskatten för en jurisdiktion anses enligt denna paragraf vara noll även om koncernen inte är skyldig att lämna en land-för-land-rapport för beskattningen, om koncernen fyller i det avsnitt som gäller denna safe harbour-regel i deklarationen med information om tilläggsskatt med de uppgifter från sin kvalificerade redovisning som koncernen skulle ha rapporterat i en land-för-land-rapport för jurisdiktionen, om koncernen hade varit skyldig att lämna en land-för-landrapport, och villkoren i 1 mom. i övrigt uppfylls.
Det val som avses i 1 mom. är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.
6 §
Definitioner som hänför sig till safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen
I samband med den safe harbour-regel som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen tillämpas de definitioner som anges i denna paragraf.
Med förenklade medräknade skatter avses koncernens inkomstskattekostnad i jurisdiktionen enligt en kvalificerad redovisning minskad med skatter som inte är medräknade skatter samt skatter som är hänförliga till en osäker skattemässig behandling av transaktioner. Skattekostnad som hänför sig till ett fast driftställes inkomst i den jurisdiktion där driftstället är beläget beaktas enbart i den jurisdiktionen.
Med förenklad effektiv skattesats avses kvoten mellan de förenklade medräknade skatterna i jurisdiktionen och koncernens vinst eller förlust före inkomstskatt enligt en kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen.
Med övergångsperiod avses alla räkenskapsperioder som börjar senast den 31 december 2026 och slutar senast den 30 juni 2028.
Med skattesatsen under övergångsperioden avses
1) 15 procent för räkenskapsperioder som inleds 2023 och 2024,
2) 16 procent för räkenskapsperioder som inleds 2025, och
3) 17 procent för räkenskapsperioder som inleds 2026.
Med kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen avses en land-för-land-rapport för beskattningen som grundar sig på en kvalificerad redovisning. Om det i land-för-land-rapporten för beskattningen ingår poster i fråga om vilka den redovisnings- och bokföringsmässiga behandlingen skiljer sig från varandra, används vid bedömningen av om villkoren i 5 § 1 mom. uppfylls de belopp som motsvarar behandlingen av dem i en kvalificerad redovisning.
Med totala intäkter avses koncernens totala intäkter i jurisdiktionen enligt en kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen.
Med vinst eller förlust före inkomstskatt avses koncernens vinst eller förlust före inkomstskatt enligt en kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen.
7 §
Kvalificerad redovisning i samband med safe harbour-regeln under övergångsperioden
Med kvalificerad redovisning avses
1) de bokslutsuppgifter för en koncernenhet som använts för att upprätta den yttersta moderenhetens konsoliderade bokslut,
2) en koncernenhets särskilda bokslut, om det har upprättats i enlighet med antingen en allmänt erkänd eller en godkänd redovisningsstandard och uppgifterna i bokslutet hålls uppdaterade i enlighet med redovisningsstandarden och de är tillförlitliga, eller
3) i fråga om en sådan koncernenhet som inte tas upp i koncernbokslutet enbart på grund av sin storlek eller väsentlighet, koncernenhetens räkenskaper som används vid sammanställningen av koncernens land-för-land-rapport för beskattningen.
I fråga om ett fast driftställe avses med kvalificerad redovisning driftställets egen kvalificerade redovisning, om sådan finns. Om det inte finns någon sådan redovisning ska det fasta driftställets andel av huvudenhetens totala intäkter och resultat före skatt fastställas med hjälp av redovisning som huvudenheten upprättar för ekonomisk rapportering, lagstiftning, beskattning eller intern kontroll. Om det fasta driftställets förlust enligt en sådan redovisning hör till det fasta driftstället självt, ska motsvarande justering göras av huvudenhetens resultat före skatt.
Vid tillämpning av 1 mom. ska de bokslutsuppgifter som används för beräkningar enligt safe harbour-regeln för koncernenheter som är belägna i samma jurisdiktion konsekvent härröra från samma källa, antingen från en källa enligt 1 punkten eller från en källa enligt 2 punkten, med undantag för koncernenheter som är fasta driftställen eller enheter som avses i 3 punkten.
8 §
Poster i en kvalificerad redovisning som uppkommit i samband med företagsförvärv
Om de bokslutsuppgifter för en koncernenhet som används som underlag till det konsoliderade bokslutet eller koncernenhetens särskilda bokslut innehåller sådana poster i koncernredovisningen som till följd av ett företagsförvärv har uppkommit vid värdering av tillgångar till verkligt värde och som har fördelats till koncernenheten, betraktas koncernenhetens bokslutsuppgifter eller särskilda bokslut inte som sådan kvalificerad redovisning som avses i 7 §.
Med avvikelse från 1 mom. kan en koncernenhets bokslutsuppgifter eller särskilda bokslut, när de innehåller de poster som anges i momentet i fråga, dock betraktas som en kvalificerad redovisning, om koncernen för de räkenskapsperioder som börjat efter den 31 december 2022 inte har lämnat en land-för-land-rapport för beskattningen som grundar sig på ett bokslut eller ett särskilt bokslut som inte hade innehållit de poster som avses i 1 mom., såvida koncernenheten inte har behövt inkludera de nämnda posterna enligt lag eller annan författning. Dessutom ska koncernen ha gjort en justering enligt 3 mom.
Till koncernenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt läggs de poster som dragits av från resultatet och som hänför sig till nedskrivning av goodwill, om goodwillen hänför sig till transaktioner som genomförts efter den 30 november 2021:
1) för tillämpning av 5 § 1 mom. 3 punkten, och
2) för tillämpning av 5 § 1 mom. 2 punkten, om den förändring i uppskjuten skatten som hänför sig till nedskrivning av goodwill inte ingår i den kvalificerade redovisningen.
9 §
Tillämpning av safe harbour-regeln under övergångsperioden på samföretag och vissa yttersta moderenheter
Den i 5 § avsedda safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen tillämpas på samföretag och deras dotterbolag som om de vore koncernenheter inom en separat koncern, med undantag för att den justerade vinsten eller förlusten och de totala intäkterna rapporteras i en kvalificerad redovisning.
Om den yttersta moderenheten är en genomflödesenhet ska 5 § inte tillämpas i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen, om den inte i sin helhet ägs av sådana personer som avses i 7 kap. 1 § 1 mom. 1—3 punkten.
Om inte något annat följer av 2 mom. ska, om den yttersta moderenheten är en genomflödesenhet eller på den tillämpas det system med avdragsgill utdelning som avses i 7 kap. 5 §, moderenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt och andra motsvarande skatter minskas till den del den fördelas till eller delas ut mellan kvalificerade personer i enlighet med deras ägarintressen.
10 §
Tillämpning av safe harbour-regeln under övergångsperioden på investeringsenheter och deras ägare
Om en investeringsenhet är belägen i jurisdiktionen för land-för-land-rapporten för beskattningen
1) ska investeringsenheten göra en separat beräkning av minimiskatten i enlighet med 7 kap. 11–15 §, om inte något annat följer av 2 mom.,
2) kan i investeringsenhetens eller dess delägares jurisdiktion fortfarande tillämpas det i 5 § avsedda övergångsarrangemanget, och
3) ska investeringsenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt och dess totala intäkter och alla eventuella tillhörande skatter beaktas endast i de jurisdiktioner där de koncernenheter som direkt äger enheten är belägna, i proportion till deras andelar i enheten.
En investeringsenhet behöver inte göra någon separat beräkning av minimiskatten, om den inte har gjort de val som avses i 7 kap. 13 eller 14 § och alla dess delägare är belägna i investeringsenhetens jurisdiktion.
Vad som i denna paragraf föreskrivs om investeringsenheter tillämpas också på investeringsenheter inom försäkringsverksamhet.
11 §
Särskild bestämmelse om tillämpning av safe harbour-regeln under övergångsperioden på orealiserade nettoförluster i verkligt värde
Orealiserade nettoförluster i verkligt värde ska inte beaktas i vinst eller förlust före inkomstskatt, om förlusten överstiger 50 000 000 euro i jurisdiktionen i fråga.
Med orealiserade nettoförluster i verkligt värde avses summan av alla förluster med avdrag för eventuella vinster som följer av förändringar i det verkliga värdet på ägarintressen med undantag för portföljinnehav.
12 §
Undantag från safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen
Följande koncernenheter, koncerner och jurisdiktioner omfattas inte av den i 5 § avsedda safe harbour-regeln under övergångsperioden:
1) statslösa koncernenheter,
2) koncerner med flera moderenheter, om den kvalificerade land-för-land-rapporten för beskattningen inte innehåller uppgifter om kombinerade koncerner,
3) jurisdiktioner på vilkas koncernenheter tillämpas det val som gäller ett berättigat utdelningsskattesystem enligt 7 kap. 8 §, och
4) jurisdiktioner som inte har utnyttjat det i 5 § avsedda övergångsarrangemanget under en tidigare räkenskapsperiod då minimiskatteregler har tillämpats på koncernen, om inte koncernen hade en enda koncernenhet i jurisdiktionen under den tidigare räkenskapsperioden.
13 §
Effekten av vissa konstlade arrangemang vid tillämpning av safe harbour-regeln under övergångsperioden avseende land-för-land-rapporteringen för beskattningen
Vid bedömningen av om villkoren för tillämpning av 5 § har uppfyllts för en jurisdiktion ska vinst och förlust före inkomstskatt samt inkomstskattekostnaden justeras till den del dessa har påverkats av något av de konstlade arrangemang som avses i 14—16 §, om något av arrangemangen har ingåtts den 18 december 2023 eller därefter.
Arrangemanget anses ha ingåtts efter den 18 december 2023 om ett tidigare arrangemang har ändrats eller överförts, behandlingen av det i redovisningen har ändrats eller prestationer i anslutning till rättigheter eller skyldigheter som hänför sig till arrangemanget har ändrats efter den 18 december 2023.
14 §
Arrangemang som medför asymmetriskt avdrag
Med arrangemang som medför asymmetriskt avdrag avses ett arrangemang där en koncernenhet direkt eller indirekt tillhandahåller kredit eller på annat sätt gör en investering i en annan koncernenhet som leder till en kostnad eller förlust i den andra enhetens bokslut och
1) kostnaden eller förlusten inte motsvaras av en intäkt hos den enhet som tillhandahållit kredit eller gjort en investering, eller
2) det inte kan förväntas att den enhet som har tillhandahållit kredit eller gjort en investering får beskattningsbar inkomst som motsvarar den kostnad eller förlust som uppkommit för den andra enheten.
Som arrangemang som medför asymmetriskt avdrag betraktas dock inte ett arrangemang till den del den kostnad eller förlust som hänför sig till arrangemanget uppkommer enbart i anslutning till sådant primärkapital för kapitaltäckningsändamål som avses i 3 kap. 12 §.
15 §
Arrangemang som medför dubbelt avdrag
Med arrangemang som medför dubbelt avdrag avses ett arrangemang som leder till att en kostnad eller förlust som ingår i en koncernenhets bokslut
1) också ingår i en annan koncernenhets bokslut, eller
2) medför ett sådant avdrag av motsvarande storlek för en koncernenhet i en annan jurisdiktion som inverkar på fastställandet av den beskattningsbara inkomsten för enheten.
Ett arrangemang betraktas inte som ett arrangemang som medför dubbelt avdrag till den del en kostnad som tagits med två gånger motsvaras av en inkomstökning som ingår i bokslutet för båda de koncernenheter som är part.
Ett arrangemang som medfört skatteavdrag betraktas inte som ett arrangemang som medför dubbelt avdrag till den del en kostnad som hänför sig till arrangemanget motsvaras av en inkomstökning som ingår både i bokslutet för den koncernenhet som redovisat kostnaden och i den beskattningsbara inkomsten för den koncernenhet som krävt skatteavdrag.
16 §
Arrangemang som medför dubbel redovisning av skattekostnad
Med arrangemang som medför dubbel redovisning av skattekostnad avses ett arrangemang som leder till att fler än en koncernenhet inkluderar samma skattekostnad eller en del av den antingen i sina medräknade och justerade skatter eller i sin förenklade beräkning av den effektiva skatteskatten när de tillämpar den safe harbour-regel under övergångsperioden som utgår från land-för-land-rapporten för beskattningen, utom om arrangemanget samtidigt leder till att skattepliktig inkomst ingår i boksluten för alla koncernenheter som inkluderat skattekostnaden.
Ett arrangemang är inte ett arrangemang som medför dubbel redovisning av skattekostnad, om skattekostnaden inkluderas i bokslutet enbart på grund av att den förenklade beräkningen av den effektiva skattesatsen inte förutsätter en justering av skattekostnaden till den del det är fråga om en kostnad som annars ska överföras till en annan enhet för beräkningen av de medräknade och justerade skatterna.
17 §
Justering i land-för-land-rapporter som ligger till grund för safe-harbour-regeln
En justering enligt 13 § görs i fråga om de arrangemang som avses i 14 och 15 § så att avdrag eller förluster som föranleds av arrangemanget läggs till resultatet före skatt och i fråga om det arrangemang som avses i 16 § så att en skattekostnad som uppkommit till följd av arrangemanget dras av från inkomstskattekostnaden för jurisdiktionen i fråga.
Till den del det är fråga om ett arrangemang som avses i 15 § 1 mom. 1 punkten och alla de koncernenheter som i sitt bokslut inkluderar kostnader eller förluster som hänför sig till arrangemanget är belägna i samma aktuella jurisdiktion, behöver ingen justering göras i fråga om en av de koncernenheter som inkluderat kostnader eller förluster.
18 §
Särskilda regler för konstlade arrangemang som hänför sig till land-för-land-rapporter
Vid tillämpning av 13—18 § avses med koncernenhet också en enhet som i minimibeskattningen behandlas som en koncernenhet. Sådana enheter är samföretag och enheter som upprättar ett eget bokslut som ska beaktas vid tillämpning av det tillfälliga undantag som gäller land-för-land-rapporteringen, oavsett om enheterna befinner sig i samma aktuella jurisdiktion.
Med en koncernenhets bokslut avses ett bokslut enligt 3 kap. 1 § 2 och 3 mom. eller en kvalificerad redovisning enligt 7 § i detta kapitel, om den safe harbour-regel under övergångsperioden som utgår från land-för-land-rapporten för beskattningen tillämpas på enheten.
En koncernenhet har inte en sådan motsvarande ökning av sin beskattningsbara inkomst som avses i denna paragraf, om
1) ökningen av den beskattningsbara inkomsten motsvaras av en post som minskar skatten, såsom en förlustutjämning eller en outnyttjad avdragsgill räntekostnad för tidigare år, för vilken en nedskrivning har gjorts, eller skulle ha gjorts om redovisningsmöjligheten hade bedömts utan möjligheten för koncernenheten att använda en post som minskar skatten på grund av ett arrangemang som avses i 14—16 §, om arrangemanget har ingåtts efter den 18 december 2023, eller
2) den betalning som ger upphov till en kostnad eller förlust för betalaren också ger upphov till en skatteavdragsgill kostnad eller förlust för en annan koncernenhet i samma jurisdiktion, och den avdragsgilla kostnaden eller förlusten inte ingår i vinsten eller förlusten före skatt i den jurisdiktionen.
En kostnad eller förlust anses inte ingå i bokslutet för en transparent enhet vid beskattningen, till den del kostnaden eller förlusten ingår i bokslutet för de koncernenheter som äger den.
19 §
Safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning
Den tilläggsskatt som hänför sig till regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning och som beräknats för den yttersta moderenhetens jurisdiktion betraktas som noll för varje räkenskapsperiod under övergångsperioden, om den tillämpliga samfundsskatten i jurisdiktionen är minst 20 procent.
I denna paragraf avses med övergångsperiod räkenskapsperioder som inte omfattar mer än tolv månader och som börjar senast den 31 december 2025 och slutar före den 31 december 2026.
20 §
Temporära regler för fördelning av skatter som grundar sig på ett system för sambeskattning av bassamfund
Bassamfundsskatt som grundar sig på ett system för sambeskattning av bassamfund fördelas i enlighet med 4 kap. 18 § 1 mom. från en ingående ägarenhet till ett bassamfund genom att beloppet av den bassamfundsskatt som ska fördelas multipliceras med ett relationstal som fås genom att fördelningsnyckeln enligt 2 mom. för ett bassamfund divideras med summan av fördelningsnycklarna för samtliga bassamfund.
Fördelningsnyckeln för ett bassamfund beräknas genom att procentsatsen för tilläggsskatt i jurisdiktionen dras av från den tillämpliga skattesatsen enligt systemet för sambeskattning av bassamfund och summan multipliceras med beloppet av den ingående ägarenhetens inkomst.
I denna lag avses med
1) system försambeskattning av bassamfund ett system där en ingående ägarenhets alla bassamfunds inkomster, förluster och skatter som ska avräknas räknas ihop och där den skattesats som avses i 2 punkten understiger minimiskattesatsen. Ett skattesystem som beaktar inhemsk inkomst i systemet betraktas inte som ett system för sambeskattning av bassamfund. Ett system för sambeskattning av bassamfund kan dock beakta den ingående ägarenhetens förluster vid beräkningen av bassamfundsskatten,
2) bassamfundsskatt som grundar sig på ett system för sambeskattning av bassamfund skatt som uppkommit för den ingående ägarenheten enligt ett system för sambeskattning av bassamfund,
3) tillämplig skattesats enligt ett system för sambeskattning av bassamfund det tröskelvärde för skattenivån där inkomster som understiger värdet ska beaktas vid tillämpningen av ett system för sambeskattning av bassamfund,
4) beloppet av en ingående ägarenhets inkomst den andel av bassamfundets inkomst som baserar sig på ägarenhetens ägarintresse.
Den särskilda fördelning av skatter som grundar sig på ett system för sambeskattning av bassamfund är tillfällig och gäller räkenskapsperioder som börjar senast den 31 december 2025 och slutar senast den 30 juni 2027.
21 §
Den effektiva skattesatsen i en jurisdiktion vid tillämpning av ett system för sambeskattning av bassamfund
Vid tillämpning av ett system för sambeskattning av bassamfund beräknas den effektiva skattesatsen enligt 5 kap. 1 § för en enhet som är belägen i jurisdiktionen utan beaktande av de medräknade skatter som hänför sig till bassamfundsinkomst. Om den effektiva skattesatsen eller den tillämpliga skattesatsen motsvarar eller överstiger minimiskattesatsen, är fördelningsnyckeln för ett bassamfund noll.
Om en koncern i enlighet med 5 kap. 1 och 6 § beräknar den effektiva skattesatsen separat för flera enhetsgrupper, beräknas fördelningsnyckeln för ett bassamfund med hjälp av den effektiva skattesats som tillämpas på gruppen i fråga.
Om en koncern inte beräknar den effektiva skattesatsen för jurisdiktionen i enlighet med 5 kap. 1 §, ska koncernen beräkna fördelningsnyckeln för ett bassamfund för koncernenheter, samföretag och dotterenheter till samföretag inom jurisdiktionen i stället för enligt 1 mom. genom att använda en alternativ effektiv skattesats enligt följande:
1) om koncernen tillämpar safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen, används en förenklad effektiv skattesats,
2) om koncernen tillämpar safe harbour-regeln om nationell tilläggsskatt, beräknas den effektiva skattesatsen genom att summan av de skatter som använts vid beräkningen av den effektiva skattesatsen enligt safe harbour-regeln om nationell tilläggsskatt och de kvalificerade nationella tilläggsskatter som under räkenskapsperioden betalats i jurisdiktionen i fråga divideras med beloppet av den inkomst som används vid beräkningen av den kvalificerade nationella tilläggsskatten i jurisdiktionen,
3) i fråga om andra jurisdiktioner använder koncernen en förenklad effektiv skattesats enligt safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen genom att beräkna skattesatsen utifrån vinsten eller förlusten före inkomstskatt enligt en kvalificerad redovisning.
Om en koncern beräknar flera förenklade effektiva skattesatser eller effektiva skattesatser för kvalificerad nationell tilläggsskatt för jurisdiktionen, beräknas fördelningsnyckeln för ett bassamfund med hjälp av den effektiva skattesatsen för den enhetsgrupp till vilken koncernenheten i fråga hör.
22 §
Enheter som inte omfattas av minimiskattereglerna som en del av ett system för sambeskattning av bassamfund
Om en koncernenhet omfattas av ett system för sambeskattningssystem av bassamfund som inbegriper inkomst från en enhet i vilken den har ett direkt eller indirekt ägarintresse, men som inte är en koncernenhet, ett samföretag eller en dotterenhet till ett samföretag, fördelas en del av bassamfundsskatten till en sådan enhet för att säkerställa att bassamfundsskatten avräknas på behörigt sätt från de medräknade och justerade skatterna för koncernenheter, samföretag och dotterenheter till samföretag.
Varje enhet som avses i 1 mom. beräknar fördelningsnyckeln för ett bassamfund i enlighet med 21 § för den enhetsgrupp vars totala inkomst är störst i jurisdiktionen och inkluderar allokeringsnyckeln för ett bassamfund i summan av fördelningsnycklarna för samtliga bassamfund.
Om en enhet som avses i 1 mom. är belägen i en jurisdiktion där koncernen inte beräknar den effektiva skattesatsen enligt 5 kap. 1 § eller en alternativ effektiv skattesats enligt 21 § 3 och 4 mom., beräknas den effektiva skattesatsen för alla sådana enheter i jurisdiktionen med hjälp av inkomsterna och skatterna i boksluten för alla de enheter i fråga om vilka koncernenheten omfattas av ett system för sambeskattning av bassamfund.