Vi undertecknade anser att små företag drabbas av alltför många negativa förändringar i det finländska mervärdesskattesystemet under en oskäligt kort tid. Inom loppet av ett år tänker regeringen höja den allmänna skattesatsen betydligt med kort varsel, höja de reducerade skattesatserna och i enlighet med EU-rätten genomföra slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen. Vi undertecknade är allvarligt oroade över beslutens sammantagna konsekvenser och anser att de sammantagna konsekvenserna av höjningen av mervärdesskattesatserna och slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen för mervärdesskatt kommer att vara mycket negativa och tunga för små företag. 

Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen höjer mervärdesskattebördan med 15 000—30 000 euro per år för företag som genererar omsättning. Ändringen har mest negativa effekter för företag vars verksamhet är arbetskraftsintensiv och som till följd av konkurrensen inte kan höja sina priser enligt den höjda mervärdeskatten. Sådana företag blir tvungna att betala den högre mervärdesskatten från resultatet, vilket försämrar deras verksamhetsmöjligheter. Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen påverkar cirka 80 000 företag i Finland, vilket utgör en betydande del av alla företagare i Finland med betoning på mikroföretag som endast sysselsätter företagaren själv. Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen påverkar därmed särskilt sådana arbetskraftsintensiva företag som beviljats lättnad och vars försäljning i huvudsak sker direkt till konsumenter. Det finns uppskattningsvis cirka 27 000 sådana företag. För att dessa företags verksamhet och attraktionskraften hos företagsverksamhet i liten skala över huvud taget ska kunna tryggas i framtiden, måste slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen kompenseras på något sätt. 

Skattelättnaden vid den nedre gränsen är kopplad till den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten, som under den föregående regeringen i Finland höjts från 10 000 euro till 15 000 euro. Vi föreslår nu att denna gräns höjs till 30 000 euro. Företagarna, Statens ekonomiska forskningscentral och många sakkunniga anser att detta är en förnuftig nedre gräns för skattskyldigheten. För företag som är verksamma kring den nedre gränsen för skattskyldigheten utgör gränsen ett hinder som begränsar tillväxten och därmed också snedvrider verksamheten negativt. En höjning av den nedre gränsen för skattskyldighet skulle minska på företagens administrativa börda, vilket inom inhemsk ekonomisk litteratur har konstaterats vara en betydande faktor som begränsar överskridandet av den nedre gränsen bland företagen. Höjningen av den nedre gränsen skulle således ha positiva konsekvenser för företagens aktivitet och därmed också för makroekonomin. Statens ekonomiska forskningscentral uppskattade 2016 att den optimala gränsen för verksamhet i liten skala i Finland är 32 000 euro. Skatteförvaltningen understöder också höjningen av den nedre gränsen. När regeringen, som en del av nedskärningarna i de offentliga finanserna, föreslår omfattande besparingar i finansieringen av Skatteförvaltningen är det förnuftigt att överväga att lindra Skatteförvaltningens praktiska arbetsbörda genom att höja gränsen för de minsta aktörernas skattskyldighet. Av de ovan nämnda skälen stöder vi en höjning av den nedre gränsen till 30 000 euro per år. 

De positiva effekterna av höjningen av den nedre gränsen för mervärdesskatt är mest betydande inom arbetskraftsintensiva sektorer där företagarna oftast är kvinnor. Dessutom skulle ändringen underlätta den administrativa bördan för den verksamhet inom kulturbranschen som har företagsform. En positiv förändring i en bransch med mycket oregelbundna arbetssätt. Finland bör fatta beslut som stärker kvinnors företagande och som allt oftare uppmuntrar kvinnor att bli företagare och i synnerhet tillväxtföretagare. Vi undertecknade förstår inte hur regeringen, som i övrigt ställer sig mycket positiv till näringslivet, inte har tagit till motåtgärder för att kompensera småföretagarna för slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen. I stället försvårar regeringen företagandet i servicesektorn genom att höja mervärdesskatten och försvaga finländarnas köpkraft. 

Regeringen föreslår att den nuvarande skattelättnaden vid den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten slopas. Bakgrunden till detta är EU:s direktiv om små företag. Skattelättnaden vid den nedre gränsen har varit en skattelättnad för de företag som hör till mervärdesskatteregistret och vars omsättning under räkenskapsperioden understiger 30 000 euro. 

Den graderade skattelättnaden vid den nedre gränsen har varit en god skattepolitisk innovation, eftersom den har sänkt tröskeln för tillväxt vid den nedre gränsen. Om ett företags omsättning varit högst 15 000 euro, har det helt och hållet återfått den mervärdesskatt som skattelättnaden berättigar till. Om omsättningen varit större än 15 000 euro men mindre än 30 000 euro, har företaget återfått en del av mervärdesskatten som skattelättnad. 

Om skattelättnaden slopas innebär det en kännbar åtstramning av skatten för småföretagare. Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen beräknas öka statens mervärdesskatteintäkter på årsnivå med cirka 80 miljoner euro. Detta höjer tröskeln för att starta företagsverksamhet och försvagar incitamenten för deltidsföretagande. 

Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen gäller företag med en omsättning på 0—30 000 euro under räkenskapsperioden och vars skatt på försäljningen i allmänhet överstiger den skatt som får dras av från dras av för förvärv. Till denna grupp hör nästan 80 000 företag, av vilka cirka 50 000 har en omsättning som understiger den nuvarande nedre gränsen på 15 000 euro. 

Avsikten är att effekterna av skatteskärpningen ska överföras på priserna. I propositionen konstateras det dock att det är sannolikt att små företag som säljer till konsumenter och som omfattas av skattelättnaden vid den nedre gränsen inte har möjlighet att överföra den ökade skattebördan fullt ut till priserna, varvid den kvarstår som en slutlig kostnad för företaget. 

Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen gäller särskilt sådana företag, vars skattepliktiga köp som hänför sig till affärsverksamheten är ringa jämfört med försäljningen. Slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen påverkar således särskilt sådana arbetskraftsintensiva företag som beviljats lättnad och vars försäljning i huvudsak sker direkt till konsumenter. Det finns uppskattningsvis cirka 27 000 sådana företag. Bland dessa företag kommer den ökade skattebördan att stanna som en belastning hos dem som på grund av marknadsförhållandena inte har kunnat överföra ökningen fullt ut till priserna. 

Gränsen för verksamhet i liten skala måste höjas som kompensation för den slopade skattelättnaden

Regeringen borde ha infört en kompensation för den förändring som följer av direktivet inom det nationella handlingsutrymmet, dvs. i den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten, i definitionen av vad som avses med verksamhet i liten skala. Den nationella nedre gränsen för skattskyldighet får enligt direktivet vara högst 85 000 euro. Till exempel i Estland är gränsen för verksamhet i liten skala 40 000 euro. 

Regeringen föreslår dock ingen ändring av gränsen för verksamhet i liten skala. För närvarande behöver ett företag inte registrera sig som mervärdesskattskyldigt eller sälja mervärdesskattepliktiga varor eller tjänster, om företagets omsättning understiger 15 000 euro per år. 

Centern anser att gränsen för verksamhet i liten skala, dvs. den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten, borde ha höjts till 30 000 euro. På så sätt kan småföretagarna få en skälig utkomst. 

Fastställandet av den nedre gränsen är inte en helt enkel fråga, eftersom frågan påverkar konkurrensneutraliteten och därför även splittrar företagarna. Å andra sidan ligger den nedre gränsen på 30 000 euro fortfarande under den nivå som ansetts vara optimal bland annat i en undersökning som utförts av Statens ekonomiska forskningscentral. I EU-länderna är denna gräns i snitt cirka 35 000 euro. Största delen av remissyttrandena om lagutkastet understödde en höjning av gränsen. Samtidigt hade man också kunnat minskat den administrativa bördan. 

Företagarna i Finland har föreslagit en gräns på 30 000 euro på samma sätt som Centern. Enligt Mikro- och ensamföretagare rf bör den nedre gränsen höjas ännu mer, till minst 50 000 euro. 

Skatteförvaltningen har i sitt eget yttrande om regeringens lagutkast understött en höjning av den nedre gränsen till 25 000 euro. Enligt Skatteförvaltningens yttrande minskar en högre nedre gräns för mervärdesskatteskyldigheten antalet skattskyldiga som måste anmäla sig som mervärdesskattskyldiga. Däremot är det svårt att uppskatta hur många som kommer att ansöka om att bli skattskyldiga. Skatteförvaltningen förordar dock att man överväger att höja gränsvärdet till 25 000 euro, varvid det sannolikt behövs mindre personalresurser för styrnings- och övervakningsuppgifter än med den nuvarande nedre gränsen. 

Skatteförvaltningens argument förefaller allt bättre grundat desto mer regeringen Orpo gör betydande, men i sig motiverade, inbesparingar i statsförvaltningen. De berör enligt uppgifterna i offentligheten kännbart också skatteförvaltningen. 

I propositionen bedöms som ett alternativ en höjning av den nedre gränsen för skattskyldigheten, men regeringen har inte har föreslagit det. Enligt propositionen skulle en höjning av den nedre gränsen påverka företag inom flera olika sektorer. 

De företag vars omsättning under räkenskapsperioden är 15 000—30 000 euro är verksamma inom cirka 150 olika sektorer. Cirka hälften av dessa företag är verksamma inom sex olika sektorer, av vilka frisersalongerna och tjänsterna inom skönhetsvården är mest företrädda. 

Det finns cirka 50 000 företag med en omsättning på 15 000—30 000 euro, av vilka högst cirka 18 000 företag kan antas börja omfattas av skattefriheten. En höjning av den nedre gränsen till 30 000 euro i enlighet med den övre gränsen för skattelättnaden skulle på årsnivå medföra en förlust av mervärdesskatteintäkter på uppskattningsvis cirka 45 miljoner euro jämfört med en situation där den nedre gränsen inte höjs. 

Den sammantagna effekten med slopandet av skattelättnaden ökar även i detta fall skatteintäkterna på årsnivå med cirka 35 miljoner euro. Trots det har regeringen dock inte velat göra denna kompensation. 

Slutligen bör det beaktas att regeringens skattelinje i vidare bemärkelse missgynnar små och medelstora företag. 

Regeringen gör enorma höjningar av mervärdesskatten när den allmänna mervärdesskatten stiger till EU:s näst högsta, dvs. 25,5 procent. Den reducerade skattesatsen på 10 procent höjs till 14 procent. Utöver mervärdesskatten på läkemedel skärps mervärdesbeskattningen särskilt kraftigt inom flera arbetskraftsintensiva sektorer som drabbats hårt av coronapandemin (turism, kollektivtrafik, idrott och kultur). Dessutom sänks hushållsavdraget, trots att det nuvarande statsministerpartiet Samlingspartiet medan det var i opposition ville höja hushållsavdraget och på så sätt minska den svarta ekonomin. 

Centern skär inte i hushållsavdraget. Vi skulle höja den allmänna mervärdesskatten måttfullare till 25 procent och inte alls höja den reducerade mervärdesskattesatsen. Dessutom skulle Centern bland annat höja den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten till 30 000 euro och utvidga den planerade skattegottgörelsen för investeringar till även små och medelstora företag.