(1) Genom propositionen sätts flera internationella konventioner i kraft som förbättrar havsvården. Dessutom kompletterar rättsakterna EU-lagstiftningen. Utskottet ställer sig bakom propositionens syften och tillstyrker lagarna utan ändringar.
(2) Enligt uppgift till utskottet är den information som presenteras i propositionen om ikraftträdandet av det förbud mot utsläpp med slutet kretslopp som bereds i Danmark i någon mån felaktig: Danmark har ingått en politisk överenskommelse om att förbjuda utsläpp med slutet kretslopp från och med den 1 juli 2029, inte från och med den 1 januari 2029. Enligt det utkast som nyligen var ute på remiss i Sverige ska utsläpp med slutet kretslopp förbjudas i Sverige samtidigt som i Finland, det vill säga från och med den 1 januari 2029. Det som anges i propositionen om ikraftträdandet av förbudet mot utsläpp av tvättvatten med öppet kretslopp i Danmark och Sverige (1 juli 2025) stämmer fortfarande. Regeringen i Danmark lämnade en proposition om utsläppsförbud till danska riksdagen den 14 november 2024. I Sverige förutsätter utsläppsförbudet inte riksdagens godkännande. Den svenska regeringen förväntas göra en lagändring i början av 2025. Utskottet välkomnar att länderna i Östersjöområdet har strävat efter att samordna ikraftträdandet av förbuden. Utskottet betonar dock betydelsen av sjöfartsorganisationen IMO:s (International Maritime Organizationin) globala regler när det gäller miljöskydd och jämlik global konkurrenskraft.
Undantag för öar
(3) Införandet av ett undantag för öar har ifrågasatts under behandlingen i utskottet. Enligt kommunikationsministeriet lindras de merkostnader som EU-regleringen medför för trafiken till Åland genom det föreslagna undantaget för öar. I Finland gäller undantaget färjetrafiken mellan fastlandet och Åland och den tid dessa fartyg ligger i åländska hamnar. Kostnadsinbesparingen per fartyg under undantagsperioden (2025–2029) blir i genomsnitt cirka 0,5–1,5 miljoner euro. Genom att lindra kostnadseffekterna av förordningen tryggas verksamhetsförutsättningarna för trafiken till Åland.
(4) Enligt uppgift till utskottet är det en fråga som gäller försörjningsberedskap, eftersom Åland är mycket beroende av passagerarfärjorna för frakt- och passagerartransport. Sjöfarten är inte lika kritisk för försörjningsberedskapen i Kvarkenområdet som för Åland, alltså är rutterna till Åland och Kvarken inte jämförbara sinsemellan.
(5) Kommunikationsministeriet har konstaterat att tillämpningen av ett undantag för öar inte har några direkta konsekvenser för tillståndet i Skärgårdshavet, eftersom det ökar växthusgasutsläppen från fartygen med uppskattningsvis cirka en procent. Det medför inte någon märkbar lokal försämring av den marina miljöns tillstånd. I enlighet med vad som överenskommits i regeringsprogrammet föreskrivs det i lagen om utsläppshandel (1270/2023) att Finland tillämpar ett undantag för öar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för sjöfarten. Utskottet anser att ett undantag för öar behövs och betonar att det kan tillämpas endast till utgången av 2029.
Redovisningsskyldighet
(6) Sakkunniga har framfört att miljöskyddslagen för sjöfarten i fråga om förbudet mot utsläpp av gråvatten ska ändras för att minska den administrativa bördan så att redovisningsskyldigheten, när den träder i kraft efter ändringarna i MARPOL-konventionen, i fråga om stängning av överbordsventilen för gråvatten och mängden gråvatten som avlämnas i hamnarna kan uppfyllas genom anteckningar i fartygets journal över toalettavfall i stället för i maskindagboken eller fartygets loggbok. Kommunikationsministeriet har konstaterat att anteckningarna enligt lagförslaget ska göras i fartygets maskindagbok eller någon annan dagbok ombord. Utskottet konstaterar att den föreslagna bestämmelsen således tillåter att anteckningar görs i fartygets journal över toalettavfall.
Isbrytare
(7) Vid utskottets sakkunnigutfrågning framförde Arctia Oy att förslagen om förbud mot utsläpp av toalettavfall och gråvatten bör begränsas så att de inte gäller befintliga isbrytare, eftersom en del av Arctias äldre isbrytare inte har särskilda inbyggda tankar för gråvatten och toalettavfall och det inte är möjligt att lagra avfall i större mängder ombord på fartygen.
(8) Kommunikationsministeriet konstaterade i sitt svar att Arctia Oy också framförde dessa farhågor i sitt utlåtande om utkastet till propositionen. Farhågorna behandlades i samband med den fortsatta beredningen och Trafikledsverket konsulterades. Vid den fortsatta beredningen stannade man för att i lagförslag 6 om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten till 5 kap. 1 a § om förbud mot utsläpp av gråvatten foga ett 2 mom., enligt vilket utsläppsförbudet inte tillämpas på fartyg byggda före 1990 som producerar isbrytartjänster för Trafikledsverket på basis av ett avtal eller ett statsfördrag. Enligt uppgift har Trafikledsverket bedömt att denna avgränsning som gäller äldre isbrytare är tillräcklig för att säkerställa att utsläppsförbudet inte orsakar isbrytarna problem.
Landström
(9) Enligt uppgift har finska hamnar fått betydande EU-stöd för investeringar i landström. Utskottet välkomnar att det enligt inkommen utredning sannolikt under de närmaste åren finns fler möjligheter till finansiering från olika EU-källor för att utveckla landströmsförsörjningen. Hamnarna har dock uttryckt oro över om det ekonomiska stödet för byggande av landströmsförsörjning är tillräckligt och kontinuerligt.
(10) Hamnarna har föreslagit en nedsatt skattesats för landström, eftersom det skulle förbättra konkurrenskraften för landström i förhållande till konventionella bränslen. Enligt de finska hamnarna sporrar en lägre skattesats också till att ta i bruk landström på fartyg före 2030. En nedsatt skattesats anges också som en åtgärd i det nationella programmet för distributionsinfrastrukturen för alternativa drivmedel inom transportsektorn. Utskottet anser att en nedsatt skattesats för landström är befogad och påskyndar åtgärder för detta.
Förnybara och koldioxidsnåla bränslen
(11) Utskottet har allmänt fäst uppmärksamhet vid tillgången på förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjöfart. Det har ansetts viktigt att man på nationell nivå vidtar åtgärder för att säkerställa tillgången på alternativa drivmedel. Utskottet lyfter fram behovet av att säkerställa en tillräcklig tillgång på alternativa drivmedel inom sjöfarten såväl globalt som inom EU och på nationell nivå. Bland annat det nationella programmet för distributionsinfrastrukturen för alternativa drivmedel inom transportsektorn bidrar till att uppfylla detta mål. Utskottet välkomnar att kommunikationsministeriet enligt uppgift följer situationen och för sin del strävar efter att främja tillgången på dessa bränslen.
Fritidsbåtar
(12) Sakkunniga ansåg det vara viktigt att fritidsbåtar inte omfattas av förbudet mot utsläpp av gråvatten. Enligt uppgifter från kommunikationsministeriet har fritidsbåtar lämnats utanför den föreslagna 5 kap. 1 a § i miljöskyddslagen för sjöfarten, som gäller förbud mot utsläpp av gråvatten. I propositionens avsnitt om konsekvensbedömning anges att utsläppsförbudet som mest kan beröra cirka 1 000 fritidsbåtar. Till denna del finns det ett fel i propositionens konsekvensbedömning, eftersom det föreslagna utsläppsförbudet inte påverkar fritidsbåtar. Meningen om fartyg som omfattas av utsläppsförbudet bör ha följande lydelse:
Bedömningen är att något slags behov av nya installationer högst kan beröra cirka 30 nöjesfartyg, det vill säga fartyg med en längd över 24 meter och certifierade för minst 15 personer, cirka 250 fartyg i fartygsregistret med undantag för fartyg i internationell fart, samt cirka 1 500 fartyg i internationell fart som årligen anlöper finska hamnar. Övergångsperioder
(13) För att utveckla infrastrukturen för mottagning i hamnarna krävs i allmänhet en övergångsperiod på flera år. Kommunikationsministeriet har konstaterat att det i flera yttranden om utkastet till regeringens proposition föreslogs en övergångsperiod på tio år i fråga om förbudet mot utsläpp av gråvatten. Ministeriet ansåg dock att en övergångsperiod på tio år är för lång. Inom de kommande fem åren tas alla fartyg in i torrdocka i samband med obligatoriska besiktningar. Fem år är också en tillräcklig tid att genomföra infrastrukturprojekt i hamnarna.
(14) Utskottet anser att övergångsperioderna enligt propositionen är motiverade.
Lagmotion LM 17/2023 rd med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten
(15) Utskottet har behandlat lagmotionen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten i samband med behandlingen av den aktuella propositionen. Enligt uppgift omfattar lagförslagen i propositionen de bestämmelser som föreslås i lagmotionen till den del de kan sättas i kraft. Därför föreslår utskottet att lagmotionen förkastas.