1. Lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §. Lagens tillämpningsområde.
I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Enligt 1 mom. innehåller denna lag bestämmelser om behandling av sådana personuppgifter som behövs för verkställighet av straff, verkställighet av häktning och för skötseln av andra uppdrag som enligt lag ankommer på Brottspåföljdsmyndigheten. Enligt 2 mom. tillämpas lagen endast på behandling av personuppgifter, om 1) behandlingen helt eller delvis är automatiserad, eller 2) personuppgifterna utgör eller är avsedda att utgöra ett register eller en del av ett sådant.
På det sätt som konstateras i utskottets överväganden ovan fäster lagutskottet uppmärksamhet vid tydligheten i bestämmelsen om tillämpningsområdet samt vid att den föreslagna paragrafen innehåller onödiga överlappningar med den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen avseende brottmål. Den föreslagna paragrafen innehåller i fråga om relevanskravet överlappningar med artikel 5.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen och 6 § i dataskyddslagen avseende brottmål. Enligt inkommen utredning innehåller den föreslagna speciallagstiftningen till denna del ingenting som skulle komplettera de ovannämnda allmänna bestämmelserna. Med anledning av det som sägs ovan är omnämnandet av behövliga uppgifter i 1 § 1 mom. i lagförslaget onödigt. Lagutskottet föreslår att 1 § 1 mom. ändras så att omnämnandet stryks ur bestämmelsen. Samtidigt föreslår lagutskottet att ordföljden i det finska momentet ändras.
Enligt inkommen utredning finns också bestämmelser som motsvarar det föreslagna 1 § 2 mom. i den allmänna lagstiftningen, dvs. i artikel 2.1 i den allmänna dataskyddsförordningen och i 1 § 4 mom. i dataskyddslagen avseende brottmål. Eftersom det finns bestämmelser om tillämpningsområdet för behandling av personuppgifter i den allmänna lagstiftningen och eftersom den föreslagna speciallagstiftningen inte till denna del kompletterar den allmänna lagstiftningen, föreslår lagutskottet att 1 § 2 mom. i den föreslagna lagen stryks som obehövligt.
2 §. Förhållande till annan lagstiftning.
I paragrafen finns bestämmelser om den föreslagna lagens förhållande till annan lagstiftning. Enligt 1 mom. tillämpas, om inte något annat föreskrivs i denna lag, 1) på sekretess för och utlämnande av personuppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018), nedan dataskyddslagen avseende brottmål, 2) på utlämnande av personuppgifter via tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), 3) på annan behandling av personuppgifter än den som avses i 1 och 2 punkten dataskyddslagen avseende brottmål.
Enligt paragrafens 2 mom. tillämpas på behandlingen av personuppgifter om besökare, andra personer som håller kontakt med en fånge eller häktad och personer som uträttar ärenden utöver denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, samt dataskyddslagen (1050/2018).
I enlighet med det som sägs ovan i utskottets överväganden noterar lagutskottet att bestämmelserna om tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning behöver förtydligas i lagförslaget. Även grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande om propositionen (GrUU 27/2021 rd, s. 3) att regleringen behöver förtydligas. Dessutom har grundlagsutskottet särskilt nämnt hänvisningen till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i 2 § 1 mom. 1 punkten och ansett det nödvändigt att bestämmelsernas ordalydelse till denna del förenhetligas med de allmänna lagarna, dvs. 28 § i dataskyddslagen och 2 § i dataskyddslagen avseende brottmål.
Enligt den utredning som utskottet fått tillämpas också den allmänna lagstiftningen på behandlingen av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Exempelvis bestämmelserna om genomförande av offentlighetsprincipen i offentlighetslagen samt bestämmelserna om förfarande i offentlighetslagen och informationshanteringslagen gäller också behandlingen av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten, om inte något annat föreskrivs i speciallagstiftning. Vid behandlingen av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten tillämpas också informationshanteringslagens bestämmelser om informationssäkerhetsåtgärder och ärendehantering. Utifrån inkommen utredning anser lagutskottet att den föreslagna bestämmelsen bör omformuleras så att den är tydligare och inte felaktigt begränsar tillämpningen av den allmänna lagstiftningen om behandling av personuppgifter.
Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet för det första att hänvisningen till offentlighetslagen till följd av grundlagsutskottets anmärkning tas in i början av 1 mom. som en egen mening så att den till denna del förenhetligas med 28 § i dataskyddslagen och 2 § i dataskyddslagen avseende brottmål.
För att förtydliga 2 § 1 mom. föreslår lagutskottet dessutom att begränsningarna i den föreslagna bestämmelsen slopas och att tillämpningsområdet i större utsträckning än i förslaget ska gälla behandling av personuppgifter. Utskottet föreslår att detta genomförs genom att slå samman punkterna i det föreslagna 2 § 1 mom. så att man inte strävar efter att skilja åt de olika delområdena av behandlingen av personuppgifter. I stället föreskrivs det uttryckligen om behandling av personuppgifter, som var och en av de lagar som nämns i bestämmelsen tillämpas på i enlighet med tillämpningsområdet för respektive lag. Lagutskottet konstaterar för tydlighetens skull att frågan om huruvida allmän lagstiftning eller speciallagstiftning ska tillämpas avgörs utifrån varje tillämplig materiell bestämmelse i speciallagen.
Grundlagsutskottet förutsatte i sitt utlåtande om propositionen (GrUU 27/2021 rd, s. 4) att lagförslaget kompletteras med ett uttryckligt och korrekt formulerat allmänt förbud mot diskriminering och konstaterade att det förutsatte ett sådant till exempel i samband med behandlingen av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019). Enligt grundlagsutskottet måste ett sådant förbud motsvara diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. i grundlagen också i det avseendet att förteckningen över diskrimineringsgrunderna inte är uttömmande. Kompletteringen är en förutsättning för att lagförslag 1 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet ett nytt 3 mom. som innehållsmässigt motsvarar 2 § 4 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Enligt det nya 3 mom. som utskottet föreslår får behandlingen av personuppgifter inte utan godtagbart skäl grunda sig på en persons ålder, kön, ursprung, nationalitet, bosättningsort, språk, religion, övertygelse, åsikt, politiska verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.
Enligt 3 mom. i lagförslaget finns bestämmelser om straff för dataskyddsbrott i 38 kap. 9 § i strafflagen (39/1889). Lagutskottet föreslår en precisering så att bestämmelsen i 3 mom. stryks och tas in i den sista delen av lagförslaget som en självständig straffbestämmelse. Utskottet föreslår nedan en ny 38 § till denna del.
2 kap. Brottspåföljdsmyndighetens personregister
Kapitlet innehåller bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens personregister. Lagutskottet föreslår på det sätt som anges nedan i detaljmotiveringen till 4 § att begreppet personregister ersätts med begreppet register i den föreslagna lagen. På grund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att rubriken för 2 kap. ändras så att den avser Brottspåföljdsmyndighetens register.
4 §. Personregister i Brottspåföljdsmyndighetens informationssystem.
Paragrafen innehåller bestämmelser om personregister i Brottspåföljdsmyndighetens informationssystem. Enligt de uppgifter utskottet fått innehåller Brottspåföljdsmyndighetens register också annat än personuppgifter. Personregister är därför inte ett lämpligt begrepp i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. På grund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att begreppet ersätts med begreppet register, som bättre motsvarar omfattningen av informationsinnehållet. Lagutskottet föreslår på de grunder som anges ovan att rubriken för 2 kap., rubriken för 4 § och 4 § 1 mom., 14 § 1 mom., rubriken för 6 kap., rubriken för 31 § och 31 § 1 mom. samt 39 §, som blir 40 § på grund av lagutskottets nya paragrafförslag, ändras till denna del.
5 §. Uppgifter för specificering.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgifter för specificering. I 1 mom. uppräknas de uppgifter som Brottspåföljdsmyndigheten på det sätt som avses i bestämmelsen får behandla som uppgifter som behövs för specificering av en dömd, en fånge, en häktad och den som avtjänar samhällspåföljd. Enligt 2 mom. får en fånge, en häktad, den som avtjänar övervakningsstraff, den som försatts i övervakad frihet på prov eller den som avtjänar övervakningstiden i ett kombinationsstraff fotograferas och fotografiet lagras i personens uppgifter för specificering.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 27/2021 rd, s. 5) allmänt hänvisat till behovet av att precisera bestämmelserna i lagförslaget genom att specificera de känsliga uppgifter som avses bli behandlade.
I1 mom. 7 punkten nämns ”eventuella signalement” som behövliga specificeringsuppgifter. Utifrån inkommen utredning anser lagutskottet att bestämmelsen i den föreslagna 5 § 1 mom. 7 punkten bör preciseras, eftersom formuleringen eventuella signalement i propositionen inte är tillräckligt exakt och noggrant avgränsad på det sätt som dataskyddslagstiftningen förutsätter. Enligt uppgift har justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten utrett vilka i 9 kap. 3 § 1 mom. i tvångsmedelslagen avsedda uppgifter om signalement som det är nödvändigt att Brottspåföljdsmyndigheten behandlar vid skötseln av sina uppgifter. Dessa nödvändiga uppgifter som behövs för att specificera en person är enligt utredningen längd, vikt, ögonfärg, egen hårfärg, kroppsbyggnad, eventuella ärr och tatueringar samt uppgifter om eventuella andra motsvarande signalement. Lagutskottet föreslår att 1 mom. 7 punkten preciseras så att dessa uppgifter räknas upp i punkten.
Utifrån inkommen utredning anser lagutskottet också att det för att kravet på exakthet och noggrann avgränsning ska uppfyllas är behövligt att precisera även 5 § 2 mom. så att det fotografi som hör till specificeringsuppgifterna uttryckligen ska vara en ansiktsbild. I bestämmelsen ska det exakt sägas ut att det är fråga om en biometrisk ansiktsbild. Utifrån den inkomna utredningen anser utskottet dessutom att det är nödvändigt att det i informationssystemet för identifiering får lagras fingeravtrycksuppgifter om en fånge, en häktad, en person som avtjänar övervakningsstraff, en person som försatts i övervakad frihet på prov eller en person som avtjänar övervakningstiden i ett kombinationsstraff. I propositionen nämns fingeravtrycksuppgifter endast i motiveringstexten, men för att kravet på exakt reglering ska uppfyllas bör bestämmelser om saken utfärdas i lag. Lagutskottet föreslår att 2 mom. preciseras enligt det som sagts ovan.
6 §. Behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör formell verkställighet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör formell verkställighet. Enligt 1 mom. får Brottspåföljdsmyndigheten i fråga om dömda, fångar, häktade och dem som avtjänar samhällspåföljder behandla sådana uppgifter som räknas upp i momentet och som behövs för verkställighet av straff, häktning och häktningsarrest samt för teknisk övervakning av förstärkt reseförbud. Enligt 2 mom. får Brottspåföljdsmyndigheten dessutom behandla andra uppgifter som är nödvändiga för verkställighet av samhällspåföljder, fängelsestraff, häktning och häktningsarrest samt teknisk övervakning av förstärkt reseförbud.
Som det konstateras i detaljmotiven till 1 § ovan föreskrivs det både i den allmänna dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen avseende brottmål att behandlingen av personuppgifter ska vara behövlig. Lagutskottet föreslår därför att omnämnandet av behövlighet stryks som onödigt också i 6 § 1 mom. i lagförslaget.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 27/2021 rd, s. 5) allmänt hänvisat till behovet av att precisera bestämmelserna i lagförslaget genom att specificera de känsliga uppgifter som avses bli behandlade. Enligt det föreslagna 6 § 2 mom. får Brottspåföljdsmyndigheten behandla andra uppgifter som är nödvändiga för verkställighet av straffrättsliga påföljder samt häktning och dess alternativ. Lagutskottet anser utifrån inkommen utredning att bestämmelsen är alltför allmän.
Justitieministeriet uppger att man har utrett frågan hos Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet. Enligt den har det vid den praktiska verkställigheten konstaterats att förteckningen över de behövliga uppgifter som räknas upp i detalj i lagen är tillräcklig. Vid den formella verkställigheten betonas dock snabbheten. De formella verkställighetsåtgärderna måste kunna vidtas även om det behövs information som inte i detalj regleras i lag för att verkställigheten ska kunna ske lagligt. På den grunden har det ansetts att bestämmelsen om behandling av dessa andra nödvändiga uppgifter i den gällande lagen och i 6 § 2 mom. i lagförslaget behövs. Enligt den utredning som fåtts är det dock möjligt att precisera bestämmelsen så att 1 mom. preciseras och 2 mom., som innehåller en allmän bestämmelse, stryks.
Enligt inkommen utredning regleras den behandling av uppgifter som det föreslagna 2 mom. bedöms gälla genom följande tillägg till 1 mom.: Till 1 punkten fogas förutom uppgifter om brott och domar också uppgifter om påföljder, och till 3 punkten fogas utöver de specificerade formerna av frihetsberövande även annat frihetsberövande. Genom det föreslagna tillägget till 1 punkten preciseras att det vid utförandet av uppgifter som rör den formella verkställigheten fås uppgifter om beslut som påverkar beräkningen av strafftiden och som inte är domar. Det handlar till exempel om beslut om förvandlingsstraff för böter samt beslut om övervakad frihet på prov, övervakningstiden i ett kombinationsstraff och samhällspåföljder, vilka påverkar strafftiden. I det föreslagna tillägget till 3 punkten preciseras det att strafftiden också kan påverkas av andra tider av frihetsberövande än de som redan finns i förslaget. Det handlar särskilt om när gripande och anhållande har inletts och avslutats. Genom dessa tillägg bedöms det vara möjligt att säkerställa den behandling av uppgifter som behövs vid utförande av uppgifter som rör den formella verkställigheten, och 6 § 2 mom. kan strykas. Lagutskottet föreslår att 1 mom. 1 och 3 punkten preciseras på det sätt som anges ovan och att 2 mom. stryks.
Vidare föreslår lagutskottet att paragrafens rubrik ändras så att uttrycket behandling av uppgifter används i stället för behandling av personuppgifter.
7 §. Behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av samhällspåföljder.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av samhällspåföljder. Enligt 5 mom. får det i uppgifterna om brottsmisstänkta och personer som avtjänar samhällspåföljder ingå sådana uppgifter om namn, kontaktuppgifter och ställning vid behandlingen av ärenden samt andra nödvändiga omständigheter som gäller nära anhöriga till brottsmisstänkta eller till dem som avtjänar samhällspåföljder eller andra personer och som är nödvändiga för behandlingen av de frågor som avses i 1—3 mom.
Grundlagsutskottet har ansett att bestämmelsen i 5 mom. om behandling av uppgifter om en nära anhörig eller någon annan person bör preciseras genom att närmare specificera vilka uppgifter om en nära anhörig eller någon annan person som får behandlas. Av bestämmelsen bör det framgå att det till exempel kan vara fråga om sådan information om en nära anhörigs tillstånd som är nödvändig vid ett hembesök i samband med verkställigheten av övervakningsstraff (se GrUU 27/2021 rd, s. 5). Också lagutskottet anser att det finns skäl att precisera det föreslagna 5 mom. i fråga om uppgifter om nära anhöriga till brottsmisstänkta eller till dem som avtjänar samhällspåföljder eller andra personer. Enligt den utredning som utskottet fått handlar det här särskilt om uppgifter som gäller en persons tillstånd eller förhållanden. Det kan till exempel vara fråga om ett särskilt övervakningsbehov eller en nära anhörigs ålder, om dessa uppgifter är nödvändiga exempelvis när man i samband med ett övervakningsstraff gör ett övervakningsbesök i den dömdes och hans eller hennes familjemedlemmars bostad. Det handlar om uppgifter som är av betydelse för att bereda verkställigheten av en påföljd och vid verkställigheten av påföljden.
Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att 5 mom. kompletteras med uppgifter om en persons tillstånd eller förhållanden som är viktiga för att bereda eller genomföra verkställigheten av en påföljd.
Vidare föreslår lagutskottet att paragrafens rubrik ändras så att uttrycket behandling av uppgifter används i stället för behandling av personuppgifter.
8 §. Behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av fängelsestraff och verkställighet av häktning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av fängelsestraff och verkställighet av häktning.
Paragrafens 2 mom. föreskriver om relevanskravet vid behandling av uppgifter. I anslutning till det som sägs i detaljmotiveringen till 1 § föreslår lagutskottet för att undvika överlappande reglering att 2 mom. ändras så att de uttryckliga hänvisningarna till relevanskravet stryks.
Utifrån grundlagsutskottets kommentarer har lagutskottet ovan i samband med verkställigheten av samhällspåföljder också föreslagit att uppgifterna om nära anhöriga till brottsmisstänkta eller till dem som avtjänar samhällspåföljder eller andra personer ska preciseras. Utifrån inkommen utredning anser lagutskottet att en motsvarande precisering bör göras också i 8 § 3 mom., som gäller behandling av personuppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av fängelsestraff och verkställighet av häktning. När det gäller verkställighet av fängelsestraff kan uppgifterna om en persons tillstånd eller förhållanden bland annat hänföra sig till ett särskilt övervakningsbehov under besök i fängelset. Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att 3 mom. kompletteras med uppgifter om en persons tillstånd eller förhållanden som är viktiga för att bereda eller genomföra verkställigheten av ett fängelsestraff eller verkställa häktning.
En bestämmelse som motsvarar 8 § 4 mom. i lagförslaget behandlades i riksdagen under vårsessionen 2021 (RP 6/2020 rd, LaUB 1/2021 rd, RSv 18/2021 rd). Den föreslagna bestämmelsen i den nu aktuella propositionen motsvarar formuleringen i regeringens proposition RP 6/2020 rd. Riksdagen ändrade bestämmelsens innehåll, så i lag 292/2021, som trädde i kraft i maj 2021, avviker bestämmelsen i någon mån från det som föreslogs i propositionen. Lagutskottet föreslår att bestämmelserna samordnas så att den bestämmelse som trädde i kraft i maj 2021 tas som grund för det aktuella förslaget. Lagutskottet föreslår därför att 4 mom. kompletteras med en bestämmelse om att uppgifterna också kan innehålla upptagningar som hänför sig till övervakning enligt 16 kap. 1 a § i fängelselagen, om upptagningarna är nödvändiga för upprätthållandet av anstaltsordningen och anstaltssäkerheten.
Vidare föreslår lagutskottet att paragrafens rubrik ändras så att uttrycket behandling av uppgifter används i stället för behandling av personuppgifter.
9 §. Behandling av uppgifter om socialvård.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av uppgifter om socialvård. Paragrafens 1 mom. föreskriver om relevanskravet vid behandling av uppgifter. Lagutskottet har bland annat i detaljmotiveringen till 1 § ovan ansett att ett uttryckligt omnämnande av relevanskravet är onödigt. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 27/2021 rd, s. 4) särskilt påpekat att det bör finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt.
Enligt den utredning som utskottet fått är uppgifter om socialvård känsliga i konstitutionellt hänseende. Den föreslagna bestämmelsen kan i sig anses vara noggrant avgränsad. Mot bakgrund av det som konstaterats ovan föreslår lagutskottet att relevanskravet i 1 mom. ändras till ett nödvändighetskrav. Utskottet konstaterar dessutom att även i 17 och 18 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) har det ställts ett krav på nödvändighet för utlämnande av uppgifter utan en klients samtycke med stöd av bestämmelsen i lagen.
11 §. Ändamålet med och informationsinnehållet i säkerhetsregistret.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ändamålet med och informationsinnehållet i säkerhetsregistret.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 27/2021 rd, s. 4—5) innehåller de uppgifter om betalningsrörelse som gäller övervakningen av betalkort enligt den föreslagna 11 § 3 mom. 1 punkten uppgifter om en persons privatliv och kanske också känsliga uppgifter. Det är fråga om känsliga uppgifter som hör till kärnan i skyddet för en fysisk persons privatliv. Enligt utlåtandet har grundlagsutskottet ansett att kravet på nödvändighet, exakthet och noggrann avgränsning är en fråga om lagstiftningsordning när det gäller övervakning av bank- och betalkonton. I fråga om den föreslagna 11 § bör enligt grundlagsutskottet möjligheten att behandla uppgifter som hänför sig till övervakningen av användningen av betalkort uttryckligen bindas till nödvändighetskravet, på det sätt som också avses i motiveringen till den föreslagna bestämmelsen. Det är ett villkor för att lagförslag 1 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Lagutskottet påpekar att i och med ändringen av fängelselagen (290/2021) föreskrivs det i 9 kap. 3 a § i fängelselagen om övervakning av användningen av betalkort på det sätt som anges nedan. I 5 kap. 3 a § i häktningslagen finns det i sak motsvarande bestämmelser.
Användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som har getts till en fånge kan övervakas i syfte att upptäcka betalningstransaktioner som avviker från sedvanlig betalningsrörelse, på så sätt att övervakningen endast gäller antalet betalningstransaktioner och penningbeloppet. Om det vid övervakning enligt 1 mom. upptäcks betalningstransaktioner som avviker från sedvanlig betalningsrörelse eller om det är nödvändigt på grund av en orsak som framkommit i samband med Brottspåföljdsmyndighetens övriga verksamhet eller med anledning av uppgifter som fåtts från en annan myndighet, kan användningen av en fånges betalkort övervakas utifrån ett beslut som fattats i ett enskilt fall på så sätt att övervakningen gäller kontouppgifterna om betalkortet. En förutsättning för övervakningen är dessutom att övervakningen är nödvändig för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. Beslutet får fattas för högst en månad åt gången. I fråga om 11 § 3 mom. 1 punkten konstaterar lagutskottet när det gäller kravet på exakthet och noggrann avgränsning att punkten avser bestämmelserna om övervakning av användningen av betalkort i 9 kap. 3 a § i fängelselagen och 5 kap. 3 a § i häktningslagen. I de paragraferna sägs det uttryckligen att övervakningen endast får gälla antalet betalningstransaktioner och deras belopp. Utskottet anser att behandlingen av uppgifter om övervakning av användningen av betalkort kan anses vara exakt och noggrant avgränsad genom dessa bestämmelser. Utskottet föreslår dock att paragraferna i fängelselagen och häktningslagen uttryckligen nämns i 3 mom. 1 punkten på samma sätt som i den gällande lagen.
När det gäller iakttagelserna om exakthet och noggrann avgränsning föreslår lagutskottet dessutom att 11 § 3 mom. 1 punkten preciseras så att det är fråga om uppgifter om antalet betalningstransaktioner och deras belopp. Enligt 9 kap. 3 a § i fängelselagen och 5 kap. 3 a § i häktningslagen kan åtgärderna för övervakning av betalkort inte gälla någonting annat. När det gäller kravet på nödvändighet i 11 § 3 mom. 1 punkten i den föreslagna lagen konstaterar lagutskottet att redan övervakningen av användningen av betalkort förutsätter att nödvändighetskravet uppfylls. Enligt utskottets uppfattning är det dock motiverat att också ta in kravet i den föreslagna 11 §. Dessutom har grundlagsutskottet ansett att införandet av ett krav på nödvändighet är en fråga som berör lagstiftningsordningen. Eftersom alla uppgifter i säkerhetsregistret är känsliga, föreslår lagutskottet att kravet på nödvändighet fogas till det inledande stycket i det föreslagna 11 § 3 mom.
Under vårsessionen 2021 behandlade riksdagen bestämmelser som motsvarade 11 § i det nu aktuella lagförslaget (RP 6/2020 rd, LaUB 1/2021 rd, RSv 18/2021 rd). Den föreslagna bestämmelserna i den här propositionen motsvarar formuleringarna i regeringens proposition RP 6/2020 rd. Riksdagen ändrade bestämmelsernas innehåll, så i lag 292/2021, som trädde i kraft i maj 2021, avviker bestämmelserna i någon mån från det som föreslogs i propositionen. Med anledning av det som konstaterats ovan föreslår lagutskottet att bestämmelserna samordnas så att de nu aktuella bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i lag 292/2021. Därför föreslår lagutskottet för det första att paragrafens rubrik ändras till ”Säkerhetsregistret”. För det andra föreslår utskottet att ordet ”antas” i 1 mom. ändras till ”misstänkas”. För det tredje föreslår utskottet att orden ”i denna paragraf” stryks ur det inledande stycket i 3 mom., att det till 3 mom. 4 punkten fogas en hänvisning också till 16 kap. 1 a § i fängelselagen och att 3 mom. 6 punkten ändras till ”tips av andra myndigheter eller enskilda”. Dessutom föreslår utskottet att ordet ”tämän” i den finska texten i 4 mom.. ändras till ”henkilön”. Den ändringen påverkar inte den svenska texten.
3 kap. Principer för behandling av personuppgifter
13 §. Behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter.
I paragrafen föreskrivs det om behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter. Brottspåföljdsmyndigheten får behandla i 11 § i dataskyddslagen avseende brottmål avsedda uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter endast om behandlingen är nödvändig med tanke på ändamålet med behandlingen.
På grundval av en inkommen utredning anser lagutskottet att man i 13 § noggrannare bör definiera vilka uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter som Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att behandla. Enligt uppgift har justitieministeriet i samarbete med Brottspåföljdsmyndigheten utrett vilka personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter som det är nödvändigt att behandla med tanke på Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. Enligt vad utskottet erfar är det fråga om de biometriska ansiktsbilder och fingeravtryck som avses i 5 § 2 mom., som utskottet föreslår ändringar i ovan, samt uppgifter om en persons etniska ursprung, religiösa eller filosofiska övertygelse, hälsa, sexualliv eller sexuella läggning.
Särskilda kategorier av personuppgifter anses omfatta uppgifterna enligt 11 § 1 mom. i dataskyddslagen avseende brottmål, inklusive biometriska uppgifter för att unikt identifiera en fysisk person. Sådana uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och som behandlas i enlighet med 5 §, som utskottet föreslagit att ska ändras, är biometrisk ansiktsbild och fingeravtryck. Enligt den utredning som utskottet fått avses med biometrisk ansiktsbild en ansiktsbild som har behandlats genom teknisk bearbetning som rör de fysiska och fysiologiska egenskaperna hos en fysisk person för att uppnå en unik identifiering av personen i fråga. Det är nödvändigt att behandla andra sådana uppgifter i brottspåföljdsregistret som hör till särskilda kategorier av personuppgifter till exempel av följande orsaker. Uppgifter om en persons religiösa eller filosofiska övertygelse kan vara nödvändiga till exempel för att en person ska kunna ges möjlighet att utöva sin religion. De hälsouppgifter som avses här är inte uppgifter i ett patientregister utan andra uppgifter om en persons hälsa som är nödvändiga vid verkställigheten av en påföljd. Det kan till exempel vara fråga om en uppgift om att en person löper risk för någon sjukdomsattack eller har en synskada som påverkar hans eller hennes verksamhet i fängelset. Det kan också vara fråga om en uppgift om att en person varje vecka besöker hälso- och sjukvården för något ingrepp. Det kan vara nödvändigt att behandla uppgifter om en persons sexualliv och sexuella läggning när man planerar och genomför hans eller hennes deltagande i ett program för sexualbrottslingar.
Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att 13 § preciseras så att i bestämmelsen uttryckligen nämns biometriska ansiktsbilder och fingeravtryck, religiös eller filosofisk övertygelse, hälsa samt sexualliv och sexuell läggning som avses i 5 § 2 mom., som utskottet föreslår ändringar i. Dessutom föreslår utskottet att det i enlighet med kravet på exakta och noggrant avgränsade bestämmelser också konstateras att det uttryckligen är fråga om uppgifter i brottspåföljdsregistret och säkerhetsregistret.
14 §. Behörighet att behandla uppgifter.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighet att behandla uppgifter. Enligt 1 mom. har tjänstemännen vid Brottspåföljdsmyndigheten rätt att behandla uppgifter i Brottspåföljdsmyndighetens personregister i den utsträckning som de behöver det för att sköta sina tjänsteuppdrag. Av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 4 § ovan föreslår lagutskottet att 1 mom. ändras så att begreppet personregister ersätts med begreppet register.
Enligt 2 mom. 1 punkten får, med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom., uppgifter om socialvård enligt 9 § 1 och 2 mom. behandlas endast av yrkesutbildade personer inom socialvården samt av sådana tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som behöver dessa uppgifter när de föredrar eller fattar beslut som gäller en brottsmisstänkt, dömd, fånge, häktad eller den som avtjänar samhällspåföljd.
Enligt den utredning som utskottet fått har bestämmelsen om behandling av uppgifter om socialvård beretts i samarbete med Brottspåföljdsmyndigheten och social- och hälsovårdsministeriet. Bestämmelsen beaktar den känsliga naturen hos uppgifterna om socialvård samt lagstiftningen om behandling av personuppgifter inom detta område. Enligt inkommen utredning har Brottspåföljdsmyndigheten i beredningsskedet konstaterat att det vid myndigheten finns ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom socialvården för att den informationsbehandling som avses i bestämmelsen ska kunna genomföras. En del av denna personal har inte registrerat sin yrkeskompetens hos Valvira. Behörigheten måste registreras för att uppgifter om socialvård ska kunna behandlas.
Utifrån en inkommen utredning är lagutskottet bekymrat över om huruvida det finns tillräckligt med tjänstemän som har rätt att behandla uppgifter om socialvård och över att uppgiftsbeskrivningarna för de tjänstemän som för närvarande utför dessa uppgifter blir snävare, om den föreslagna bestämmelsen i 14 § 2 mom. 1 punkten träder i kraft fullt ut i samband med att Brottspåföljdsmyndighetens nya informationssystem tas i bruk och den föreslagna lagen träder i kraft.
Enligt den utredning som utskottet fått behandlas uppgifter om socialvård för närvarande av cirka 300 personer, av vilka ungefär 220 personer har avlagt en examen inom det sociala området. De övriga cirka 80 personerna har olika utbildningsbakgrund, och många har högskoleexamen. Enligt den utredning som fåtts ordnar till exempel de öppna yrkeshögskolorna studievägar som på ett flexibelt sätt gör det möjligt att förvärva yrkeskompetens inom det sociala området genom komplettering av redan existerande studier. Enligt en bedömning som utskottet fått kommer behovet av att behandla uppgifter om socialvård i samband med verkställighet av påföljder att öka i framtiden, eftersom målet är att i allt högre grad integrera verkställighetsarbetet i samhällets normala tjänster. Brottspåföljdsmyndigheten har meddelat att den kommer att beakta detta vid rekryteringen av personal.
Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att en övergångsbestämmelse om behandlingen av uppgifter om socialvård på det sätt som anges nedan i detaljmotiveringen till 40 § ska tas in i övergångsbestämmelserna, som i samband med utskottets nya paragrafförslag överförs till 40 §. Enligt bestämmelsen ska den begränsning av rätten att behandla uppgifter som anges i 14 § 2 mom. 1 punkten börja tillämpas två år efter lagens ikraftträdande.
15 §. Behandling av uppgifter i brottspåföljdsregistret för annat ändamål än det för vilket uppgifterna har samlats in och registrerats.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av uppgifter i brottspåföljdsregistret för annat ändamål än det för vilket uppgifterna har samlats in och registrerats.
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande (GrUU 27/2021 rd, s. 4) att enligt den föreslagna 13 § får Brottspåföljdsmyndigheten behandla uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter endast om behandlingen är nödvändig med tanke på ändamålet med behandlingen. Enligt den föreslagna 15 § får Brottspåföljdsmyndigheten emellertid behandla personuppgifter i brottspåföljdsregistret för annat ändamål än det som uppgifterna ursprungligen samlades in och registrerades för, om det behövs för en laglighetsövervakningsuppgift eller för en allmän utveckling av övervakningen eller verksamheten i samband med verkställighet av påföljder. Grundlagsutskottet anser att bestämmelsens förhållande till nödvändighetskravet i 13 § bör förtydligas.
Utifrån inkommen utredning anser lagutskottet att det är motiverat att det föreskrivs om ett krav på nödvändighet också för behandling av personuppgifter enligt den föreslagna 15 § 1 mom. Enligt den utredning som utskottet fått är de uppgifter som avses i den föreslagna 15 § inte uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, men i ljuset av grundlagsutskottets tolkningspraxis är det motiverat att även i övrigt binda den behandling som avses i 15 § till att uppgifterna ska vara nödvändiga. I den föreslagna paragrafen specificeras inte närmare vilka personuppgifter som behandlas. Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att det i paragrafens 1 mom. tas in ett nödvändighetskrav för behandlingen av uppgifter.
4 kap. Rätt att få uppgifter
16 §. Rätt att få uppgifter av andra myndigheter och uppgiftsskyldiga.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att få uppgifter av andra myndigheter och uppgiftsskyldiga. Det register som avses i 1 mom. 6 punkten har ändrats från systemet för hantering av utlänningsärenden till ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden. Lagutskottet föreslår därför en teknisk ändring 1 mom. 6 punkten.
18 §. Rätt att få uppgifter av dem som beviljar betalkort eller förmedlar betalningar.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att få uppgifter av dem som beviljar betalkort eller förmedlar betalningar. Enligt paragrafen har Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna rätt att av betalningsinstitut som beviljar betalkort eller som förmedlar betalningar få de uppgifter som är nödvändiga för förvaltningen av användningen av betalkort godkända av Brottspåföljdsmyndigheten och för den övervakning av betalningstransaktioner med betalkort som avses i fängelselagen och i häktningslagen.
Enligt grundlagsutskottet (GrUU 27/2021 rd, s. 6) krävs det för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning en precisering av 18 § så att det av bestämmelsen framgår vad som avses med att förvalta användningen av betalkort. Grundlagsutskottet hänvisar till att det redan tidigare vid bedömningen av motsvarande bestämmelse har framfört en motsvarande anmärkning (GrUU 36/2020 rd, s. 5).
Lagutskottet konstaterar att den precisering som grundlagsutskottet förutsätter har genomförts i samband med ändringen 292/2021 av lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Justitieministeriet föreslår att 18 § i lagförslaget och 29 a § i den gällande lagen samordnas både till denna del och till övriga delar. Därför föreslår lagutskottet att 18 § 1 mom. ändras som följer:
Brottspåföljdsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av betaltjänstleverantörer som beviljar betalkort eller som förmedlar betalningar få de uppgifter som är nödvändiga för fullgörandet av de uppgifter i anslutning till användningen av betalkort godkända av Brottspåföljdsmyndigheten som anges i 9 kap. 3 och 4 § i fängelselagen och 5 kap. 3 och 4 § i häktningslagen och för den övervakning av betalningstransaktioner med betalkort som avses i 9 kap. 3 a § i fängelselagen och 5 kap. 3 a § i häktningslagen. Dessutom föreslår utskottet i enlighet med lag 292/2021 ett nytt 2 mom. i 18 § som följer:
Det som i 1 mom. föreskrivs om rätten att få uppgifter tillämpas också på utländska betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betaltjänster i Finland. 5 kap. Utlämnande av personuppgifter
19 §. Utlämnande av personuppgifter till en annan behörig myndighet som avses i dataskyddslagen avseende brottmål.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter till en annan behörig myndighet som avses i dataskyddslagen avseende brottmål. Enligt den får Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och även på eget initiativ lämna ut personuppgifter som avses i 5 § 1 och 2 mom., 6 §, 7 § 2 mom. och 8 § 1 mom. till polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, åklagaren, domstolen, Rättsregistercentralen och andra behöriga myndigheter som avses i dataskyddslagen avseende brottmål för skötseln av myndighetens lagstadgade uppgifter enligt 1 § i den lagen.
Eftersom de uppgifter som lämnas ut enligt den föreslagna 19 § innehåller känsliga uppgifter, föreslår lagutskottet att kravet på nödvändighet tas in i 19 §. Dessutom föreslår utskottet att det till bestämmelsen av samordningsskäl fogas utlämnande av uppgifter på begäran, i enlighet med ordalydelsen i lag 292/2021. Utskottet föreslår också att paragrafens rubrik ändras i enlighet med lag 292/2021 till utlämnande av uppgifter i stället för utlämnande av personuppgifter.
20 §. Utlämnande av personuppgifter till polisen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämnande av personuppgifter till polisen. Lagutskottet föreslår att det av samordningsskäl till de inledande styckena i 1 och 2 mom. fogas utlämnande av uppgifter på begäran, på motsvarande sätt som i den i sak motsvarande bestämmelsen i lag 292/2021. Utskottet föreslår också att paragrafens rubrik ändras så att det är fråga om utlämnande av uppgifter, inte utlämnande av personuppgifter.
I 2 § 1 mom. 1 punkten i lagförslaget i propositionen hänvisas det till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och anges lagnumret 621/1999. Lagutskottet föreslår att 2 § ändras på det sätt som anges i detaljmotiveringen till den paragrafen bland annat så att det i paragrafen inte längre hänvisas uttryckligen till den lagen, utan till vad som föreskrivs om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet nämns således för första gången i 20 § i lagförslaget. Lagutskottet föreslår som en teknisk ändring att numret på lagen fogas till 20 § 1 mom.
21 §. Utlämnande av personuppgifter till Migrationsverket och förläggningar.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämnande av personuppgifter till Migrationsverket och förläggningar. Utifrån inkommen utredning anser lagutskottet att det kan vara nödvändigt också för en förvarsenhet som sköter praktiska uppgifter i anslutning till invandring att vid skötseln av sina lagstadgade uppgifter få sådana uppgifter som avses i den föreslagna 21 §, såsom uppgifter om en persons brott samt när verkställigheten av straff har inletts och avslutats och om utbildning och arbetserfarenhet samt om förberedelse för frigivning. Det kan vara fråga om uppgifter som är nödvändiga för att sköta en persons ärenden eller för att upprätthålla ordningen vid enheten. Med anledning av det som sagts ovan föreslår lagutskottet att 21 § 2 mom. kompletteras så att Brottspåföljdsmyndigheten utöver till förläggningar också kan lämna ut de uppgifter som avses i momentet till förvarsenheter.
Dessutom föreslår utskottet att det till de inledande styckena i paragrafens 1 och 2 mom. av samordningsskäl fogas utlämnande av uppgifter på begäran, i enlighet med ordalydelsen i lag 292/2021. Utskottet föreslår också att paragrafens rubrik ändras i enlighet med lag 292/2021 så att den har formen utlämnande av uppgifter, inte utlämnande av personuppgifter, och så att också utlämnande av uppgifter till förvarsenheter nämns i rubriken.
22 §. Utlämnande av personuppgifter till Rättsregistercentralen.
Lagutskottet föreslår att paragrafens rubrik ändras till utlämnande av uppgifter till Rättsregistercentralen. Det är fråga om att använda formuleringen enligt lag 292/2021 också i den föreslagna lagen.
23 §. Utlämnande av personuppgifter till en utsökningsmyndighet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter till en utsökningsmyndighet. På det sätt som avses i bestämmelsen får till en utsökningsmyndighet lämnas ut bland annat uppgifter om tillgångar som lämnats till fängelset.
Utifrån inkommen utredning konstaterar lagutskottet att medel som kommer in på ett betalkortskonto som tagits i bruk vid Brottspåföljdsmyndigheten utgör sådana tillgångar som avses i 23 § 2 punkten i lagförslaget och som Brottspåföljdsmyndigheten får lämna ut uppgifter om till en utsökningsmyndighet. För tydlighetens skull föreslår lagutskottet dock att 2 punkten ändras så att också medel som kommit in på kontot för ett betalkort som fängelset gett till en fånge hör till dessa uppgifter som får lämnas ut till en utsökningsmyndighet.
Dessutom föreslår lagutskottet att paragrafens rubrik ändras till utlämnande av uppgifter i stället för utlämnande av personuppgifter. Det är fråga om att använda formuleringen enligt lag 292/2021 också i den föreslagna lagen. Utskottet föreslår också att bestämmelsen om utlämnande av uppgifter preciseras genom att uttrycket ”på begäran” fogas till paragrafens inledande stycke.
24 §. Utlämnande av personuppgifter till en stämningsman.
Lagutskottet föreslår att paragrafens rubrik ändras till utlämnande av uppgifter till en stämningsman. Det är fråga om att använda formuleringen enligt lag 292/2021 också i den föreslagna lagen.
25 §. Utlämnande av personuppgifter till Gränsbevakningsväsendet.
Lagutskottet föreslår att paragrafens rubrik ändras till utlämnande av uppgifter till Gränsbevakningsväsendet. Det är fråga om att använda formuleringen enligt lag 292/2021 också i den föreslagna lagen. Dessutom föreslår utskottet att uttrycket ”på begäran” fogas till det inledande stycket i paragrafen.
26 §. Utlämnande av personuppgifter till militärmyndigheterna.
Lagutskottet föreslår att paragrafens rubrik ändras till utlämnande av uppgifter till militärmyndigheterna.
27 §. Utlämnande av personuppgifter till Folkpensionsanstalten.
Lagutskottet föreslår att paragrafens rubrik ändras till utlämnande av uppgifter till Folkpensionsanstalten.
30 §. Utlämnande av personuppgifter ur säkerhetsregistret.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur säkerhetsregistret. Under vårsessionen 2021 behandlade riksdagen bestämmelser som motsvarade 30 § i det nu aktuella lagförslaget (RP 6/2020 rd, LaUB 1/2021 rd, RSv 18/2021 rd). Lagutskottet föreslår att ändringarna samordnas så att de nu aktuella bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i lag 292/2021. Av de skäl som nämns ovan föreslår utskottet att uttrycket ”på begäran” fogas till 1 mom. och att paragrafens rubrik ändras till ”Utlämnande av uppgifter ur säkerhetsregistret”.
6 kap. Gallring och arkivering av uppgifter i Brottspåföljdsmyndighetens personregister
Kapitlet innehåller bestämmelser om gallring och arkivering av uppgifter i Brottspåföljdsmyndighetens personregister. Lagutskottet föreslår av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 4 § att rubriken för 6 kap. ändras så att formuleringen Brottspåföljdsmyndighetens register används i rubriken.
31 §. Granskning av uppgifter i och gallring av uppgifter ur personregister.
Paragrafen innehåller bestämmelser om granskning av uppgifter i och gallring av uppgifter ur personregister. Utskottet har på det sätt som konstateras i utskottets överväganden ovan bedömt de föreslagna bevaringstiderna och ansett att de i princip är ändamålsenliga.
Av de orsaker som anges i motiveringen till 4 § ovan föreslår lagutskottet att paragrafens rubrik ändras så att formuleringen register används i stället för personregister. Utskottet föreslår också att 1 mom. ändras på motsvarande sätt.
För att bestämmelserna ska vara exakta och noggrant avgränsade har lagutskottet i samband med 5 § ovan föreslagit att det till 5 § 2 mom. fogas preciseringar om att det fotografi som hör till specificeringsuppgifterna uttryckligen ska vara en biometrisk ansiktsbild och att det i informationssystemet för identifiering får lagras fingeravtrycksuppgifter om en fånge, en häktad, en person som avtjänar övervakningsstraff, en person som försatts i övervakad frihet på prov eller en person som avtjänar övervakningstiden i ett kombinationsstraff. Utskottet föreslår att dessa preciseringar också beaktas i 31 § 2 mom., som gäller granskning av uppgifter i och gallring av uppgifter ur register.
När lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten ändrades genom lag 292/2021 fogade riksdagen ett nytt 7 mom. till paragrafen om granskning av uppgifter i och gallring av uppgifter ur register. Momentet gäller granskning och gallring av uppgifter som behandlas vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av fängelsestraff och verkställighet av häktning samt av uppgifter i säkerhetsregistret. Lagutskottet föreslår att bestämmelserna i lagförslaget och i lag 292/2021 samordnas också till denna del. Utskottet föreslår att bestämmelsen läggs till som ett nytt 3 mom. i lagförslagets 31 §. Enligt det nya 3 mom. som lagutskottet föreslår ska upptagningar från teknisk övervakning förstöras senast en månad efter det att upptagningen har upphört, om det inte är nödvändigt att bevara upptagningarna för ett ändamål som avses i 8 eller 11 §. I och med utskottets förslag blir 3 mom. i propositionen 4 mom., 4 mom. blir 5 mom. och 5 mom. blir 6 mom.
33 §. Varaktig bevaring av uppgifter.
Paragrafen innehåller bestämmelser om varaktig bevaring av uppgifter. Av de orsaker som anges i utskottets överväganden ovan föreslår utskottet att rätten att behandla uppgifter begränsas till att avse bestämmelsen om utlämnande av uppgifter i 27 § 1 mom. i offentlighetslagen. Enligt det momentet får uppgifter ur en sekretessbelagd handling som har överförts till ett arkiv lämnas ut för forskning eller något annat godtagbart ändamål.
Av de orsaker som anges i övervägandena föreslår utskottet att 1 mom. ändras också så att uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter utesluts ur de uppgifter som ska överföras till arkivet. I enlighet med det som utskottet föreslår handlar det om i 5 § 2 mom. avsedda biometriska ansiktsbilder och fingeravtrycksuppgifter om en fånge, en häktad, en person som avtjänar övervakningsstraff, en person som försatts i övervakad frihet på prov eller en person som avtjänar övervakningstiden i ett kombinationsstraff samt i 13 § avsedda uppgifter om en persons etniska ursprung, religiösa eller filosofiska övertygelse, hälsa, sexualliv eller sexuella läggning som hör till andra särskilda kategorier av personuppgifter. Eftersom det i 13 §, som utskottet föreslår ovannämnda ändringar i, också hänvisas till 5 § 2 mom., räcker det att avgränsningen genomförs genom att endast hänvisa till uppgifter som avses i 13 §.
Lagutskottet föreslår att 1 mom. i sin helhet får följande lydelse: Av de uppgifter som gallras ur brottspåföljdsregistret bildas ett index för bevaring av uppgifter för forskning eller något annat godtagbart ändamål. Uppgifter som avses i 13 § överförs inte till registret. Uppgifterna gallras ur indexet då 50 år förflutit sedan personen i fråga senast frigavs från en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten eller slutförde avtjänandet av en samhällspåföljd.
För att paragrafens rubrik ska motsvara dess innehåll föreslår utskottet dessutom att paragrafens rubrik ändras till ”Bevaring av uppgifter för forskning eller något annat godtagbart ändamål”.
Dessutom anser lagutskottet att bestämmelsen i den föreslagna 33 § 2 mom. om att de relevanta bestämmelserna inom social- och hälsovården ska tillämpas på varaktig bevaring av uppgifter om socialvård är enbart informativ. Utskottet föreslår att 2 mom. stryks.
8 kap. Ikraftträdande
Kapitel 8 har rubriken ”Ikraftträdande”. Lagutskottet föreslår i kapitlet nedan också en ny bestämmelse som inte har samband med ikraftträdandet. Med anledning av det som sagts ovan föreslår lagutskottet att rubriken för 8 kap. ändras till ”Särskilda bestämmelser”.
38 §. Straffbestämmelse. (Ny)
På det sätt som sägs i detaljmotiveringen till 2 § innehåller 2 § 3 mom. i lagförslaget en bestämmelse enligt vilken bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen (39/1889) Lagutskottet föreslår en precisering så att bestämmelsen i 3 mom. stryks i lagförslaget och tas in i den sista delen av lagförslaget som en självständig straffbestämmelse. Med anledning av det som sägs ovan föreslår lagutskottet en ny 38 §, som har rubriken ”Straffbestämmelse” och vars innehåll motsvarar 2 § 3 mom.
39 §. Ikraftträdande.
I och med den nya 38 § som lagutskottet föreslår ovan ändras paragrafnumreringen så att bestämmelserna om ikraftträdandet finns i 39 §.
40 §. Övergångsbestämmelse om gallring av uppgifter.
Paragrafen innehåller en övergångsbestämmelse om gallring av uppgifter. I och med den nya 38 § som lagutskottet föreslår ovan ändras paragrafnumreringen så att övergångsbestämmelsen finns i 40 §.
Av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 14 § ovan föreslår lagutskottet att det till paragrafen fogas ett nytt 1 mom. med en övergångsbestämmelse om behandling av uppgifter om socialvård. Enligt bestämmelsen ska den begränsning av rätten att behandla uppgifter som anges i 14 § 2 mom. 1 punkten börja tillämpas två år efter lagens ikraftträdande. Enligt 14 § 1 mom. har tjänstemännen vid Brottspåföljdsmyndigheten rätt att behandla uppgifter i Brottspåföljdsmyndighetens register i den utsträckning som de behöver det för att sköta sina tjänsteuppdrag. Enligt en inkommen utredning är det dock nödvändigt att precisera kretsen av dem som har rätt att behandla uppgifter om socialvård under övergångsperioden, eftersom det är fråga om särskilt känsliga uppgifter. Därför föreslår utskottet att det i övergångsbestämmelsen i enlighet med 13 § 2 mom. 1 punkten i den gällande lagen föreskrivs att endast personer som deltar i skötseln av uppgifter inom socialvården har rätt att behandla dessa uppgifter under övergångsperioden.
I och med det nya 1 mom. som utskottet föreslår blir bestämmelsen i den paragraf som ingår i propositionen 2 mom.. Utskottet föreslår att den bestämmelse som blir 2 mom. ses över också av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 4 § ovan, så att begreppet personregister ersätts med begreppet register.
I och med den nya bestämmelse som lagutskottet föreslår i 1 mom. föreslår utskottet att också paragrafens rubrik ändras till den mer allmänna formuleringen ”Övergångsbestämmelser”.
2. Lagen om ändring av fängelselagen
2 kap. Inledande av verkställighet
1 §. Inledande av verkställighet av fängelsestraff.
Paragrafen innehåller bestämmelser om inledande av verkställighet av fängelsestraff. I bestämmelsen hänvisas till lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/ 2010). Den lagen har ersatts med lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020). Utskottet anser att denna ändring bör beaktas till den del det i bestämmelsen hänvisas till den tidigare lagen. Detsamma gäller 1 a § och 14 § i lagförslag 4.
Enligt 1 mom. ska domstolen utan obefogat dröjsmål underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om sitt avgörande genom vilket den har dömt ut ett ovillkorligt fängelsestraff. Enligt momentets andra och tredje mening ska uppgifterna om avgörandet registreras i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. Bestämmelser om registreringen finns i lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010).
Utskottet noterar att det även i 2 kap. 1 a § i fängelselagen hänvisas till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem i fråga om de uppgifter som registreras för verkställighetshandlingen för ett straff och för en sådan underrättelse om en målsägandes begäran som avses i 4 kap. 19 § i förundersökningslagen (805/2011) Utifrån en utredning anser lagutskottet att det är motiverat att genomföra regleringen om registrering av uppgifter endast i en paragraf, dvs. i 2 kap. 1 a §, på det sätt som anges nedan. Med anledning av det som anförts ovan föreslår lagutskottet att 1 § 1 mom. ändras så att momentets andra och tredje mening stryks. I och med utskottets ändringsförslag undanröjs behovet av att korrigera den felaktiga laghänvisningen i 1 §.
1 a §. Verkställighetshandlingar och domstolens anmälningsskyldighet. (Ny)
I paragrafen föreskrivs det om verkställighetshandlingar och om domstolens anmälningsskyldighet. Paragrafen innehåller också bestämmelser om domstolens skyldighet att registrera uppgifter. Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen.
Som det konstateras i detaljmotiveringen till 1 § ovan anser utskottet att det är motiverat och tillräckligt att bestämmelserna om domstolens skyldighet att registrera uppgifter ingår i den nu aktuella 1 a §, och det finns inget behov av att föreskriva om registreringen i 2 kap. 1 §. Lagutskottet föreslår därför att det i 1 a § 2 mom. hänvisas till det avgörande som avses i 1 § 1 mom. i detta kapitel. Lagutskottet föreslår dessutom en lagteknisk ändring så att hänvisningarna i 1 a § till lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 1 § ändras till hänvisningar till lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020).
I den gällande finska bestämmelsen används begreppen ”tallettaa” och ”merkitä”. Enligt den utredning som utskottet fått avses med ordet tallentaa enligt språkbyråns ordbok upptagning av ljud, bild och uppgifter med tekniska medel så att resultatet kan återges på samma sätt som originalet. Med ordet ”tallettaa” avses exempelvis att ge eller sätta i förvar. Utifrån en utredning anser lagutskottet det motiverat att begreppen i bestämmelserna förenhetligas så att man talar om ”tietojen tallentaminen”. Lagutskottet föreslår att också de ändringarna görs i 1 a §. Lagutskottet föreslår att en motsvarande ändring görs i 14 § i lagförslag 4.
Den ändring som lagutskottet föreslår i 1 a § kräver också att ingressen i lagförslag 2 ses över.
10 §. Beslutanderätt.
Lagutskottet föreslår av samordningsskäl att ordet ”fången” fogas till 2 mom. utöver ”den dömde”, i analogi med lag 290/2021. Därför måste också ingressen i lagförslag 2 ses över.
4 kap. Ankomst till ett fängelse och placering i fängelset
9 §. Placering i öppen anstalt.
I propositionen ändras paragrafens 1 mom. I ingressen till lagförslag 2 hänvisas det dock felaktigt till paragrafens 2 mom. Lagutskottet föreslår att ingressen till lagförslag 2 ses över till denna del.
15 kap. Ordningen och disciplinen i ett fängelse
4 §. Disciplinstraff för fångar.
Paragrafen innehåller bestämmelser om disciplinstraff för fångar. Enligt motiveringen till propositionen (RP, s. 32 och 80) ändras paragrafen så att tillrättavisningen i den gällande lagen slopas och ersätts med anmärkning, som används vid verkställighet av samhällspåföljder. Anmärkning är det lindrigaste disciplinstraffet och kan ges för de lindrigaste förseelserna, såsom tillrättavisning för närvarande. Avsikten är inte att ändra de grunder på vilka en tillrättavisning för närvarande påförs som disciplinstraff.
Enligt en utredning till utskottet har skillnaden mellan en anmärkning och en varning i de gällande bestämmelserna preciserats till exempel så att om det konstateras att en överträdelse av skyldigheterna är ringa och den inte upprepas, kan den dömde ges en anmärkning i stället för en varning. Vid beredningen av propositionen ansågs det att skillnaden mellan en anmärkning och en varning är tillräckligt tydlig utan en sådan precisering.
Efter att ha bedömt den inkomna utredningen anser lagutskottet dock att det är motiverat att precisera tillämpningsområdet för anmärkning och varning. Det är motiverat att det av bestämmelserna framgår att anmärkning kan påföras för mindre förseelser än varning. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande föreslår lagutskottet att 1 mom. 1 punkten stryks. Av denna anledning ändras numreringen av de övriga punkterna i 1 mom. Dessutom föreslår utskottet att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket en fånge i stället för en varning kan ges en anmärkning, om ordningsförseelsen är ringa och den inte upprepas. Av utskottets förslag följer att propositionens 2 mom. blir 3 mom.
Utskottet föreslår också en motsvarande precisering i 10 kap. 4 § i lagförslag 3, 24 a § i lagförslag 4, 25 a § i lagförslag 5 och 17 a § i lagförslag 6, på det sätt som anges nedan.
17 kap. Granskning av andra personer
7 §. Förfarande och registrering.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarande och registrering. Enligt 3 mom. ska kroppsvisitation, avlägsnande från fängelseområdet, gripande och hållande i förvar av besökare registreras.
I 17 kap. 4 § i fängelselagen och 12 kap. 4 § i häktningslagen föreskrivs det om behörighet för Brottspåföljdsmyndigheten att frånta en person som besöker fängelset vissa ämnen och föremål. Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid att det i lagarna inte finns några bestämmelser om registrering av ett sådant fråntagande och inte heller något bemyndigande att utfärda förordning om innehållet i registreringen, såsom i fråga om andra motsvarande åtgärder.
Av de orsaker som anges ovan föreslår lagutskottet att registreringsskyldigheten i 7 § 3 mom. kompletteras med ett omnämnande av fråntagande av föremål och ämnen.
9 §. Närmare bestämmelser.
Paragrafen innehåller bemyndiganden att utfärda förordning. Enligt det utfärdas närmare bestämmelser om registrering av kroppsvisitation, avlägsnande från fängelseområdet, gripande och hållande i förvar av besökare genom förordning av statsrådet.
Som det konstateras i detaljmotiven till 7 § ovan föreskrivs det i 17 kap. 4 § i fängelselagen och 12 kap. 4 § i häktningslagen om behörighet för Brottspåföljdsmyndigheten att frånta en person som besöker fängelset vissa ämnen och föremål. I lagarna finns det inte några bestämmelser om registrering av ett sådant fråntagande och inte heller något bemyndigande att utfärda förordning om innehållet i registreringen, såsom i fråga om andra motsvarande åtgärder.
Av de orsaker som anges ovan föreslår lagutskottet att bemyndigandet att utfärda förordning i 9 § kompletteras med ett omnämnande av registrering av fråntagande av föremål och ämnen.
20 kap. Ändringssökande
1 §. Beslut i vilka ändring får sökas.
I paragrafen föreskrivs det om beslut i vilka ändring får sökas. I propositionen kompletteras 1 mom. 14 punkten med ett nytt disciplinstraff, anmärkning. Utskottet konstaterar att en fånge dock kan anses ha gjort sig skyldig till en förseelse också utan att man ger en anmärkning. Även sådana tillräknande beslut kan ha betydelse för fången. Utskottet anser att bestämmelserna lämnar det öppet om rätten att söka ändring gäller alla beslut i disciplinärenden.
Av de orsaker som anges ovan föreslår lagutskottet att 1 mom. 14 punkten förtydligas så att det framgår att rätten att söka ändring också gäller beslut där det inte påförs disciplinstraff.
Lagutskottet föreslår i sak motsvarande ändringar också i 15 kap. 1 § 1 mom. 6 punkten i lagförslag 3, 86 § 4 punkten i lagförslag 4, 40 § 1 mom. 6 punkten i lagförslag 5 och 35 § 1 mom. 3 punkten i lagförslag 6.
4. Lagen om ändring av lagen om verkställighet av samhällspåföljder
14 §. Påbörjande av verkställigheten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om påbörjande av verkställigheten. Av de orsaker som anges vid 2 kap. 1 och 1 a § i lagförslag 2 ovan föreslår lagutskottet att hänvisningarna i 14 § 1 mom. till lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) ändras till hänvisningar till lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020). Dessutom föreslår utskottet att ordet ”tallentaminen” används i 1 mom. i den finska lagtexten i stället för ”tallettaminen” och ”merkitseminen”.
Som det sägs i utskottets överväganden ovan har grundlagsutskottet med hänvisning till 15 § 2 mom. krävt en precisering av bestämmelserna i fråga om när en preciserad plan för strafftiden ska utarbetas. Av de orsaker som anges i övervägandena föreslår lagutskottet dock att 14 § 2 mom., där det föreskrivs att verkställigheten ska ske utan dröjsmål, kompletteras med utarbetande av en preciserad plan för strafftiden.
24 a §. Brott mot skyldigheter.
Enligt 1 mom. kan den dömde ges en anmärkning eller varning om han eller hon bryter mot sina skyldigheter enligt 21, 22, 38, 49, 72 eller 73 §. Av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 15 kap. 4 § i lagförslag 2 ovan anser lagutskottet att det är motiverat att det av bestämmelserna framgår att anmärkning kan ges för mindre förseelser än varning.
Med anledning av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att ordet anmärkning stryks ur den första meningen i 1 mom. och att momentet får en andra mening, enligt vilken en anmärkning kan ges till den dömde i stället för en varning, om brottet mot skyldigheterna är ringa och det inte upprepas.
26 §. Behandling av brott mot skyldigheter.
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av brott mot skyldigheter. Enligt 2 mom. ska Brottspåföljdsmyndigheten lämna i 25 § avsedd utredning till åklagaren, om den dömde misstänks ha brutit mot sina skyldigheter grovt på det sätt som avses i 24 a § 2 eller 3 mom. Om åklagaren anser att den dömde brutit mot sina skyldigheter på ett grovt sätt, ska åklagaren utan dröjsmål föra saken till domstol för avgörande. Brottspåföljdsmyndigheten ska förbjuda påbörjandet av verkställighet eller avbryta verkställigheten om det är fråga om samhällstjänst, övervakningsstraff, övervakning av villkorligt fängelse som påförts en person som fyllt 21 år eller ungdomsstraff.
Utskottet fäster delvis av författningstekniska skäl uppmärksamhet vid att meningen i 2 mom. om att ett grovt brott mot skyldigheter ska föras till tingsrätten avviker från andra lagbestämmelser om åklagarens skyldigheter. Utifrån en inkommen utredning föreslår lagutskottet att meningen om åklagarens skyldigheter i 26 § 2 mom. stryks. Bestämmelsen avser då endast Brottspåföljdsmyndighetens skyldigheter. Åklagarens skyldigheter bestäms således enbart med stöd av 39, 54, 62, 66 och 75 §. Det blir då entydigt hur ett grovt brott mot skyldigheterna behandlas i fråga om olika samhällspåföljder.
30 §. Beslutanderätt.
Paragrafen innehåller bestämmelser om beslutanderätt. I 2 mom. finns en förteckning över de ärenden som direktören för byrån för samhällspåföljder beslutar om.
Enligt en utredning som utskottet fått från justitieministeriet har följande brister upptäckts i lagförslagen i samband med beredningen av den förordning som hänför sig till propositionen. I propositionen föreslås det att bestämmelserna om förbud mot inledande av verkställighet och om avbrytande av verkställighet för den tid som brott mot skyldigheterna utreds i 18 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder i sin helhet flyttas till 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom.
I det gällande och det föreslagna 30 § 1 mom. föreskrivs om beslutanderätten för direktören för byrån för samhällspåföljder när det är fråga om åtgärder som föranleds av grovt brott mot skyldigheter. Bestämmelsen har omfattat och omfattar fortfarande sådant beslut om uppskov med och avbrytande av verkställigheten som avses i det föreslagna 26 § 2 mom.
I den gällande 30 § 2 mom. finns däremot en bestämmelse om avbrytande av verkställigheten enligt gällande 18 § 4 mom. I den föreslagna lagen flyttas denna bestämmelse till 25 § 2 mom., men i propositionen har man inte beaktat behovet av att föreskriva om beslutanderätten i enlighet med den gällande 30 § 2 mom.
Av de orsaker som anges ovan föreslår lagutskottet en ny 7 punkt i 2 mom. I punkten hänvisas det till 25 § 2 mom. om förbud mot inledande av verkställighet och om avbrytande av verkställighet. Av utskottets förslag följer att 7 punkten i propositionen blir 8 punkt.
I 5 mom. 4 punkten i den föreslagna paragrafen hänvisas det i den finska texten i fråga om beslutanderätten om en anmärkning till lagens 24 § 1 mom., där det inte föreskrivs om anmärkning. Utskottet föreslår som en teknisk justering att det i 5 mom. 4 punkten hänvisas till 24 a § 1 mom.
66 §. Påföljd för grovt brott mot skyldigheter.
I ingressen till lagförslag 4 hänvisas det felaktigt till ändring av 66 § 2 mom., trots att det är paragrafen som ändras. I ingressen hänvisas det dessutom felaktigt till att 66 § har ändrats genom lag 273/2019. Det är fråga om en ändring av 62 §. Lagutskottet föreslår att ingressen i lagförslag 4 ändras för att beakta detta.
68 §. Beaktande av den del av ungdomsstraffet som har avtjänats. (Ny)
Paragrafen innehåller bestämmelser om beaktande av den del av ungdomsstraffet som har avtjänats. Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen.
I propositionen föreslås att man slopar den i 16 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder föreskrivna möjligheten att inleda verkställigheten innan domen vunnit laga kraft. Eftersom den gällande bestämmelsen upphävs är det motiverat att precisera hänvisningsbestämmelserna i 68 §. Där hänvisas det fortfarande till verkställigheten av en dom som inte vunnit laga kraft och som avses i 16 §. Med anledning av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att 68 § ändras så att hänvisningen till 16 § stryks.
84 §. Avdrag på grund av ett verkställt straff. (Ny)
Paragrafen innehåller bestämmelser om avdrag på grund av ett verkställt straff. Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen.
Som det konstaterades i detaljmotiveringen till 68 § ovan föreslås det i propositionen att man slopar den i 16 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder föreskrivna möjligheten att inleda verkställigheten innan domen vunnit laga kraft. Eftersom den gällande bestämmelsen upphävs är det motiverat att precisera hänvisningsbestämmelserna i 84 §. Där hänvisas fortfarande till verkställigheten av en dom som inte vunnit laga kraft och som avses i 16 §.
Med anledning av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att 84 § ändras så att hänvisningarna till de situationer som avses i 16 § stryks.
86 §. Beslut i vilka ändring får sökas.
I paragrafen föreskrivs det om beslut i vilka ändring får sökas. Av de orsaker som anges i detaljmotiveringen till 20 kap. 1 § i lagförslag 2 ovan föreslår lagutskottet att 4 punkten förtydligas så att det framgår att rätten att söka ändring också gäller beslut där det inte ges en anmärkning eller varning.
På det sätt som konstateras i detaljmotiveringen till 30 § i lagförslag 4 ovan framgår det på grund av ändringsförslagen inte tydligt av de föreslagna bestämmelserna hur det föreskrivs om beslutanderätten och sökandet av ändring i 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom. i lagen om verkställighet av samhällspåföljder när det gäller förbud mot inledande av verkställighet och avbrytande av verkställighet för den tid utredningen pågår. Utifrån en inkommen utredning föreslår utskottet att bestämmelserna kompletteras också till denna del så att de i sak motsvarar nuläget. Av de orsaker som anges ovan föreslår lagutskottet en ny 5 punkt i 2 mom. I punkten hänvisas det till 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom. om beslut om förbud mot inledande av verkställighet och om avbrytande av verkställighet. I och med utskottets förslag ändras numreringen av 5—8 punkten i den paragraf som avses i propositionen. I och med den nya 5 punkt som utskottet föreslår bör det i punkt 8, som blir 9 punkt, dessutom hänvisas till punkterna 1—8.
87 §. Beslutanderätt och behandling av begäran om omprövning.
I och med den nya 86 § 5 punkten som utskottet föreslagit måste hänvisningarna i 87 § till punkterna i 86 § korrigeras så att de motsvarar utskottets ändringsförslag.
91 §. Hur begäran om omprövning och besvär påverkar verkställigheten.
I och med den nya 86 § 5 punkten som utskottet föreslagit måste hänvisningarna i 91 § till punkterna i 86 § korrigeras så att de motsvarar utskottets ändringsförslag.