Samlingspartiets mål är att få samhället öppet så snabbt som möjligt, men säkert. Spridningen av sjukdomen bland befolkningen ska förhindras och målet är att utrota sjukdomen. Samlingspartiets åsikt har varit att utrotning eller aggressiv avgränsning av coronaviruset är den snabbaste och bästa vägen till normalisering av samhället.
Med att utrota eller aggressivt begränsa sjukdomen avses att man strävar efter att smittfallen ska bli så få som möjligt. Därefter strävar man efter att hålla sjukdomen väl avgränsad tills ett vaccin blir färdigt. För att sjukdomen ska kunna begränsas och epidemiläget kunna hanteras är det väsentligt att det finns tillräckligt med skyddsutrustningsresurser, att det finns testningskapacitet för att testa varje misstänkt fall av infektion och även andra som behöver testas, också symtomfria personer, och att det går utan dröjsmål att spåra smittkedjor och kontakter.
I ljuset av de senaste siffrorna har den sjukdomsepidemi som orsakas av coronaviruset vänt i en bättre riktning. När sjukdomsläget är gott är det förnuftigt att stegvis avveckla begränsningarna för att omstarten och återhämtningen av samhället och ekonomin ska kunna inledas.
Det är dock uppenbart att man länge måste skydda sig mot coronaviruset. Först när det finns vaccin att tillgå kan befolkningen få ett mer permanent skydd. En okänd smittsam sjukdom och de undantagsförhållanden som följde på den har orsakat rädsla och osäkerhet hos människor. Därför är det väsentligt med tanke på ett tryggt och förnuftigt öppnande av samhället att återupprätta trygghetskänslan och tron på att människor vågar återgå till att konsumera och anlita tjänster.
Regeringen måste avveckla de tunga begränsande åtgärderna och samtidigt söka nya, mindre skadliga åtgärder genom vilka man ytterligare kan förebygga spridningen av smitta men minska de mänskliga och ekonomiska olägenheter som begränsningarna medför. Det finns många internationella exempel där åtgärderna för att häva restriktionerna kombinerats med en rekommendation om användningen av munskydd. Sjukdomen sprider sig som droppsmitta och en omfattande användning av skydd minskar möjligheterna till droppsmitta och förebygger därigenom sjukdomssmitta. En ökad användning av munskydd kan således också återställa människors trygghetskänsla och förmå folk att våga börja uträtta ärenden och konsumera tjänster.
När begränsningarna avvecklas behövs lösningar i synnerhet på hur äldre och personer som hör till riskgruppen fortfarande kan skyddas mot coronasmitta, men samtidigt måste det säkerställas att de tryggt kan fortsätta sitt liv, träffa sina närstående och röra sig också utanför hemmet. Rekommendationen om användning av munskydd i kollektivtrafik, butiker och nära kontakter är ett sätt att förebygga sjukdomssmitta och skydda riskgrupper.
Begränsningarna: hälsoskäl, nödvändighet och varaktighet
Samlingspartiet kräver att alla begränsningsåtgärder som vidtas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar är hälsobaserade. Begränsningarnas nödvändighet måste bedömas omsorgsfullt.
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande (GrUU 14/2020 rd) det vara problematiskt att man i propositionsmotiven inte i detalj har granskat nödvändigheten och proportionaliteten av varje föreslagen åtgärd.
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 juni 2020 och gälla till och med de 31 oktober 2020, dvs. i totalt fem månader. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 14/2020 rd) fäst uppmärksamhet vid att den föreslagna lagen har en mycket lång giltighetstid jämfört med att besluten om att utöva befogenheter enligt beredskapslagen har fattats för en eller en och en halv månad i sänder.
Eftersom den temporära lagen föreslås vara i kraft relativt länge, anser Samlingspartiet att det är nödvändigt att regelbundet och med jämna mellanrum utvärdera det epidemiologiska läget och göra informationen tillgänglig för alla.
Begränsningarnas regionala dimension
Genom regeringens proposition med förslag till temporär ändring av lagen om inkvarterings - och förplägnadsverksamhet begränsades skyldigheten att hålla förplägnadsrörelser med tillhörande utrymmen inomhus och utomhus stängda för kunder från och med den 4 april 2020 till och med den 31 maj 2020. I samband med behandlingen av lagen godkände riksdagen enhälligt ett uttalande (RSv 14/2020 rd) där det förutsätts att regeringen utreder möjligheterna att när det blir aktuellt genomföra upphävningen av undantagsförhållandena och lagstiftningen om dem på ett sätt som möjliggör en regional gradering, i det fall att infektionssituationen tillåter det.
I början av epidemin var det motiverat att genom lagstiftning begränsa förplägnadsrörelsernas verksamhet samtidigt och i hela landet. I en situation där epidemin framskred snabbt och oförutsägbart fanns det en risk för att infektionskedjorna skulle upptäckas först när de hade fått en bred spridning. Men medborgarnas medvetenhet om farorna med den smittsamma sjukdomen och risken för smitta samt samhällets beredskap för att förhindra att epidemin sprids är nu en helt annan än i början av epidemin. Man har till exempel kunnat öka testningskapaciteten och de resurser som avsatts för att spåra smitta. Möjligheterna att identifiera smittkedjor är klart bättre än tidigare. På det hela taget är infektionssituationen i Finland för närvarande rätt bra.
Samlingspartiet vill att förplägnadsrörelserna ska kunna öppnas på ett kontrollerat sätt. Oron för människors hälsa är den bevekelsegrund som ligger bakom de begränsningar som drabbat förplägnadsbranschen. Smittoläget måste därför beaktas i alla sammanhang och begränsningarna ska kunna skärpas eller lindras beroende på epidemiläget och med beaktande av en regional granskning. Samlingspartiet anser det vara viktigt att regeringen fastställer tydliga landstäckande kriterier och indikatorer utifrån vilka beslut om skärpning eller lindring av begränsningsåtgärder fattas. Regelbunden, aktuell och offentligt tillgänglig information som grund för beslutsfattandet är av väsentlig betydelse.
På många områden i landet har det inte registrerats några nya sjukdomsfall. Samlingspartiet anser att det i den nuvarande situationen är motiverat att granska epidemisituationen i olika områden på ett flexiblare sätt och möjliggöra regionala variationer i begränsningarna, vilket också riksdagen har förutsatt.
Samlingspartiet anser att de mycket varierande infektionssituationerna i landskapen bör beaktas i de begränsningar som gäller förplägnadsrörelser genast från och med den 1 juni och att begränsningarna bör hävas utan dröjsmål, när de inte längre är nödvändiga i en viss region eller i föreskriven omfattning.
Grundlagsutskottet betonade i sitt utlåtande (GrUU 14/2020 rd) att det lagstadgade kravet på nödvändighet ska styra besluten om regional tillämpning och att begränsningar inte kan föreskrivas eller bibehållas i regioner där detta inte är nödvändigt med hänsyn till det epidemiologiska läget. Också ekonomiutskottet har i sitt utlåtande (EkUU 9/2020 rd) lyft fram att regeringen omgående bör börja genomföra den regionala graderingen av regleringen på det sätt som lagförslaget möjliggör och motivera de valda parametrarna utifrån infektionsläget.
Samlingspartiet anser att det ska finnas klara riksomfattande kriterier för när begränsningarna kan skärpas eller hävas regionalt. Genom sådana enhetliga kriterier säkerställs det att situationen inte tolkas på olika sätt på olika håll i landet, vilket skulle medföra en ojämlik behandling av förplägnadsrörelserna.
Rekommendationsbaserad styrning
Samlingspartiet anser att det måste vara tryggt att öppna en restaurang eller ett kafé, men också lönsamt. Uppmärksamhet måste ägnas åt säkra verksamhetsbetingelserna för restaurangbranschen i synnerhet i ett läge där branschen redan har lidit betydande ekonomiska förluster till följd av verksamhetsbegränsningarna. Anpassningen till coronaläget har tömt många restaurangers kassor, vilket ökar den ekonomiska risken när en restaurang öppnas igen.
Samlingspartiet anser att aktörerna inom restaurangbranschen bör ges större möjligheter att själva bedöma hur de ser till att restaurangens verksamhet är ordnad med beaktande av säkerheten. Vi har lyckats få bukt med infektionssituationen tämligen väl och då i stor utsträckning med hjälp av rekommendationer. Effekterna av rekommendationerna konstateras också i den rapport som lämnades av Hetemäki-arbetsgruppen: Där sägs det att den faktiska effekterna av begränsningsåtgärder genom rekommendationer uppenbarligen är mycket betydande. I rapporten föreslås det därför att man lindrar slopandet eller upphävandet av de begränsningar som gäller förplägnadsrörelser genom samordning av regeringens rekommendationer och självreglering inom branschen.
Restauranginnehavare och företagare bör därför ges större möjligheter att organisera sin verksamhet så att tillräckliga säkerhetsavstånd och behörig hygien säkerställs. På detta sätt garanteras flexibiliteten bättre i fråga om olika förplägnadsrörelser av olika storlek och förhindras att verksamheten blir olönsam till följd av stränga och schablonmässiga begränsningar.
Begränsning av kundplatser och öppettider
I synnerhet mindre restauranger kommer att ha svårt att klara sig på grund av de begränsningsåtgärder som föreslås i propositionen. Att begränsa antalet kundplatser till hälften innebär att inkomsterna sjunker avsevärt samtidigt som de fasta kostnaderna för affärsverksamheten löper till fullt belopp. Det finns då inget utrymme för lönsamhet. Riksdagen förutsatte i sitt svar (RSv 14/2020 rd) att regeringen tryggar en rättvis intern konkurrens och sund företagsamhet inom restaurangnäringen under undantagsregleringen och när den upphävs. Propositionen innefattar dock en risk för att bestämmelserna har olika konsekvenser för företag av olika storlek.
I stället för en strikt begränsning av antalet kundplatser kan man till exempel ge näringsbranschen anvisningar om hur man ska iaktta tillräckliga säkra avstånd mellan olika bordssällskap samt sörja för en ändamålsenlig hygien. I tillsynen betonas förplägnadsrörelsernas och medborgarnas egenkontroll samt den tillsyn som regionförvaltningsverket utövar. Också ekonomiutskottet lyfter i sitt utlåtande (EkUU 9/2020 rd) fram att ett regleringsalternativ kunde vara att reglera minimiavståndet mellan borden.
Ekonomiutskottet påpekar också att det av motiveringen till propositionen inte framgår på vilka grunder och utifrån vilka bedömningar antalet kundplatser föreslås bli begränsat till hälften av det största tillåtna antalet kundplatser. Enligt ekonomiutskottet borde regeringen åtminstone ha beskrivit de viktigaste faktorerna som har lett till att gränsen dragits på det sätt som nu föreslås.
Samlingspartiet anser att en höjning av procentandelen kundplatser från föreslagna 50 till 75 procent skulle ha en betydande inverkan på inkomstbildningen och verksamhetens lönsamhet, i synnerhet när det gäller små restauranger och kaféer. Den som bedriver förplägnadsverksamhet ska dock se till att kundernas vistelse i förplägnadsrörelsen ordnas tillräckligt glest, att kundplatserna är belägna tillräckligt långt från varandra och att hygienen sköts korrekt.
Samlingspartiet anser att restaurangernas öppettider bör utvidgas så att förplägnadsrörelser kan hålla öppet mellan kl. 5 och 24. På detta sätt kan man bättre betjäna till exempel trafikföretagen på morgonen och de som äter på restaurang kvällstid. Det skulle också vara tillåtet med take away nattetid.
Öppethållning för nattklubbarna skulle innebära en betydligt större coronarisk. Inom ramen för de öppettider som nu föreskrivs ska nattklubbar fortfarande hållas stängda. Således ska man se till att restaurangföretagarna får skälig kompensation för de olägenheter som begränsningarna medför. Också grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 14/2020 rd) fäst uppmärksamhet vid att konsekvenserna av de nu föreslagna begränsningarna bör beaktas på behörigt sätt när statsrådet för närvarande bedömer det allmänna, inte branschbundna, stödet till företag på grund av undantagsförhållandena (RP 67/2020 rd).
Det är skäl att regelbundet se över behovet av begränsningar som gäller öppettider och servering och hur befogade de är ur hälsosynpunkt.
Andra anmärkningar angående bestämmelserna om restauranger
Samlingspartiet beklagar att propositionen om en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar lades fram för riksdagen först i sista stund. Grundlagsutskottet fäster i sitt utlåtande (GrUU 14/2020 rd) statsrådets allvarliga uppmärksamhet vid att ett korrekt fullgörande av utskottets uppgift enligt 74 § i grundlagen äventyras om det inte reserveras tillräcklig och skälig tid för riksdagsbehandlingen av propositioner. Samlingspartiet anser att utöver riksdagen har företagarna inom restaurangbranschen hamnat i en svår ställning på grund av fördröjningen i statsrådet. De tvingas vänta in i det sista på hur de kommande restriktionerna slutligen kommer att se ut, och vidta de behövliga åtgärderna med en dags varsel.