Allmänt

Syftet med propositionen är att i enlighet med regeringsprogrammet för regeringen Orpo reformera alkoholpolitiken i europeisk riktning på ett ansvarsfullt sätt och fortsätta med den övergripande reform av alkohollagen som gjordes 2018. Enligt regeringsprogrammet har regeringen som mål att främja rättvis och öppen konkurrens. 

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om detaljhandel med alkoholdrycker ändras så att man i tillståndspliktig detaljhandel förutom alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol även tillåter alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller högst 8,0 volymprocent etylalkohol. Syftet med att ha en begränsning som gäller framställningsmetoden för alkoholdrycker är att skydda ungdomar, i synnerhet flickor, mot skadliga hälsoeffekter till följd av alkoholbruk. 

Genom lagförslaget lindras begränsningarna inom alkoholnäringen samtidigt som aktörernas möjligheter att utöva näringen främjas. Enligt propositionen blir det nu möjligt också för innehavare av detaljhandelstillstånd att sälja 5,6—8,0-procentiga alkoholdrycker som framställts genom jäsning. I dagsläget säljs de bara i i Alkos 373 butiker. Det finns sammanlagt omkring 6 400 innehavare av detaljhandelstillstånd. Distributionen av jästa drycker som innehåller 5,6—8,0 volymprocent etylalkohol utvidgas alltså nu så att den blir cirka 17 gånger mer omfattande. Till följd av lagförslaget beräknas Alkos andel av den totala försäljningen av alkoholdrycker minska, medan dagligvaruhandeln växer med över 50 miljoner euro. 

Av sakkunnigyttrandena till utskottet motsatte sig nästan alla att propositionen godkänns utan ändringar. Endast Finlands Dagligvaruhandel rf välkomnade förslaget utan ändringar. Alla organisationer och myndigheter inom social- och hälsovården motsatte sig att lagförslaget godkänns. En del av remissinstanserna föreslog att alla alkoholdrycker under den föreslagna procentgränsen tillåts inom detaljhandeln. 

Grundlagsutskottets utlåtande

I sitt utlåtande menar grundlagsutskottet att med tanke på bedömningen av det nu aktuella lagförslaget är det väsentligt att det inte är fråga om en ny begränsning av näringsverksamheten, utan att en del av de produkter som för närvarande omfattas av alkoholbolagets ensamrätt ska överföras till den tillståndspliktiga detaljhandeln. Genom förslaget minskar alltså nu de begränsningsbestämmelser med anknytning till alkoholrelaterad näringsverksamhet som ingriper i 18 § 1 mom. i grundlagen. 

Grundlagsutskottet fäster dock uppmärksamhet vid den föreslagna begränsningen av framställningsmetoden för alkoholdrycker och motiveringen till den. Utskottet anser att den föreslagna begränsningen av framställningsmetoden inte påverkar behandlingsordningen för lagförslaget. Men motiveringen till begränsningen är enligt grundlagsutskottet inte till alla delar övertygande. Av propositionen framgår inte på behörigt sätt hur avsikten är att produktionsbegränsningarna ska fylla syftet med regleringen. Med tanke på näringsfriheten vore det enligt utlåtandet mer motiverat att inte göra åtskillnad mellan drycker med samma alkoholhalt på grundval av framställningsmetoden. 

Grundlagsutskottet påpekar att den föreslagna ändringen enligt propositionen kan ha vissa skadliga konsekvenser både för människors hälsa och välbefinnande i allmänhet och för barns och ungas välbefinnande och individuella utveckling. Statsrådet bör enligt utlåtandet följa vilka konsekvenser de föreslagna ändringarna har särskilt för familjer och barn. 

Social- och hälsovårdsutskottet bör enligt grundlagsutskottet noggrant utreda innehållet i den till-lämpliga EU-rätten och bedöma hur den nu föreslagna regleringen förhåller sig till EU-lagstiftningen. 

Sociala konsekvenser och hälsokonsekvenser

De vanligaste hälsoriskerna i samband med alkoholbruk är alkoholens inverkan på olika cancersjukdomar, psykiska problem och sömnproblem samt sjukdomar i blodcirkulationen och matsmältningsorganen. Långvarig hög alkoholkonsumtion ökar sannolikheten för leversjukdomar såsom fettlever, levercirros och kronisk pankreatit. Hög alkoholkonsumtion är också skadlig för hjärt- och kärlhälsan: berusningsinriktat drickande är förknippat med en betydande risk för hjärtinfarkt, plötslig död och cerebrovaskulära störningar. Därtill är depression och ångestsyndrom vanligare bland personer som dricker mycket alkohol, och risken för självmord är betydligt större hos dem som lider av alkoholproblem. Alkohol har konstaterats vara den vanligaste påverkande faktorn bakom våld och olyckor. År 2021 dog sammanlagt 1 646 personer i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning. 

De allvarliga skadorna på hälsan är särskilt koncentrerade till män och särskilt till män i socioekonomiskt svagare ställning. Utöver hälsoskador orsakar alkohol sociala skador, dvs. utöver våld även försummelse av barnens säkerhet och välbefinnande samt ekonomiska svårigheter i familjen. 

Relationen mellan den totala alkoholkonsumtionen och de negativa sociala och hälsomässiga effekterna har varit förhållandevis fast. Ökad tillgång till alkohol leder enligt forskningslitteraturen till ökad alkoholkonsumtion i samhället. Ökad tillgång har därför negativa effekter på befolkningens hälsa och välfärd. Konsekvenserna av propositionen koncentreras särskilt till personer vars ställning i samhället är särskilt sårbar, såsom personer med alkoholberoende samt deras barn och familjer. 

De hälsorisker och sociala olägenheter som är förknippade med alkoholkonsumtion orsakar arbete och kostnader för social- och hälsovården. Exempelvis 2021 orsakade alkoholsjukdomarna cirka 37 000 vårdtillfällen på vårdavdelningarna inom hälso- och sjukvården. Det har också presenterats uppskattningar av de totala alkoholkostnaderna för social- och hälsovården. Beroende på källa och beräkningssätt kan de totala social- och hälsovårdskostnaderna beräknas uppgå till hundratals miljoner euro på årsnivå. Om alkoholkonsumtionen ökar på det sätt som väntas i propositionen, kommer detta sannolikt att leda till en ökning av arbetsmängden också för social- och hälsovården. Sammantaget uppges det i propositionen att de självständiga konsekvenserna för såväl befolkningens hälsa och välfärd som belastningen på social- och hälsovårdssystemet i huvudsak blir negativa, men dock relativt små. 

Alkohol är en viktig bakgrundsfaktor till våld i nära relationer och rikligt alkoholbruk bland föräldrarna kan öka bland annat barnens känsla av otrygghet och försummelse av omsorgen. En försämrad trygghetskänsla hos barn och unga kan på många sätt äventyra barns och ungas uppväxt och utveckling också i en senare ålder. Allvarliga missbruksproblem hos en förälder ökar dessutom risken för olyckor, sjukhusvård och störningar i den psykiska utvecklingen bland barn. Även måttlig alkoholkonsumtion under graviditeten ökar risken för fosterskador och sjukdomar hos det barn som föds. Man räknar med att det i Finland årligen föds cirka 600—3 000 barn som har någon form av skada orsakad av alkohol. 

Nackdelarna med ökad alkoholkonsumtion avspeglas direkt i arbetslivet och dess produktivitet. Största delen av riskanvändarna och en stor del av problemanvändarna är i arbetslivet. Lättare tillgång till alkohol ökar ytterligare den här typen av användare, äventyrar deras arbetsförmåga när skadorna ökar och ökar sjukfrånvaron och olycksfallen i arbetet. I synnerhet för denna grupp innebär ökad alkoholkonsumtion en ökad risk för arbetsoförmåga och arbetslöshet och försvårar förlängt arbetsliv och hanteringen av hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna. 

Enligt uppgift medför alkohol årligen en kostnad på 500—800 miljoner euro för arbetslivet. Samtidigt är överdriven alkoholkonsumtion en stark prognosfaktor för svag arbetsförmåga. Till exempel psykiska problem, som korrelerar med överdriven alkoholkonsumtion, har ökat i Finland. OECD har uppskattat att försämringen av den psykiska hälsan medför en årlig kostnad på över 5 miljarder euro för arbetslivet. 

Revideringen av alkohollagen 2018 ökade avsevärt försäljningen av de alkoholdrycker som kom ut i detaljhandeln. Försäljningen av starkare öl och dryckesblandningar ökade enligt uppgift med 500—600 procent. Ändringarnas självständiga konsekvens har bedömts vara att den statistikförda alkoholkonsumtionen ökade med omkring 3 procent. Förändringarna ökade också alkoholdödligheten, även om totalkonsumtionen var oförändrad. Detta tyder på att de som konsumerar mycket alkohol ökade sin konsumtion. Den samtidiga skattehöjningen bidrog sannolikt till att den totala konsumtionen var oförändrad. Reformen år 2018 ökade behovet av missbrukarvård. Åren 2018—2020 var antalet alkoholrelaterade dödsfall enligt uppgift sammanlagt nästan 450 fler än om antalet hade legat kvar på 2017 års nivå. 

Sakkunniga har i många yttranden ansett att både de sociala och de hälsomässiga skadorna blir större än vad som bedömts i propositionen. Enligt utredning innebär den nu föreslagna ändringen att tillgången till och försäljningen av 5,6—8-procentiga alkoholdrycker mångdubblas. Utifrån tidigare ändringar kan man anta att de skadliga konsekvenserna mest påverkar inkomstkvintilen med de lägsta inkomsterna. Även om effekterna på kort sikt kan vara relativt små, är de negativa för befolkningens välbefinnande, hälsa och säkerhet. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att en ökning av alkoholtillgången på det sätt som föreslås strider mot alkohollagens syfte och målet att främja hälsan särskilt i det nuvarande ekonomiska läget, där social- och hälsovårdstjänsterna har betydande sparbeting och välfärdsområdena lider av personalbrist. Utskottet konstaterar att det med anledning av propositionen inte föreslås någon ökning av finansieringen av välfärdsområdena på grund av de ökade kostnaderna. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår särskilt på grund av lagförslagets negativa social- och hälsopolitiska konsekvenser att lagförslaget förkastas. 

Propositionens förhållande till FN:s konvention om barnets rättigheter

Sakkunniga har lyft fram att propositionen är problematisk också med tanke på FN:s konvention om barnets rättigheter bland annat för att barnets bästa och barnets rätt till särskilt skydd inte tillgodoses. FN:s kommitté för barnets rättigheter har rekommenderat Finland att intensifiera sina insatser för att förhindra att unga använder narkotika, alkohol och tobak. Propositionen står i strid med rekommendationen. I yttrandena har det framförts att alla barn – också pojkar – bör ges lika skydd. 

Enligt social- och hälsovårdsministeriet har man sett ett behov av att skydda just flickor eftersom det bland de unga särskilt var flickorna som började dricka mer alkohol på en gång och oftare för att berusa sig efter lagändringen 2018. Detta enligt en efterhandsutvärdering gjord av Institutet för hälsa och välfärd gällande reformen av alkohollagen. I fråga om pojkar observerades ingen motsvarande ökning i efterhandsutvärderingen. Också den långvariga nykterhetsutvecklingen bland unga stannade av mellan 2017 och 2019. Samtidigt ökade just konsumtionen av dryckesblandningar bland unga, särskilt bland flickor. Den ökade tillgången på dryckesblandningar och den ökade konsumtionen till följd av detta kan förklara den negativa utvecklingen av flickors alkoholkonsumtion efter lagändringen. Orsakssambandet mellan de båda fenomenen har dock inte fastställts. Som framgår av propositionen har den föreslagna ändringen bedömts ha skadliga konsekvenser för barn och unga. 

Branschaktörerna har emellertid vid sakkunnigutfrågningarna lyft fram att den nu föreslagna begränsningen av framställningsmetoden inte nödvändigtvis fyller propositionens syfte att skydda unga och i synnerhet flickor. Vid utfrågningen har det framförts att de unga är prismedvetna och att dryckesblandningar framställda genom jäsning har lägre pris på grund av alkoholbeskattningen. Om lagändringen träder i kraft blir en genom jäsning framställd dryckesblandning med 8 volymprocent alkohol på grund av beskattningen mycket billigare än en motsvarande produkt med 5,5 volymprocent som framställts av destillerad alkohol. Utfrågade sakkunniga har framfört att ändringen gör det möjligt att i butikerna sälja starkare cider, som är populärt bland flickor. En höjning av gränsen för detaljhandel med öl kan bidra till att öka problemen bland unga män, eftersom män dricker mer och betydligt oftare har alkoholrelaterade problem. Utskottet påpekar att alkoholkonsumtionen och alkoholvanorna bör påverkas också med skattemässiga medel. 

I regeringsprogrammet har man kommit överens om åtgärder för att bekämpa eventuella skadliga konsekvenser för barn och unga. Social- och hälsovårdsministeriet bereder en proposition om terapigaranti för barn och unga. Syftet med lagstiftningen om terapigaranti är att barn och unga snabbt och med låg tröskel ska få hjälp med psykiska störningar och förebyggande av sådana. Genom terapigarantin stärks tillgången till förebyggande och behandling av psykiska störningar hos barn och unga inom primärvården och tillgången till psykiskt stöd inom servicen på basnivå inom socialvården. För genomförandet av terapigarantin anvisas tillskott med 35 miljoner euro per år. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser det sannolikt att en utvidgning av tillgången på alkohol i enlighet med förslaget också ökar de direkta och indirekta skadeverkningarna för barn och unga, trots att det är förbjudet att sälja alkohol till minderåriga. Jästa alkoholhaltiga dryckesblandningar är redan i dag billigare än etylalkoholbaserade drycker och kan därför vara mer attraktiva för ungdomar. Utskottet anser att det också med tanke på tillgodoseendet av barnens bästa, välfärd och rättigheter är motiverat att lagförslaget inte godkänns. 

Regeringens åtgärder mot alkoholens skadeverkningar

Regeringen har i sitt regeringsprogram utfäst sig att vidta åtgärder för att förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster, tillgången till mentalvårdstjänster och lika tillgång till korttidspsykoterapitjänster för barn och unga. Den har i programmet också förbundit sig att förbättra tillgången till och genomslaget hos social- och hälsovårdstjänster i anslutning till mentalvårds- och missbruksproblem och att fästa särskild uppmärksamhet vid förebyggande mentalvårds- och missbrukararbete i verksamheten för barn och unga. Social- och hälsovårdsministeriets uppfattning är att med dessa åtgärder kan man tillsammans med den nu föreslagna ändringen främja tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, barns och ungas välbefinnande och individuella utveckling samt samtidigt göra det möjligt att idka alkoholnäring med färre restriktioner än för närvarande. 

Social- och hälsovårdsutskottet välkomnar dessa åtgärder, men anser att det samtidigt är hälsopolitiskt motstridigt och inkonsekvent med tanke på statsfinanserna att öka tillgången på alkohol och därmed också de alkoholrelaterade skadorna och servicebehovet. Utskottet anser också att det är viktigt att man genom höjningar av alkoholskatten i fortsättningen försöker få ner alkoholkonsumtionen och minska de skador som den orsakar. Utskottet ser också ett behov av att öka de konkreta åtgärderna för att förbättra tillgången till, tillgängligheten till och genomslaget av behandlingen av alkoholmissbruk och andra beroenden och av den tillhörande rehabiliteringen. 

EU-lagstiftningen och begränsningen av framställningsmetoden

I alla yttranden där propositionens förhållande till EU-lagstiftningen bedömdes lyftes det fram att den föreslagna ändringen som den beskrivs i propositionsmotiven är problematisk i ljuset av artikel 34 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), även i enlighet med kommissionens ståndpunkt. Också utifrån kommissionens meddelande och social- och hälsovårdsministeriets yttrande måste förslagets förhållande till EU-rätten bedömas med avseende på artikel 34 i EUF-fördraget. Kommissionen har i sitt meddelande om propositionen granskat propositionsutkastet och har inte utvärderat den proposition som lämnats till riksdagen. 

Enligt de sakkunniga visar propositionen inte tillräckligt tydligt att det finns sådana legitima grunder för produktionsbegränsningar som motsvarar de restriktioner som avses i artikel 36 i EUF-fördraget. Propositionen har därför ansetts vara särskilt problematisk av de skäl som framgår av kommissionens ståndpunkter och ekonomiutskottets utlåtande. Å andra sidan ansågs det i ett sakkunnigyttrande till utskottet att propositionen trots kommissionens ståndpunkt bör bedömas med stöd av artikel 37 i EUF-fördraget, eftersom den begränsning av framställningsmetoden som hänför sig till propositionen enligt den sakkunniga gäller monopolet. Bedömt på detta sätt finns det inga EU-rättsliga hinder för regleringen. 

I vissa yttranden ansågs det att den föreslagna ändringen av alkohollagen innebär en betydande utvidgning av distributionskanalen och att propositionen därför inte är konkurrensneutral. I yttrandena konstaterades det också att propositionen inte i tillräcklig utsträckning beskriver proportionaliteten hos begränsningen av framställningsmetoden. 

Regeringen har i propositionen strävat efter att beskriva begränsningen med avseende på EU-rättens proportionalitetsprincip genom att lyfta fram att syftet med begränsningen är att skydda unga, särskilt flickor, mot skadliga hälsoeffekter av alkohol. 

I en utredning som social- och hälsovårdsministeriet lämnat till utskottet hänvisas det till kommissionens handbok för tillämpning av artiklarna 34 och 35 i EUF-fördraget. Enligt den begränsas tillämpningsområdet för artikel 34 till handelshinder mellan medlemsstaterna. En bedömning av en fråga enligt den bestämmelsen förutsätter därför en gränsöverskridande dimension, och rent nationella åtgärder som endast påverkar inhemska varor omfattas inte av artiklarna 34—36 i EUF-fördraget. För att en åtgärd ska uppfylla kravet på en gränsöverskridande dimension är det tillräckligt att den indirekt eller potentiellt kan påverka handeln inom EU. 

Enligt ministeriet hindrar den gränsöverskridande dimension som föreskrivs i fördraget i princip inte medlemsstaterna från att behandla sina inhemska produkter mindre fördelaktigt än importerade produkter (”omvänd diskriminering”). Enligt propositionen finns det i Alkos sortiment av dryckesblandningar framställda av destillerad alkohol främst inhemska produkter (uppskattningsvis upp till 90 %). Den föreslagna regleringen kan således enligt ministeriets yttrande inte anses begränsa importen och exporten av varor och produkter mellan medlemsstaterna genom att gynna inhemska aktörer på bekostnad av aktörer i andra medlemsstater. Enligt ministeriet kan den föreslagna begränsningen av framställningsmetoden delvis gynna aktörer från andra medlemsstater på bekostnad av vissa inhemska aktörer. 

Den föreslagna begränsningen särbehandlar inte i sig aktörerna i olika medlemsstater, eftersom både inhemska aktörer och aktörer i andra medlemsstater behandlas lika. Enligt propositionen är jästa drycker med 5,6—8,0 volymprocent etylalkohol i Alkos sortiment till stor del utländska produkter, medan dryckesblandningar med samma alkoholhalt framställda av destillerad alkohol i huvudsak är inhemska produkter. 

Branschaktörer som utfrågats har ansett att den föreslagna ändringen inte behandlar de olika tillverkarna av alkoholdrycker lika. Den föreslagna ändringen kan enligt dem anses vara diskriminerande, om inte åtgärden i tillräcklig utsträckning kan motiveras med tvingande hänsyn till allmänintresset, om den inte är lämplig och effektiv i detta syfte och om den inte kan anses proportionerlig. 

Begränsningen av framställningsmetoden syftar till att skydda ungdomar, i synnerhet flickor, mot skadliga hälsoeffekter till följd av alkoholbruk. Behovet av skydd baserar sig på en efterhandsutvärdering av reformen av alkohollagen som Institutet för hälsa och välfärd gjort. Enligt en studie i ungdomars hälsobeteende som beskrivs i utvärderingen ökade bara dryckesblandningarna i popularitet bland unga mellan 2017 och 2019. Nykterheten bland unga stärktes under den sexårsperiod som föregick ändringen av alkohollagen (2011—2017), men utvecklingen stannade av mellan 2017 och 2019, visar utvärderingen. År 2021 ökade andelen nyktra unga igen. Efter lagändringen ökade på motsvarande sätt alkoholmängderna som unga drack på en gång, i synnerhet bland flickor. Detta förklaras enligt utvärderingen sannolikt av att konsumtionen av dryckesblandningar ökade bland flickor. 

Enligt WHO är de effektivaste metoderna för att minska alkoholens skadeverkningar begränsning av tillgången till alkoholdrycker, prisreglering och begränsning av alkoholreklam. Till denna del kan den begränsning av framställningsmetoden som ingår i propositionen enligt social- och hälsovårdsministeriet anses vara nödvändig med tanke på allmänintresset och vara en lämplig, effektiv och proportionerlig åtgärd för att skydda unga, särskilt flickor. 

I sakkunnigyttrandena framhävs risken för att propositionen inte till alla delar är förenlig med EU-lagstiftningen. Efter det att nationell lagstiftning trätt i kraft kan kommissionen ingripa mot lagstiftning som strider mot EU-rätten genom att inleda ett överträdelseförfarande som i sista hand avgörs i EU-domstolen. Vid beredningen av propositionen har man strävat efter att beakta de synpunkter som framförts i EU-kommissionens meddelande, och propositionen har kompletterats utifrån meddelandet. Utifrån yttranden från EU-experter kan det emellertid inte helt uteslutas att ett sådant överträdelseförfarande inleds på grund av den begränsning av framställningsmetoden som ingår i propositionen, om kommissionen anser att de kompletteringar som gjorts i propositionen inte är tillräckliga. 

Ett ärende kan föras till EU-domstolen också på så sätt att domstolen på grund av ett ärende som ska behandlas vid en nationell domstol eller myndighet ombeds lägga fram förhandsavgörande om tolkningen av unionsrätten. Om domstolen finner att en medlemsstat har brutit mot sina skyldigheter, ska medlemsstaten vidta de åtgärder som är nödvändiga för att verkställa domen. En överträdelse av denna skyldighet kan leda till kompensationsskyldighet (minst 1,2 miljoner euro) eller vite, vars belopp är svårt att bedöma. Om en medlemsstat bryter mot unionsrätten på ett tillräckligt allvarligt sätt och detta leder till skada, kan medlemsstaten också åläggas skadeståndsansvar i en nationell domstol. 

I sitt utlåtande noterar ekonomiutskottet att den föreslagna begränsningen av framställningsmetoden kan anses problematisk med avseende på EU:s konkurrenslagstiftning och lagstiftning om den inre marknaden. Utifrån sakkunnighörandena anser ekonomiutskottet att det är sannolikt att ärendet senare kommer att behandlas i Europeiska unionens domstol. Ekonomiutskottet ser att det finns en uppenbar risk för att det aktuella lagförslaget anses strida mot EU-rätten. 

Även om social- och hälsovårdsutskottet anser att begränsningen av framställningsmetoden är motiverad med tanke på en begränsad tillgång på alkohol, menar utskottet att godkännandet av propositionen i den form som regeringen föreslagit är förenat med en risk för att den föreslagna lagen senare konstateras strida mot EU-rätten, vilket kan leda till att mer alkoholdrycker än planerat kommer ut i detaljhandeln. Med beaktande av grundlagsutskottets ståndpunkt ovan om att motiveringen till begränsningen inte till alla delar är övertygande, anser social- och hälsovårdsutskottet att det också på grund av ovissheten kring tolkningen av EU-rätten är motiverat att förkasta lagförslaget. 

Samlad behandling av de ändringar i alkohollagstiftningen som hänför sig till regeringsprogrammet

Utskottet ser det som oroväckande att den föreslagna ändringen och andra ändringar i alkohollagen som skrivits in i regeringsprogrammet har sammantagna konsekvenser som kan vara betydande både med tanke på folkhälsan och med tanke på Alkos monopol. I åtskilliga sakkunnigyttranden framförs det att propositionens konsekvenser bör bedömas tillsammans med regeringsprogrammets övriga mål för ändring av alkohollagstiftningen. Utskottet anser det vara nödvändigt att man vid beredningen av ändringar i alkohollagstiftningen noggrant bedömer ändringarnas konsekvenser också i förhållande till de ändringar i alkohollagstiftningen som redan genomförts. 

Alkoholmonopol

Finland har redan nu den minsta andelen inom alkoholmonopolet jämfört med Sverige (3,5 %), Norge (4,75 %) och Island (2,25 %). I Finland konsumeras också mest alkohol per person jämfört med de nordiska länder där monopol gäller. I den aktuella propositionen föreslås det att den allmänna procentuella gränsen i detaljhandeln flyttas allt längre från den som gäller i majoriteten av de nordiska länderna. Danmark har inget system med monopol inom detaljhandeln med alkohol och där är det enligt OECD vanligast i hela världen att man dricker för att bli full. Inom gruppen minderåriga dricker de 15-åriga danskarna mest i hela Europa och den totala alkoholkonsumtionen i Danmark är störst i Norden. Utskottet konstaterar att det statligt styrda systemet med monopol inom detaljhandeln med alkohol enligt både internationella forskningsdata och Världshälsoorganisationen WHO är ett effektivt sätt att förebygga och minska alkoholkonsumtion och alkoholskador. 

Utskottet ser det som oroväckande att både detta lagförslag och de kommande ändringar i alkohollagstiftningen som regeringen planerar kommer att påverka bedömningen av de EU-rättsligt godtagbara folkhälsogrunderna för Finlands alkoholmonopol. Utskottet anser att den nu aktuella propositionen kan göra folkhälsoargumentet för alkoholmonopolet mindre övertygande.