Allmänt

Syftet med propositionen är att ge dem som behöver assisterad befruktning på grund av sjukdom ökade ekonomiska möjligheter att söka sig till den privata hälso- och sjukvården samt att höja födelsetalen genom att återinföra ersättningarna från sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring för assisterad befruktning på grund av sjukdom. Regeringen föreslår ett tillägg i sjukförsäkringslagens 3 kap. 3 § om ersättningar för undersöknings- och vårdåtgärder i samband med assisterad befruktning som föreskrivits av en specialist i gynekologi och obstetrik samt undersöknings- och vårdåtgärder som föreskrivits av en sådan specialist även när åtgärden har utförts av en sådan annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i sjukförsäkringslagen. Också läkemedel som behövs vid assisterad befruktning och resor till den privata hälso- och sjukvården ersätts när det är fråga om assisterad befruktning som ersätts. 

Bakgrunden till propositionen är regeringsprogrammet för regeringen Orpo. Enligt det ska regeringen sträva efter att genom sina åtgärder minska välfärdsområdenas börda och förkorta vårdköerna inom primärvården. Regeringens mål också att göra samhället barn- och familjevänligare samt att hitta åtgärder med en positiv inverkan på nativiteten. Regeringen tillsatte sommaren 2024 en arbetsgrupp för beredning av ett befolkningspolitiskt program. Syftet med arbetsgruppen är att kartlägga åtgärder som på kort och lång sikt främjar uppnåendet av önskat antal barn och ökar nativiteten. 

Sjukvårdsersättningarna för privat vård och undersökning minskades betydligt genom en lag som trädde i kraft vid ingången av 2023, och en del av besparingarna på 64 miljoner euro riktades till välfärdsområdenas generella finansiering för att täcka kostnaderna för personaldimensioneringen inom äldreomsorgen (RP 127/2021 rd). Det har inte betalats ersättningar för assisterad befruktning ur sjukförsäkringen sedan 2022. Syftet med den aktuella propositionen är att återinföra sjukvårdsersättningar för assisterad befruktning på villkor som motsvarar dem som gällde innan ersättningarna slopades från ingången av 2023. 

I propositionen föreslås det att det anvisas 2,5 miljoner euro i tilläggsanslag för ersättning för assisterad befruktning. Detta gör det möjligt att höja ersättningsnivån från 2022 års nivå. Statens andel av anslaget är 1,3 miljoner euro och de försäkrades andel 1,2 miljoner euro. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att det med tanke på främjande av ökad nativitet är motiverat att de disponibla medlen för sjukvårdsersättningar riktas till återinförandet av ersättningarna för assisterad befruktning. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, men med anmärkningarna i detta betänkande. I Finland är födelsetalet för närvarande det lägsta i Norden, 1,26 barn per kvinna. Sjukvårdsersättningarna kan ge fler försäkrade möjligheter att söka assisterad befruktning inom den privata hälso- och sjukvården. Utskottet påpekar dock att man samtidigt bör främja lika tillgång till assisterad befruktning inom den offentliga hälso- och sjukvården i alla välfärdsområden samt öka medvetenheten och rådgivningen om assisterad befruktning inom den övergripande sexualundervisningen i skolorna och social- och hälsovårdens sexuella och reproduktiva hälsoarbete. Genom främjandet av ett barn- och familjevänligt samhälle och stödet till familjerna kan man också påverka nativiteten positivt. 

Om assisterad befruktning

Bestämmelser om förutsättningarna för assisterad befruktning och om förfarandena i anslutning till detta inom såväl den offentliga som den privata hälso- och sjukvården finns i lagen om assisterad befruktning (1237/2006). I lagen föreskrivs det emellertid inte om ersättningar för assisterad befruktning eller om välfärdsområdets organiseringsansvar. Bestämmelser om offentliga hälso- och sjukvårdstjänster finns i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och dessutom styrs den jämlika tillgången till och innehållet i tjänsterna av de enhetliga grunderna för icke-brådskande vård (Enhetliga grunder för icke-brådskande vård 2019. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2019:2). 

Enligt en utredning om den sjunkande nativiteten i Finland, som social- och hälsovårdsministeriet beställt av forskningsprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet (20 ehdotusta lapsitoiveiden tukemiseksi. Selvitys syntyvyyden laskusta Suomessa. Statsrådets publikationer 2025:22), föddes 2 127 barn med hjälp av assisterad befruktning 2023. Det var 4,8 procent av alla barn som föddes det året. Utan assisterad befruktning hade födelsetalet i Finland 2023 varit mindre än 1,20 i stället för 1,26. 

Enligt utredningen ges mer än hälften (58 %) av de assisterade befruktningarna inom den offentliga hälso- och sjukvården och resten inom den privata hälso- och sjukvården. Omkring fyra av fem assisterade befruktningar utförs med makarnas egna könsceller. Andelen assisterade befruktningar med donerade könsceller av all assisterad befruktning har under de senaste åren stabiliserats till omkring en fjärdedel. Med donerade könsceller utförs cirka 3 500 assisterade befruktningar per år och 2022 föddes 718 barn med hjälp av dem. 

Enligt propositionen ger vårdköerna ingen orsak att påbörja behandlingar inom den privata hälso- och sjukvården, eftersom det inom den offentliga hälso- och sjukvården för närvarande inte finns vårdköer till andra former av assisterad befruktning än assisterad befruktning som utförs med donerade könsceller och som inte omfattas av bestämmelserna om längsta väntetid för tillgång till vård och vars tillgång påverkas av antalet donatorer. Det finns dock begränsningar för assisterad befruktning som utförs inom den offentliga hälso- och sjukvården, såsom kvinnans ålder, antalet barn och antalet resultatlösa behandlingar. Dessa begränsningar kan leda till att patienter söker sig till den privata hälso- och sjukvården. 

Ett förslag i utredningen om orsakerna till nedgången i nativiteten är att man ska stödja önskan att få barn genom att främja beslut att skaffa barn i ett tidigare skede, vilket skulle leda till att behovet av barnlöshetsbehandlingar skulle minska i stället för att öka. Enligt utredningen måste man dock samtidigt satsa på barnlöshetsbehandlingar genom att trygga resurserna för den offentliga hälso- och sjukvården och genom att garantera att behandlingarna får så stor genomslagskraft som möjligt. Enligt utredningen ska sjukvårdsersättningarna garantera att den ekonomiska situationen för dem som önskar få barn inte är ett hinder för att få behandlingar. 

Sjukförsäkringens ersättningsgrunder

Enligt 1 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen är syftet med lagen att ersätta den försäkrade för nödvändiga kostnader för sjukdom och enligt dess 2 kap. 2 § har den försäkrade rätt att få ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader till den del beloppet överstiger den självriskandel som anges särskilt i den lagen. Som nödvändig sjukvård anses vård enligt allmänt godkänd god vårdpraxis. Syftet med ersättningarna för vård och undersökningar är att de ska fungera som ett system som kompletterar den offentliga hälso- och sjukvårdens tjänster. Meningen är inte att de ska ge de försäkrade rätt till ett tjänsteutbud som är större än tjänsteutbudet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Med stöd av 2 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen ersätts inte kostnader för sjukvård, om kostnaderna har uppkommit för vård som inte hör till det tjänsteutbud inom hälso- och sjukvården som avses i 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen. 

Assisterad befruktning ska enligt propositionen igen ersättas från sjukförsäkringen på motsvarande grunder som fram till slutet av 2022. Eftersom sjukförsäkringen endast ersätter kostnader för behandling av sjukdom, förutsätter rätten till ersättning för assisterad befruktning medicinska skäl för inledande av assisterad befruktning. Det att ersättningen begränsas till barnlöshet på grund av sjukdom innebär att par av samma kön och ensamstående kvinnor ställs utanför rätten till ersättning till den del som det inte går att påvisa någon sjukdom som orsak till barnlösheten. Med stöd av sjukförsäkringslagen ersätts alltså inte barnlöshet som beror på så kallade sociala orsaker. Familjestruktur eller sexuell läggning inverkar enligt propositionen dock inte på bedömningen av medicinsk infertilitet. Utskottet påpekar dock att möjligheterna för par av samma kön och ensamstående kvinnor att i praktiken visa att infertiliteten beror på medicinska orsaker kan vara mer begränsade än för par som består av en kvinna och en man när infertiliteten beror på en i sjukdomsklassificeringen ospecificerad infertilitet. 

Inom den offentliga hälso- och sjukvården har det i fråga om assisterad befruktning inte gjorts någon åtskillnad mellan medicinska och sociala orsaker sedan 2019. Detta har möjliggjort assisterad befruktning med donerade könsceller också för kvinnliga par och ensamstående kvinnor som vill ha barn. Bakgrunden till denna behandlingspraxis har varit diskriminerings- och jämställdhetsnämndens och förvaltningsdomstolens avgörandepraxis, enligt vilken man inte får avgränsa vilka grupper som omfattas av assisterad befruktning på ett sätt som är diskriminerande enligt diskrimineringslagen genom att utesluta kvinnliga par från assisterad befruktning helt och hållet på basis av deras sexuella läggning. För närvarande är största delen av dem som söker sig till assisterad befruktning med donerade könsceller inom den offentliga hälso- och sjukvården ensamstående kvinnor som önskar barn (cirka 70 %). Den näst största gruppen är par som inte lever i ett heterosexuellt förhållande (cirka 25 %). Enligt de enhetliga grunderna för icke-brådskande behandling kan assisterad befruktning utföras trots att det inte finns någon egentlig infertilitet i bakgrunden, om det finns en grund för detta. Assisterad befruktning med donerade könsceller ingick inte i tjänsteutbudet inom den offentliga hälso- och sjukvården när grunderna för icke-brådskande vård utarbetades. Enligt uppgift bereder tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården för närvarande rekommendationer för reproduktiv hälsa och avsikten är att en rekommendation om assisterad befruktning på medicinska grunder ska bli klar i år. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning framfördes det att den skenbart jämlika reglering som föreslås i sjukförsäkringslagen missgynnar kvinnliga par och ensamstående kvinnor jämfört med dem som lever i ett heterosexuellt parförhållande och detta av en orsak som hänför sig till person utan ett godtagbart skäl, eftersom orsaken till att ett kvinnligt par eller en ensamstående kvinna saknar barn ofta är annan än medicinsk. Dessutom kan kopplingen av rätten till ersättning av medicinska orsaker innebära indirekt diskriminering av personer vars infertilitet är medicinskt okänd. Social- och hälsovårdsutskottet har i enlighet med 38 § 2 mom. i riksdagens arbetsordning begärt utlåtande av grundlagsutskottet om regleringens förhållande till grundlagen. 

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 2/2025 rd) utvärderat lagförslaget med avseende på likställighetsprincipen och förbudet mot diskriminering i 6 § i grundlagen. Enligt utlåtandet kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet noterar att rätten till ersättning i den föreslagna regleringen inte grundar sig på sexuell läggning. Den föreslagna begränsningen av ersättning för assisterad befruktning inom den privata hälso- och sjukvården kan enligt grundlagsutskottet motiveras utifrån godtagbara grunder som hänför sig till att ersättningen grundar sig på sjukdom, i synnerhet med beaktande av den prövningsrätt som tillkommer lagstiftaren när grundlagsbestämmelsen om jämlikhet tillämpas. I ett sammanhang som gäller ersättning för privat vård eller behandling är det inte heller godtyckligt att koppla ersättningen för undersökning och vård eller behandling till ett sjukdomskriterium, och skillnaderna blir inte oskäliga. Lagförslaget inverkar enligt grundlagsutskottet exempelvis inte på möjligheterna för samkönade par och ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning inom den offentliga hälso- och sjukvården eller inom den privata hälso- och sjukvården, låt vara att i det senare fallet blir kostnaderna för assisterad befruktning högre än för dem vars behandling grundar sig på sjukdom. 

Definitionen av sjukdom är en medicinsk fråga som utreds i samband med den medicinska undersökning som görs före assisterad befruktning. Enligt uppgifter till social- och hälsovårdsutskottet är indelningen av barnlöshet i barnlöshet som beror på sjukdom och barnlöshet som beror på andra orsaker inte alltid entydig. Ett försök att bli gravid kräver inte samlag mellan en kvinna och en man, utan också till exempel heminsemination eller assisterad befruktning betraktas som försök att bli gravid. Kvinnor i kvinnliga par eller ensamstående kvinnor kan ha försökt bli gravida, och likadana orsaker till infertilitet kan uppdagas hos kvinnliga par och ensamstående kvinnor som hos par som består av en kvinna och en man. 

Enligt uppgifter till utskottet föreslås det inga ändringar eller skärpningar i villkoren för ersättning jämfört med läget 2022. I Folkpensionsanstaltens tidigare ersättningspraxis gjordes ingen skillnad på basis av personernas familjeform, utan samma villkor tillämpades på ersättningar för assisterad befruktning till par som bestod av en kvinna och en man, kvinnliga par och ensamstående kvinnor. Den behandlande läkaren bedömde behovet av assisterad befruktning och skrev de utlåtanden som kunden behövde för ansökan om sjukvårdsersättning. Folkpensionsanstalten bedömde på basis av läkarutlåtandet om villkoren för ersättning enligt sjukförsäkringslagen var uppfyllda. 

Enligt ersättningspraxis uppfylldes grunden för ersättning för assisterad befruktning på grund av sjukdom enligt sjukförsäkringslagen när den internationella definitionen av oavsiktlig barnlöshet var uppfylld eller när en kvinna eller man hade konstaterats ha en underliggande sjukdom som orsakat barnlösheten. Om de ovannämnda kriterierna inte uppfylldes, var det möjligt att som oavsiktlig barnlöshet som kunde jämföras med sjukdom även betrakta situationer där graviditeten inte hade börjat trots att kvinnan under tolv menstruationscykler hade fått insemination i samband med ägglossningarna eller tolv embryoöverföringar inom hälso- och sjukvården. Ersättningspraxis lindrades dock 2020 utifrån medicinska forskningsrön så att också barnlöshet efter fyra resultatlösa inseminationer inom hälso- och sjukvården kunde betraktas som sådan oavsiktlig barnlöshet som kunde jämställas med sjukdom. Utöver fertilitetsvård inom hälso- och sjukvården betraktades även försök att bli gravid som pågått under en tillräcklig lång tid (tolv månader) som tillräckligt bevis, och som försök att bli gravid betraktades även heminsemination som hade bestyrkts med ägglossningstest, om de hade gjorts under tolv menstruationscykler. Dessutom kunde denna situation likställas med infertilitet även utan försök att bli gravid, om det i bedömningar eller undersökningar före behandlingen fanns sådana faktorer som sänkte fertiliteten och som tydde på att graviditeten inte skulle börja genom ett spontant försök. 

Utskottet påpekar att den medicinska bedömningen av infertiliteten hos personer i olika familjeformer ska göras på lika villkor utan särbehandling utifrån deras sexuella läggning. Vidare påpekar utskottet att det som enligt sjukförsäkringslagen betraktas som nödvändig sjukvård i regel avgörs enligt samma principer som i den offentliga hälso- och sjukvården och enligt allmänt accepterad vårdpraxis. Ersättningspraxis ska följa forskningsrön och vårdrekommendationer i branschen. 

Utfrågade sakkunniga har framfört att det med tanke på främjandet av nativiteten och likabehandlingen av olika familjeformer är motiverat att ändra sjukförsäkringslagen så att assisterad befruktning fogas till grunderna för ersättning i sjukförsäkringslagen vid sidan av sjukdom, graviditet och förlossning. Sjukvårdsersättning skulle därmed fås också för assisterad befruktning av någon annan orsak än sjukdom. 

Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet är kostnadskalkylen för att utsträcka ersättningarna enligt sjukförsäkringslagen till också annan assisterad befruktning än assisterad befruktning på grund av sjukdom rätt måttfull. Enligt antalet assisterade befruktningar som utförts med donerade könsceller 2022 och enligt de uppskattade ersättningstaxorna för assisterad befruktning på grund av sjukdom beräknas de totala kostnaderna uppgå till 800 000 euro. En del av de assisterade befruktningar som utförts med donerade könsceller har skett på grund av sjukdom, så de kommer i och med den föreslagna lagändringen att ersättas från sjukförsäkringen. Därmed skulle behandlingar av sociala orsaker endast utgöra en del av ersättningsutgiften på 800 000 euro. 

Enligt propositionen och inkommen utredning skulle utvidgningen av ersättningarna för privat sjukvård till annan assisterad befruktning än assisterad befruktning på grund av sjukdom dock kräva en mer omfattande beredning där det utreds om annan assisterad befruktning än assisterad befruktning på grund av sjukdom kan finansieras från sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring, hur sjukförsäkringslagen som helhet bör ändras till denna del och om detta är möjligt med beaktande av sjukförsäkringslagens grundläggande principer. Det behöver också beredas lagstiftning om villkor för beviljande, eftersom det är fråga om personers rätt till en förmån. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning framfördes också att åldersgränsen 40 år för assisterad befruktning inom den offentliga hälso- och sjukvården är lägre än i Folkpensionsanstaltens ersättningspraxis för assisterad befruktning 2022, där det var möjligt med direktersättning för personer under 43 år. Efter det bedömde Folkpensionsanstalten ålderns inverkan på fertiliteten individuellt utifrån ett läkarutlåtande. Utskottet betonar att ersättningspraxis ska grunda sig på allmänt godtagna medicinska forskningsrön och vårdpraxis. Som nödvändig sjukvård enligt sjukförsäkringslagen kan inte betraktas assisterad befruktning till följd av att mängden äggceller minskat på grund av åldrande. 

Ersättningsbeloppet

I den aktuella propositionen definieras inte de enskilda åtgärder som ska ersättas eller nivån på ersättningstaxorna. På motsvarande sätt som andra sjukvårdsersättningar som ersätts enligt sjukförsäkringslagen fastställs grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna för assisterad befruktning genom förordning av statsrådet (SRF 1336/2004). På basis av grunderna för ersättningstaxorna och ersättningstaxornas maximibelopp fastställer Folkpensionsanstalten en förteckning över de undersöknings- och vårdåtgärder som ska ersättas samt ersättningstaxorna för dem. Grunderna för ersättningstaxorna och de ersättningstaxor som ska fastställas baserar sig i enlighet med 3 kap. 6 § i sjukförsäkringslagen på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som ska ersättas samt på de medel som står till buds för ersättningar. 

Enligt propositionen utgjorde ersättningsprocenten för assisterad befruktning 2022 cirka 12,8 procent av de kostnader som ersättningen grundar sig på. Till assisterad befruktning riktas dock enligt propositionen 2,5 miljoner euro per år, varvid ersättningsprocenten kommer att utgöra uppskattningsvis cirka 40 procent av de kostnader som ersättningen grundar sig på. Utskottet påpekar att den uppskattade ersättningsprocenten inte beskriver den ersättning som kunden får för de kostnader för vårdhelheten som tjänsteproducenten tar ut. Priset på privata tjänsteproducenters vårdhelheter med assisterad befruktning varierar och i vårdhelheterna ingår också sådana delar som inte ersätts enligt sjukförsäkringslagen. 

Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet uppgår kostnaderna för insemination inom den privata hälso- och sjukvården till cirka 600—700 euro per behandlingscykel. Kostnaderna för provrörsbefruktning har uppgått till cirka 4 200—5 500 euro per år. Om det behövs donerade spermier stiger kostnaderna ytterligare med cirka 600—800 euro per behandlingscykel. Dessa priser inkluderar besök, åtgärder och laboratoriearbeten i samband med en behandlingscykel. Kunden ska dessutom betala kostnaderna för förberedelserna före behandlingen och uppföljningen efter behandlingen, expeditionsavgifterna och receptavgifterna. Dessutom ska kunden betala de läkemedel som köps på apoteket och vars kostnader påverkas av det använda läkemedlet och doseringen av det samt av eventuella läkemedelsersättningar från sjukförsäkringen. 

Enligt de exempelkalkyler som utskottet fått av social- och hälsovårdsministeriet uppgår sjukvårdsersättningen efter de föreslagna ändringarna till exempel för insemination för 500 euro till cirka 183 euro, medan ersättningen 2022 var sammanlagt 52,50 euro. När det gäller provrörsbefruktning för cirka 4 000 euro är ersättningen uppskattningsvis sammanlagt 782 euro, medan ersättningen 2022 var 287 euro för motsvarande helhet. Vid bedömningen av ersättningarna har man beaktat den proposition (RP 195/2024 rd) som är under behandling i riksdagen och som innehåller ett förslag om att vård och behandling som ges av specialister i gynekologi och obstetrik ska ersättas enligt en specialtaxa. 

Trots att ersättningsnivån höjs ska den försäkrade själv betala största delen av det totala priset på assisterad befruktning. Detta inverkar på möjligheterna och villigheten att söka assisterad befruktning inom den privata hälso- och sjukvården. Särskilt låginkomsttagarnas möjligheter att anlita privata tjänster är även i fortsättningen svagare än höginkomsttagarnas möjligheter på grund av självriskandelen för tjänsterna och andra kostnader som inte ersätts. Vid utskottets sakkunnigutfrågning har det bedömts att återinförandet av ersättningen för assisterad befruktning inte kommer att minska efterfrågan på offentliga tjänster i synnerhet eftersom ersättningen endast gäller assisterad befruktning på grund av sjukdom. 

Utskottet noterar att tidigare forskningsrön (bl.a. Statens revisionsverks effektivitetsrevisionsberättelse 228/2011) visat att höjningen av sjukvårdsersättningarna har höjt avgifterna för den privata hälso- och sjukvården, varvid nyttan med höjningen av ersättningsnivån inte fullt ut har tillfallit för dem som anlitar tjänsterna. Också enligt de senaste statistiska uppgifterna har priserna på privatläkarmottagningar stigit mer än dubbelt så mycket som konsumentprisindexet under januari—juni 2024. Prisstegringen kan dock bero på flera faktorer, såsom konkurrensläget, tjänsteproducenternas kostnadsstruktur, efterfrågan och regleringen (FPA:s forskningsblogg den 4 februari 2025). Enligt statistiken har en större andel av höjningen av ersättningarna allokerats till medel- och höginkomsttagare som sedan tidigare anlitat privata hälso- och sjukvårdstjänster, och höjningen av ersättningsnivån har inte nämnvärt ökat användningen av tjänsterna (FPA:s forskningsblogg den 3 september 2024). 

Utskottet anser det vara viktigt att följa hur återinförandet av ersättningen för assisterad befruktning påverkar prisutvecklingen för assisterad befruktning inom den privata hälso- och sjukvården. Utskottet välkomnar att avsikten enligt inkommen utredning är att strukturella reformer av sjukvårdsersättningarna för att dämpa prisstegringen ska utredas i samband med följande skede av reformen av dessa ersättningar, dvs. valfrihetsförsöket för personer som fyllt 65 år och försöket med husläkarmodellen. 

Uppföljning

Utskottet påpekar att tjänsteproducenterna är skyldiga att lämna information om assisterad befruktning i de riksomfattande register som förs av Institutet för hälsa och välfärd, såsom vårdanmälningsregistret och det kommande registret över assisterad befruktning. Utskottet anser det vara viktigt att följa och utvärdera vilka konsekvenser ersättningen för assisterad befruktning har när det gäller fördelningen av kunderna mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård, priserna för assisterad befruktning samt hur jämlikt ersättningarna fördelas mellan olika befolkningsgrupper och att det vid behov vidtas åtgärder för att ändra lagstiftningen. 

Ikraftträdande

I propositionen föreslås det att lagen träder i kraft den 1 januari 2025. Riksdagsbehandlingen av propositionen har dock fördröjts, eftersom propositionen lämnades efter den tid som satts ut för budgetlagarna och lagförslagets grundlagsenlighet förutsatte att utlåtande begärdes av grundlagsutskottet. Propositionen lösgjordes därför från budgetpropositionen för 2025 och överfördes för behandling i ett tilläggsbudgetförfarande. I den tilläggsbudget som är under behandling i riksdagen (RP 8/2025 rd) antas lagförslaget träda i kraft den 1 april 2025 och utgifterna för ersättning för assisterad befruktning beräknas uppgå till 1,75 miljoner euro 2025, varav statsandelen är 0,9 miljoner euro. Utskottet föreslår dock att lagförslaget träder i kraft den 1 maj 2025, varvid lagen träder i kraft samtidigt som lagförslaget i proposition RP 195/2024 rd som är under behandling i riksdagen och enligt vilket ersättningarna för vård och behandling som ges av specialister i gynekologi och obstetrik höjs så att den ersätts enligt en specialtaxa. Detta påverkar också ersättningarna för assisterad befruktning. Uppskjutningen av ikraftträdandet med en månad minskar statens andel med 0,1 miljoner euro i förhållande till det som föreslås i tilläggsbudgeten.