I propositionen om en andra tilläggsbudget för 2024 sänks intäktskalkylen för samfundsskatten med 469 miljoner euro. Den konjunkturbetingade minskningen av avkastningen av samfundsskatten har bidragit till att förvärra underskottet i de offentliga finanserna, som enligt finansministeriets färska prognos väntas stiga till 3,7 procent av bruttonationalprodukten 2024. Underskottet stiger enligt prognosen över den gräns som skuldkriteriet enligt förfarandet för alltför stora underskott (EDP) tillåter för ett år och där överskridandet ska betraktas som tillfälligt och obetydligt, trots en historisk och plötslig höjning av den allmänna mervärdesskattesatsen mitt under året. 

Enligt finansministeriets prognos kommer den ekonomiska tillväxten att ligga nära noll 2024. Den svaga tillväxten och det därmed växande underskottet förklaras delvis av raset inom byggbranschen, i synnerhet inom bostadsbyggandet. Det är sannolikt att om korrigerande och förtroendeingivande åtgärder inom den sektorn hade vidtagits redan hösten 2023, skulle recessionen ha kunnat lindras avsevärt samtidigt som tillväxten inom vår ekonomi skulle ha börjat igen. 

Dessutom hade regeringen redan i den ordinarie budgeten för 2024 kunnat stärka skatteintäkterna genom åtgärder som skulle ha bromsat upp det minskade skatteuttaget. På så sätt skulle Finland ha kunnat undvika att 2024 överstiga kriteriet på 3,5 procent, som är gränsen för EU:s förfarande vid alltför stora underskott, utan att helt oväntat och mitt under året göra en historiskt stor höjning av den allmänna mervärdesskatten till 25,5 procent. En oförutsedd höjning som genomförs med extremt kort varsel hotar att orsaka omfattande störningar i företagens verksamhet och i konsumentefterfrågan. 

Höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen är en regressiv skattehöjning som relativt sett drabbar låginkomsttagare och låginkomstfamiljer värst. Den är oskälig i ett läge där indexhöjningarna av förmåner har frysts. Därför måste regeringen återta indexfrysningen i samband med höjningen. Höjningen av mervärdesskatten måste göras skäligare och bara vara en procentenhet och dessutom skjutas upp till årsskiftet då också normala indexhöjningar av förmånerna måste göras. 

Vi är så pass långt in på året att situationen inte bör åtgärdas genom förhastade åtgärder som stör ekonomins funktion. Regeringen borde hellre koncentrera sig på att ta fram en kursomläggning för den ekonomiska politiken för en mer balanserad anpassning och ett trovärdigt tillväxtprogram, så att vi kan undvika recession och alltför stora underskott från och med 2025. 

Utskottet har dessutom lyft fram att staten i och med den andra tilläggsbudgeten helt och hållet får avstå från sitt innehav i A-Kruunu Oy. SDP anser att avsikten är att avstå från innehavet i A-Kruunu Oy är mycket kortsiktig. A-Kruunu Oy är ett statsägt bolag med specialuppgifter som ska låta bygga hyresbostäder till rimligt pris. Bolaget har också till uppgift att främja träbyggande, innovationer inom boende, cirkulär ekonomi och utsläppssnåla investeringar. Bolaget äger i dagsläget uppemot 3 000 hyresbostäder till rimligt pris. 

De senaste åren har A-Kruunu Oy kommit att bli en betydande ägare av överkomliga hyresbostäder i de största stadsregionerna. Det finns fortfarande en betydande brist på överkomliga hyresbostäder i flera stora städer, och skillnaden mellan självkostnadshyra och marknadshyror är stor där. 

Detta illa övervägda beslut utgör en fortsättning på de försvagade befogenheterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boende (Ara), nedläggningen av produktionen av bostadsrätter, försämringarna inom reparationsbyggandet, nedskärningarna i stödet för energirenoveringar och den kortsiktiga intäktsföringen av medel i statens bostadsfond för andra ändamål. 

Konjunkturpolitiskt är tidpunkten för beslutet sämsta möjliga, och försäljningen kommer heller inte att generera betydande summor eftersom försäljningen av Ara-objekt sker genom överlåtelseersättning. Bolaget A-Kruunu skulle ha mycket större värde som statsägt bolag med specialuppgifter för att främja bostadsproduktion till rimligt pris i den uppgift som bolaget ursprungligen skapades för. 

Regeringens bostadspolitiska beslut hotar förutsättningarna för tillväxt särskilt i de största stadsregionerna långt in i framtiden genom att de fråntar också kommande regeringar verktyg för en kontracyklisk och långsiktig bostadspolitik i syfte att säkerställa skäliga boendekostnader. 

Också det grundläggande linjevalet för trafikprojekt i den andra tilläggsbudgeten är oklokt. Stick i stäv med andan i den parlamentariskt tillsatta trafikgruppen (Liikenne12) är den totala fullmakten för projekt enligt investeringsprogrammet för trafikledsnätet (5) i tilläggsbudgeten endast 44 miljoner euro, medan den totala fullmakten för projekt utanför investeringsprogrammet som anges i regeringsprogrammet (3) är 234 miljoner euro. Det innebär att 84 procent av de beviljade fullmakterna riktas utanför investeringsprogrammet för trafikledsnätet. Denna verksamhetsmodell försämrar väsentligt förutsättningarna för parlamentariskt arbete över valperioderna för att trafikpolitiken ska bli planmässig och få den långsiktighet som det finns ett trängande behov av. Regeringen bör återgå till principerna för beredning i parlamentariska arbetsgrupper inom trafikpolitiken. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Regeringen Orpo har för avsikt att hålla underskottet i de offentliga finanserna under 3,5 procent 2024, eftersom Finland enligt regeringen annars riskerar att hamna i EU:s observationsklass. Finansministeriets senaste ekonomiska prognos, som publicerades den 17 juni 2024, visar att detta mål inte kommer att nås. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas stiga till hela 3,7 procent 2024. 

Färska uppgifter om beskattningen ger vid handen att skatteinkomsterna kommer att bli mindre än beräknat för innevarande år. Samtidigt har ökningen av utgifterna varit snabbare än väntat särskilt inom välfärdsområdena och kommunförvaltningen. I och med detta försvagas prognosen för de offentliga finanserna jämfört med det som beräknades i våras. 

Regeringens passivitet när det gäller att skapa förutsättningar för tillväxt och överskattningen av snabba besparingar från social- och hälsovårdstjänsterna visar sig vara en stor felbedömning. Likaså det faktum att regeringen redan i början av sin valperiod genomförde många olika skattelättnader, såsom punktskatt på öl, överlåtelseskatten och skattelättnaderna för de mest välbeställda. Skattelättnader har beviljats med skuldpengar. Utan att först se till att den finanspolitiska situationen rättas till på ett tillfredsställande sätt. 

Centern har redan i höstas i sin reservation till planen för de offentliga finanserna 2024–2027 (FiUB 7/2024 rd) uttryckt oro över att Finland under flera års tid kommer att bryta till och med mot regeln om ett underskott på tre procent i de offentliga finanserna enligt EU:s grundfördrag. Finansministeriets senaste prognos visar att trots regeringens anpassningsåtgärder kommer underskottet i Finlands offentliga finanser fortfarande också 2025 att ligga över gränsvärdet på 3 procent. 

Bottnen håller på att gå ur regeringen Orpos ekonomiska politik. Regeringens linje blir dyr för vanliga finländare och företag. Nu måste regeringen antingen avstå från sitt mål att få ner underskottet till den bättre sidan av 3,5 procent i år, eller också måste den återigen lägga till ett nytt panikpaket för ytterligare anpassningar redan i år. Vi står inför mer osäkerhet. 

Centern anser att beslutsfattarnas viktigaste uppgift i nuläget är att återställa förtroendet och stärka tron på framtiden. Centern skulle genomföra anpassningen på ett sundare sätt och samtidigt satsa kraftigt på tillväxt. Finland står vid en vägkorsning och Centerns val är den väg som leder till arbete och tillväxt. Centern anser att Orpos regering inte längre har förutsättningar att nå sina mål. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande förslag till misstroendeförklaring: 

Reservationens förslag till misstroendeförklaring 

Riksdagen konstaterar att finansministeriets senaste ekonomiska prognos visar att den panikåtgärd i statsminister Orpo regerings andra tilläggsbudget 2024 som syftar till att höja den allmänna mervärdesskatten inte bidrar till att hålla Finlands offentliga finanser på den bättre sidan av 3,5-procentsgränsen, eftersom regeringen har försummat att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, oförsiktigt genomfört skattesänkningar med skuldpengar och överskattat möjligheterna att uppnå snabba besparingar inom social- och hälsovårdstjänsterna. Riksdagen konstaterar att i stället för människors välfärd och ekonomi är det arbetslösheten och konkurserna som ökar, och den offentliga skuldsättningen kan inte stoppas. Till följd av detta håller bottnen på att gå ur regeringens ekonomiska politik och mer allmänt genomförandet av regeringsprogrammet, och regeringen har därför inte riksdagens förtroende. 

ANSLAG 

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Centern godkänner inte skrivningen i regeringsprogrammet om att Finlands finansieringsandel enligt den gemsamma jord-brukspolitiken (GJP, CAP) ska minskas med sammanlagt 137,5 miljoner euro 2025—2027. Genom nedskärningen försvagas livskraftsprojekt och företagsverksamhet på landsbygden. Ändringen skulle till exempel göra det svårt för jordbruket och livsmedelssbranschen i Finland att utveckla och ta fram nya matprodukter. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

10. Utveckling av landsbygden 

Centern ser inget förnuft i regeringens linje att återta det anslag som anvisats 2023 för för energiinvesteringar hos landsbygdsföretag som genomför CAP-planen helt och hållet med nationell finansiering. Den minskning som regeringen föreslår ingår i 2025 års sparåtgärder under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel om vilka beslut fattades vid regeringen Orpos ramförhandlingar 15—16 april 2024. Centern godkänner inte detta utan förutsätter att de besparingar i CAP-planen som anges i regeringsprogrammet återtas i sin helhet och inte heller överförs till något annat förvaltningsområde inom jord- och skogsbruksministeriet. 

Vi föreslår 

INKOMSTPOSTER

Höjningen av mervärdesskatten 

I tilläggsbudgeten föreslås det att intäktskalkylen för mervärdesskatten höjs med 107 miljoner euro. Kalkylen bygger på antagandet att den allmänna mervärdesskattesatsen höjs från 24 procent till 25,5 procent från och med den 1 september 2024. 

Hittills har regeringen Orpo varit ovillig att röra beskattningen för att anpassa ekonomin. Det är bra att regeringen äntligen ingriper i det minskade skatteuttaget. Tyvärr drabbar höjningen av mervärdesskatten i synnerhet låginkomsttagare. Detta ter sig särskilt problematiskt i och med att regeringen också i övrigt har minskat förmånerna för låginkomsttagare. När regeringen har fryst justeringarna av de indexbundna sociala förmånerna, återspeglas höjningen av mervärdesbeskattningen inte i en höjning av förmånerna, med undantag av pensionerna. 

Konsekvenserna av höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen förstärks också av andra skärpningar av mervärdesskatten. Regeringen har redan tidigare beslutat höja de lägre mervärdesskattesatserna, vilket gör till exempel läkemedel och kulturtjänster dyrare. Samtidigt har regeringen för avsikt att slopa skattelättnaden vid den nedre gränsen för mervärdesskatt, som har varit en skatteförmån som har stött i synnerhet småföretagare och deltidsföretagare. Alla företag kan inte överföra skattehöjningen till de priser som kunderna betalar, vilket innebär att många småföretagare ställs inför en svår situation. 

Mervärdesbeskattningen bör reformeras så att den gynnar hållbar konsumtion och minskar olägenheterna för miljö och hälsa. En del av höjningen av mervärdesskatten bör riktas till att minska fattigdom och kompensera konsekvenserna för låginkomsttagare. 

Reform av beskattningen 

I stället för en höjning av mervärdesskatten med 1,5 procentenheter kunde regeringen ha anpassat inkomsterna på något annat sätt. Att gallra bland stöden som är skadliga för miljön skulle ha stärkt statsekonomin och miljön och på lång sikt höjt produktivitetsnivån. Exempelvis skulle det gradvisa slopandet av skattestödet för industriell vedeldning och bränntorv inbringa hundratals miljoner euro för staten. 

Regeringen kunde också ha gått in för en grön skattereform som sätter rätt pris på verksamhet som är skadlig för miljön. Förorening av miljön skulle då inte längre ge någon konkurrensfördel, utan företagsverksamheten skulle styras i en riktning som är hållbar för miljön. Exempelvis kan gruvskatten höjas rejält och regeringen kan införa en förändringsavgift för markanvändning. 

Dessutom kunde regeringen ha ändrat beskattningen av utdelning från onoterade bolag. Enligt finansministeriets skattekartläggning 2023 skulle en reform av beskattningen av utdelning från onoterade bolag statiskt öka skatteintäkterna med cirka 430 miljoner euro på 2024 års nivå. Sakkunniga har på bred front rekommenderat en reform av utdelningsbeskattningen som ett sätt att stärka skattebasen. En starkare skattebas skulle jämna ut spelfältet och göra beskattningen mer rättvis. 

Anslag för vägtrafik 

I tilläggsbudgeten föreslås satsningar på trafikprojekt, i synnerhet för att främja bilismen. I och med EU:s paket Fit for 55 är skyldigheten att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn i Finland 50 procent fram till 2030. Minimimålet är att Finland ska halvera trafikutsläppen fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Om utsläppen från trafiken inte minskar snabbt, är det uppenbart att Finland inte kommer att nå målet. Det är tydligt att det behövs betydande tilläggssatsningar för att främja hållbar trafik. 

En hållbar trafikpolitik förutsätter satsningar på landets spåranläggningar och kollektivtrafik, bättre förutsättningar för gång och cykling, slopande av ineffektiva stöd för lufttrafik, förnyelse av bilparken och skattelösningar som främjar en hållbar omställning till ren energi. Minskningen av finansieringen för investeringsprogrammet för gång och cykling till 3 miljoner euro påverkar i betydande grad kommunernas förmåga att i ett allt svårare ekonomiskt läge genomföra investeringar som berör gång och cykling. Samtidigt måste man se till att övergången till ett hållbart transportsystem görs på ett rättvist sätt och så att transportfattigdomen inte förvärras. 

Den svåra situationen inom byggbranschen 

Den ekonomiska situationen i Finland försvåras särskilt av det dåliga läget inom byggbranschen. Därför behövs det fortfarande åtgärder som riktas direkt till branschen. Situationen inom byggbranschen kan lindras till exempel genom att man återtar nedskärningarna i stöden för bostadsproduktion till rimligt pris, minskar det eftersatta underhållet exempelvis i fråga om mögelskolor och startar statsfinansierade infraprojekt. Genom att stödja möjligheterna att ladda elbilar i anslutning till bostadsbyggnader främjas ökningen av elbilsbeståndet i enlighet med målen i den nationella klimat- och energistrategin. Satsningarna på energirenoveringar i bostäder påskyndar avskaffandet av fossila importerade bränslen och främjar uppnåendet av Finlands klimatmål. 

Kollapsade kolsänkor 

Finlands klimatmål baserar sig på tillräckliga kolsänkor. Enligt de nya snabbestimaten utgjorde markanvändningssektorn år 2023 dock nätt och jämnt en nettosänka (1,3 miljoner ton CO2-ekvivalenter). Det är uppenbart att det behövs snabba åtgärder för att öka kolsänkorna. Regeringen Orpo har dock inte reagerat på den akuta situationen på något sätt. 

För att öka kolsänkorna är det ytterst viktigt att minska avverkningsvolymerna. Mindre avverkningsvolymer är viktiga också för att förbättra skogarnas biologiska mångfald. Vetenskapspanelen för skogsbioekonomi har uppskattat att om skogarnas förädlingsvärde höjs kan deras värde också öka utan att avverkningarna behöver öka. Regeringen främjar dock inte en höjning av skogarnas förädlingsvärde, utan bibehåller exempelvis skattestöden för vedeldning i sin nuvarande form. 

Regeringen har också inom markanvändningssektorn återtagit tidigare beslut, såsom stödet för våtmarksodling och beskogning av impedimentmark, och kommer inte med några ersättande förslag. Genom att stödja skogstillväxten på impedimentmark kan kol bindas i skogar där det annars inte skulle ske på samma nivå. Stödet för våtmarksodling är en av de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna. Regeringen bör också införa en förändringsavgift för markanvändning som kan stävja både avskogningen och klimatutsläppen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Regeringen går än en gång miste om ett tillfälle att ändra riktning på sin destruktiva ekonomiska politik. 

Sedan sommaren 2023 har Finlands ekonomi blivit sämre för varje månad, med undantag av februari i år. Arbetslösheten ökar i allt snabbare takt och allt fler är långtidsarbetslösa. Konkurserna blir fler och fler. Situationen är svår. Situationen är svår för alla som har förlorat sitt arbete, och också för deras familjer. Den underlättas inte av att regeringen på ett historiskt sätt försämrar den sociala tryggheten. Fattigdomen ökar, både bland barn och vuxna. 

I ett läge där en vändning till det bättre är osäker och åtminstone inte inträffar ännu i år, bör regeringen göra allt den kan för att bekämpa arbetslösheten och stärka Finlands ekonomi. Man behöver sörja för den totala efterfrågan och stödja byggbranschen som befinner sig i en historiskt svår situation. 

Regeringen agerar dock tvärtom och skärper finanspolitiken mitt under en pågående recession på ett sätt som bromsar upp den ekonomiska återhämtningen och ökar arbetslösheten. Om arbetslösheten håller i sig finns det risk för att den går från att vara konjunkturrelaterad till att bli långvarig och strukturell, vilket permanent försämrar hållbarheten i Finlands ekonomi. 

Det mest misslyckade enskilda beslutet är att regeringen väljer att höja mervärdesskatten mitt under året, när vi är inne i en lågkonjunktur. De ekonomiska experterna är, oberoende av bakgrundsorganisation och världsbild – även de som i sig stöder en höjning – så gott som eniga om att tidpunkten är fel och att beslutet också sänder fel budskap till både företag och konsumenter. 

Av enkäter till företagen framgår att företagen uttryckligen ser den dåliga efterfrågan som det största problemet. Höjningen av mervärdesskatten försvagar köpkraften och förvärrar situationen. Regeringen marknadsför sig själv som företagsvänlig, men dess politik är något helt annat. 

Statens ägarpolitik har spelat en viktig roll för den industriella strukturomvandlingen och utvecklingen av Finlands välstånd. Ägarpolitiken är fortfarande ett centralt ekonomiskt och samhällspolitiskt verktyg för att trygga försörjningsberedskapen och många offentliga bastjänster samt för att långsiktigt styra en hållbar ekonomisk utveckling och stärka statskassan. Nu avser regeringen dock på att avsevärt försämra statens förmåga att bedriva en ägarpolitik som tjänar samhällets helhetsintresse genom att man öppnar strategiskt centrala statsbolag för privata aktörers vinststrävan. (Ägarpolitiken behandlas förutom i förslaget till misstroendeförklaring nedan även i anslutning till huvudtitlarna 23 och 35.) 

Reservationens förslag till misstroendeförklaring 

Petteri Orpos regering har beslutat att minska statens strategiska ägarroll på ett sätt som får långtgående negativa konsekvenser. Statens järnvägsbolag VR öppnas för privata aktörers vinststrävan, vilket äventyrar en fungerande, omfattande, skäligt prissatt och ekologiskt hållbar spårtrafik i Finland. Detsamma gäller Finavia. I och med att statsbolagens innehavsgränser minskar är man i stor utsträckning beredd att avstå från den statliga styrningsmakten i fråga om Posti och Gasum. Genom tilläggsbudgeten eftersträvas mandat att sälja det helt och hållet statliga ägda A-Kruunu Oy som bygger hyresbostäder till rimligt pris. Detta till trots att de samhällsreaterade grunderna för bolagets verksamhet i nuläget snarare stärks än försvagas. I en situation där vi samtidigt måste kunna trygga högklassiga offentliga tjänster på olika håll i Finland och genomföra en snabb hållbar strukturomvandling i samhället och ekonomin bör regeringen stärka den strategiska ägarpolitiken som tjänar samhällets helhetsintresse. Samlingspartiets och Sannfinländarnas regering agerar dock på annat sätt när de förbereder sig för försäljning av statens strategiska bolagsegendom. Riksdagen anser därför att regeringen inte har riksdagens förtroende. 

ANSLAG 

Huvudtitel 23

STATSRÅDETS KANSLI 

10. Ägarstyrningen 

I tilläggsbudgeten ingår ett förslag på att man avstår från det helt och hållet statsägda bolaget A-Kruunu, som producerar hyresbostäder till skäligt pris, samt anslagsförslag i anslutning till detta. 

Förslaget att avstå från A-Kruunu är en del av en mer omfattande förändring av statens ägarpolitik. Enligt det ägarpolitiska principbeslut som publicerades i maj 2024 har regeringen som mål att avsevärt minska statens minimiinnehav i bolag av strategiskt intresse. Detta gäller VR (ändring av minimiinnehav 100 % - > 50,1 %), Finavia (100 % - > 50,1 %), Posti Group (50,1 % - > 33,4 %) och Gasum (50,1 % - > 33,4 %). I principbeslutet har definitionerna av strategiska ägarintressen inte förändrats och inte heller definitionerna av de samhälleliga uppgifterna för bolag med specialuppgifter. Till vissa delar kan motiveringen till ett starkt ägarskap snarare anses ha stärkts. 

Den minister som ansvarar för ägarstyrningen har förnekat planerna på försäljning. Det är dock uppenbart att man genom att ändra innehavsgränserna uttryckligen vill möjliggöra försäljningar och öka statens försäljningsintäkter. Det så kallade ”investeringsprogrammet” som skrivits in i regeringsprogrammet finansieras med kapitalinkomster, vilket förutsätter försäljning av andelar. En orsak till förändringen kan också anses vara den negativa inställning till statligt ägarskap och överlag till statens aktiva ekonomi- och industripolitiska roll och en stark offentlig sektor, som grundar sig på regeringens ideologi. 

Det bör noteras att inte ens en andel på 50,1 procent till fullo skyddar aktieägarens intressen och makt. Även om staten har en majoritet på över 50 procent, måste den beakta alla andra delägares intressen och synpunkter, annars kan staten i värsta fall ställas inför rätta om minoritetsägarna anser att staten handlar i strid med deras ekonomiska intressen. Detta skulle på ett betydande sätt inskränka statens möjligheter att genom bolagsinnehav bedriva en systematisk och strategisk ekonomi- och samhällspolitik. Med en ägarandel på en dryg tredjedel är möjligheterna betydligt mindre. 

Exempelvis VR är en viktig aktör, om och när vi vill garantera finländare i hela landet smidiga och klimatvänliga möjligheter att färdas till ett skäligt pris. Utvecklingen av spårtrafiken har också en avsevärd betydelse för att minska utsläppen inom transportsektorn. När andra ägare tas in i enlighet med regeringens nya målsättning, försvagas statens förmåga att styra bolaget på ett sätt som beaktar de samlade samhällsaspekterna. 

Erfarenheterna av privatisering av statliga järnvägsbolag som VR i andra länder är i huvudsak dåliga. Kvaliteten på tjänsterna har försämrats och priserna stigit. Trots detta vill Petteri Orpos och Riikka Purras regering bereda en försäljning av VR. Om man lyckas hitta en kund som betalar tillräckligt bra, blir det antagligen handel. Det finns inget annat som kan förklara regeringens avsikter enligt det ägarpolitiska principbeslutet att be riksdagen bevilja fullmakt att minska ägarandelen. Om VR säljs betyder högst sannolikt att en betydande andel av innehavet överförs till utlandet. I Finland överförs egendom nuförtiden i stor utsträckning till utländska placeringsfonder. Deras andel till exempel på Helsingforsbörsen är redan i nuläget betydande. 

Också Posti, Finavia och Gasum ansvarar för viktiga samhällsuppgifter, och vi anser inte att det är motiverat att sträva efter att minska innehavet i dessa bolag. 

I fråga om A-Kruunu är det minimiinnehav som riksdagen fastställt för närvarande 100 procent och bolagets samhälleliga specialuppgift är att ”låta bygga hyresbostäder till rimligt pris i de största tillväxtregionerna”. Bolaget har också till uppgift att främja träbyggande, innovationer inom boende, cirkulär ekonomi och utsläppssnåla investeringar. De första bostäderna började byggas 2015 och i slutet av 2023 fanns det lite färre än 2 900 bostäder. Takten har tilltagit hela tiden och målet har varit att bygga 400 bostäder per år. Staten har kapitaliserat bolaget med 80 miljoner euro, och bolaget har 34 anställda. 

Betydelsen av bolagets specialuppgift inom produktionen av bostäder till rimligt pris är fortfarande uppenbar. Det råder brist på hyresbostäder till rimligt pris framför allt i huvudstadsregionen och i de andra största städerna där bolaget är verksamt. Efterfrågan på hyresbostäder till rimligt pris ökar av att regeringen avsevärt har minskat bostadsbidraget (och andra förmåner). Trots detta väljer regeringen att i fortsättningen avsevärt minska på satsningar på produktion av bostäder till rimligt pris, vilket bidrar till att det redan otillräckliga utbudet av boende till skäligt pris minskar ytterligare. 

Läget inom byggbranschen är överlag synnerligen oroväckande. Arbetslösheten har ökat enormt och fortsätter att öka, konkurserna har ökat och det finns massor av resurser som inte utnyttjas. Det är sällan det finns lika goda grunder som i nuläget att med tanke på samhällsekonomin, konjunkturpolitiken, sysselsättningspolitiken och kostnadseffektiviteten öka och stödja det offentliga byggandet. 

På dessa grunder bör regeringen avstå från att sälja A-Kruunu. Snarare bör bolagets målsatta bostadsproduktion ökas och bolaget vid behov kapitaliseras. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Som en del av ändringarna i statens ägarpolitik och mål att sälja det statligt ägda A-Kruunu minskas momentet med 200 000 euro, som överförs till moment 35.01.01. Vi motsätter oss försäljningen av A-Kruunu och därmed också denna anslagsändring. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Miljöförvaltningens omkostnader 

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

I propositionen ändras motiveringen till momentet så att staten helt och hållet avstår från sitt innehav i A-Kruunu Oy. Dessutom kompletteras motiveringen till momentet så att 200 000 euro av anslaget har reserverats för utgifter som föranleds av en utredning om ett avstående från A-Kruunu Oy och av eventuella arrangemang i samband med avståendet. Vi motsätter oss en försäljning av A-Kruunu. 

Vi föreslår 

INKOMSTPOSTER