I den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2024 höjs inkomstposten med cirka 525 miljoner euro och minskas anslagen med cirka 442 miljoner euro. Orsakerna till ändringarna är till stor del tekniska: En del av intäkterna från tobaksskatten (164 miljoner euro) överförs från 2025 till 2024 och den ändrade tidsplanen för betalningsbemyndigandet för anskaffning av multirollflygplan (-436 miljoner euro) minskar de beräknade utgifterna. 

Trots den förhastade, rekordstora skärpningen av mervärdesbeskattningen mitt under året är siffrorna oroväckande med tanke på hållbarheten i de offentliga finanserna och regeringens mål. Sammantaget ger de preciserade prognoserna i tilläggsbudgeten en bild av en dystrare och långvarigare nedgång än väntat och av regeringens senkomna och otillräckliga åtgärder för att rätta till situationen. 

Den svaga tillväxten och det därmed växande underskottet förklaras delvis av raset inom byggbranschen, i synnerhet inom bostadsbyggandet. Det är sannolikt att om korrigerande och förtroendeingivande åtgärder inom den sektorn hade vidtagits redan hösten 2023, skulle recessionen ha kunnat lindras avsevärt samtidigt som tillväxten inom vår ekonomi skulle ha börjat igen. 

Dessutom hade regeringen redan i den ordinarie budgeten för 2024 kunnat stärka skatteintäkterna genom åtgärder som skulle ha bromsat upp det minskade skatteuttaget. På så sätt hade Finland kunnat undvika den historiskt stora momshöjningen till 25,5 procent som gjordes mitt under året. Den oförutsedda höjningen som gjordes med ytterst kort varsel under lågkonjunkturen har bromsat upp och försvagat den ekonomiska återhämtningen. 

Regeringen bör koncentrera sig på att ta fram en kursomläggning för den ekonomiska politiken för en mer balanserad anpassning och ett trovärdigt tillväxtprogram, så att vi kan undvika en utdragen recession och alltför stora underskott från och med 2025. Att tillsätta en tillväxtgrupp var ett bra beslut, men det kommer också ohjälpligt sent. Nu måste vi vänta på verkliga tillväxtåtgärder till dess att hälften av regeringsperioden redan har förflutit. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Regeringen Orpo finansierar sitt investeringsprogram genom att avstå från statlig egendom, men har inte öppnat upp sina planer närmare i offentligheten. 

I samband med den tredje tilläggsbudgeten för 2024 föreslår regeringen betydande ändringar i gränserna för innehav i bolag som är viktiga för ett fungerande transportsystem utan att ändringarna har motiverats omsorgsfullt eller att det har förts en omfattande offentlig debatt om dem. Regeringen har inte motiverat varför riksdagen bör tillåta att en ägarandel på 49,9 procent i Finavia Abp och VR Group Abp får säljas till investerare. 

Regeringen Orpo fortsätter sin misslyckade ekonomiska politik. Regeringen har genom sin ekonomiska politik förlängt och fördjupat Finlands lågkonjunktur. Den tredje tilläggsbudgeten för 2024 skildrar framför allt Finlands dåliga ekonomi. I tilläggsbudgeten föreslås det att intäktskalkylen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 141 miljoner euro. Regeringen föreslår att intäktskalkylen för mervärdesskatten sänks med 252 miljoner euro, vilket också skvallrar om att lågkonjunkturen kommer att hålla i sig. I årets andra tilläggsbudgetproposition föreslogs det att intäktskalkylen för mervärdesskatten höjs med 107 miljoner euro i och med att den allmänna momssatsen höjdes. 

I den tredje tilläggsbudgeten ökar inkomsterna med 525 miljoner euro och minskar utgifterna med 442 miljoner euro. Att inkomsterna är högre och utgifterna lägre än väntat beror inte på att regeringen skulle ha fått landets ekonomi att växa. De ökade skatteinkomstposterna utgör endast 143 miljoner euro av höjningen på 525 miljoner euro. Höjningen av tobaksskatten räcker i sig för att förklara detta. Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 303 miljoner euro. Förslaget innehåller bland annat en uppskattning av återtagna anslag som överförts från tidigare år, höjd med 200 miljoner euro. Tilläggsbudgeten synliggör också räntornas många olika effekter. En hög räntenivå medför också tilläggsintäkter och därför föreslås det att kalkylen över ränteintäkter höjs med 78,9 miljoner euro på basis av utfallet av investeringarna och utvecklingen av räntenivåerna. Regeringen sysslar också med kreativ bokföring när den senarelägger betydande kostnadsposter. Till exempel under försvarsministeriets huvudtitel finns många betydande kostnadsposter på hundratals miljoner euro som överförs till nästa regering för betalning. 

Försäljningen av statlig egendom är också ett bokföringstrick. Försäljningen minskar statens nettoförmögenhet, vilket innebär att inverkan på de statliga finanserna är densamma som om staten skulle ta ytterligare lån. Statens ägarpolitik har spelat en viktig roll för den industriella strukturomvandlingen och utvecklingen av Finlands välstånd. Ägarpolitiken är fortfarande ett centralt ekonomiskt och samhällspolitiskt verktyg för att trygga försörjningsberedskapen och många offentliga bastjänster samt för att långsiktigt styra en hållbar ekonomisk utveckling och stärka statskassan. Nu har regeringen dock för avsikt att avsevärt försämra statens förmåga att bedriva en ägarpolitik som tjänar samhällets helhetsintresse genom att man öppnar strategiskt centrala statsbolag för privata aktörers vinststrävan.