​​​Elektronisk långtidsförvaring, digitala läromedel och 500 intervjuer

​​Riksdagens arkiv deltar i ett pilotprojekt där man förbereder sig på att utvidga Riksarkivets tjänst för elektronisk arkivering så att den utöver statsförvaltningen används inom hela den offentliga förvaltningen. Utvidgningen av tjänsten hänför sig till målen i den nya arkivlagen att betjäna en mer omfattande digital användning av informationsmaterial med hjälp av en centraliserad tjänst och en gemensam informationsresurs. Riksdagens arkiv har under 2024 prövat på att överföra arkivmaterial till SAPA-tjänsten för elektronisk arkivering. Målet är att hela den offentliga förvaltningen ska använda tjänsten 2025.

För elektronisk ärendehantering och dokumenthantering har arkivet tagit fram digitala läromedel som skräddarsytts för riksdagens kanslis behov. I och med införandet av elektronisk ärendehantering kommer en allt större del av personalen vid riksdagens kansli i kontakt med riksdagsärenden och -handlingar i sitt arbete, vilket förutsätter kontinuerlig kompetensutveckling. Vid sidan av de utbildningar, den handledning och de handböcker som hittills erbjudits håller man nu på att skapa en digital studiehelhet.

Riksdagens arkiv för muntlig historia nådde än en gång en milstolpe. Riksdagens bibliotek började samla in riksdagsveteraners minnen 1988. Materialet kompletteras årligen med omkring 15 nya intervjuer. Intervjuerna är i genomsnitt ungefär sex timmar långa och handlar om riksdagsveteranernas politiska karriär, framför allt tiden i riksdagen. I slutet av 2024 var det redan dags för den 500:e intervjun. Då intervjuades Mika Niikko, som var riksdagsledamot 2011–2023.


​Infopaket: biblioteket och arkivet 2024 | Sparmål och stora förändringar​ | Stöd för informationssökning | Ny materialpolicy för Riksdagsbiblioteket | Elektronisk långtidsförvaring, digitala läro​medel och 500 intervjuer​ | Personalen i centrum av den tekniska omställningen​​​