​​

​Tidigare valperioder

Du kan ta en titt på ärenden från tidigare riksmöten från och med 1983. 

Med valperiod avses tiden mellan riksdagsval som börjar när valresultatet har fastställts och fortgår tills nästa val har förrättats. En valperiod består av flera riksmöten. Riksmötet öppnas vanligtvis i början av februari och det fortsätter tills följande riksmöte tar vid. Ett riksmötesår är alltså inte detsamma som ett kalenderår.

Statistiken över tidigare valperioder och riksmöten är sammanställd enligt inledda ärenden, ärenden under behandling och avslutade ärenden. Dessutom hittar du datum för när riksmötena och valperioderna inletts och avslutats samt statistik över antalet plenum och längden på dem. 

Tidsperioderna för uppgifterna varierar. Ärenden som från och med 2015 har slutbehandlats  presenteras som en egen helhet på grund av ett annorlunda statistikföringssätt.

 

Genväg till statistiken

Inledda ärenden indelade efter riksmöte

Ärenden under behandling indelade efter riksmöte

Slutbehandlade ärenden fr.o.m. riksmötet 2015

Slutbehandlade ärenden fram till riksmötet 2014

​​​Godkända lagförslag och andra beslut ​

Riksmötenas inlednings​- och avslutningsdatum

Valperiodernas inlednings- och avslutningsdatum

Plenum: antal och längd

​​​​

Inledda ärenden indelade efter riksmöte

Antalet inledda riksdagsärenden 1983–2022. Du får fram det exakta antalet genom att föra muspekaren till året i fråga. Du kan byta ärendetyp i menyn nedan.

Riksmöten under samma valperiod markeras med samma färg.

Du kan ladda ner uppgifterna som csv-fil via länken under figuren.

Ärenden under behandling indelade efter riksmöte

I tabellen finns antalet riksdagsärenden som har behandlats under olika valperioder indelat efter riksmöte. Ärendena är placerade under det riksmöte då beslut om dem fattats.

Tabellen visar också antalet obehandlade ärenden när riksmötet avslutats. Behandlingen av dessa ärenden har fortsatt under följande riksmöte, om inte riksdagsval har förrättats däremellan. En del av ärendena avslutas dock inte i slutet av en valperiod utan till exempel en stor del av EU-ärendena flyttas över från en valperiod till en annan.

Du kan ändra valperiod genom att klicka på länkarna nedan. Ladda ned uppgifterna som csv-filer via länken under tabellen.

Slutbehandlade ärenden fr.o.m. riksmötet 2015

Tabellen visar antalet riksdagsärenden som har slutbehandlats mellan 2015 och 2022. Ärendena är ordnade efter vilken typ av beslut det är fråga om och vilket år behandlingen av ärendet har avslutats.

Du kan ändra valperiod genom att klicka på länkarna nedan. Ladda ned uppgifterna som csv-filer via länken under tabellen.

Slutbehandlade ärenden fram till riksmötet 2014

Tabellen visar antalet riksdagsärenden som har slutbehandlats under olika valperioder enligt typen av beslut och året då ärendet inletts.

Du kan ändra valperiod genom att klicka på länkarna nedan och ladda ned uppgifterna som csv-fil via länken under tabellen.

Godkända lagförslag och andra beslut 

Riksdagen utför sin viktigaste uppgift, att stifta lagar, i plenum. Riksdagen kan stifta nya lagar och upphäva eller ändra gällande lagar. Detta kan ske utifrån lagförslag från regeringen, lagmotioner från ledamöter eller lagstiftningsinitiativ från allmänheten. Ett medborgarinitiativ tas upp till behandling i riksdagen om minst 50 000 personer stöder initiativet. Läs mer om behandlingen av lagförslag i riksdagen.

Lagförslag tas upp till behandling i plenum två gånger. Andra beslutsförslag behandlas endast en gång. Ärenden som tas upp till en enda behandling är exempelvis internationella avtal, statsbudgeten och medborgarinitiativ som innehåller ett åtgärdsförslag.

Godkända lagförslag 

Diagrammet visar hur många lagförslag riksdagen har godkänt under olika riksmöten. Siffrorna visar de lagförslag som riksdagen har godkänt med eller utan ändringar eller som riksdagen har godkänt att vila.  I rullgardinsmenyn kan du sortera de godkända lagförslagen enligt hur de tagits upp. Riksmöten under samma valperiod är markerade med en och samma färg. Genom att klicka på tabell kan du se uppgifterna i tabellformat. Genom att klicka på lagstiftningsordning får du fram en tabell som visar antalet godkända lagförslag efter lagstiftningsordningen.

I vissa fall kan samma lag behandlas två gånger av riksdagen. Detta kan hända till exempel om presidenten inte stadfäster en lag. I så fall kan två separata beslut av riksdagen ligga till grund för den slutliga stadfästa lagen. Dessa beslut syns separat också i tabellen.

Beslut om lagförslag per valperiod

Figuren visar riksdagens beslut om lagförslag fr.o.m. riksmötet 2015. Uppgifterna anges per valperiod och efter hur lagförslagen har inletts. Beslutsstatistik över riksdagsärenden finns på sidan Statistik om riksdagsärenden. 

Riksmötenas inlednings- och avslutningsdatum

Tabellen visar datum då alla riksmöten inletts och avslutats från och med 1907 samt vilken valperiod riksmötet hör till.

Du kan ladda ner uppgifterna som csv-fil via länken under tabellen.

Valperiodernas inlednings- och avslutningsdatum

Tabellen visar datum då alla valperioder från och med 1907 har inletts och avslutats.

Du kan ladda ner uppgifterna som csv-fil via länken under tabellen.

Plenum: antal och längd

Diagrammet visar antalet plenum och deras sammanlagda längd i timmar per riksmöte 1983–2022. De lodräta streckade linjerna betecknar byte av valperiod.

Du får fram de exakta siffrorna genom att föra muspekaren över diagrammet.

Du kan ladda ner uppgifterna som csv-fil via länken under figuren.