Finansutskottets utlåtande (FiUU 20/2022 rd) om regeringens proposition om godkännande och sättande i kraft av nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal (RP 315/2022 rd) har blivit klart. Utlåtandet är enhälligt.
Direkt från och med godkännandet av anslutningen skall förbundets medlemsstater delta i de olika delarna av samfinansieringen genom en fördelningsnyckel som grundar sig på deras bruttonationalinkomst. Betalningsandelen som fastställts för Finland vid anslutningsförhandlingarna är 0,9057 procent till utgången av år 2024. Utskottet konstaterar att samfinansieringen har beaktats i budgeten för 2023 som om Finland skulle ha blivit medlem den 1 januari 2023. I budgeten görs nödvändiga ändringar beroende på hur det egentliga medlemskapet börjar.
Utifrån utredningen finansutskottet tagit del av håller det med regeringen om att det ännu i detta skede av anslutningsprocessen inte är möjligt att bedöma alla kostnader för ett Natomedlemskap. De ekonomiska konsekvenserna preciseras således senare som en del av utarbetandet av planer och budgetförslag för de offentliga finanserna. De årliga kostnaderna för Natomedlemskapet och för anslutningen till dess administrativa organ och kommandostruktur beräknas uppgå till sammanlagt 70–100 miljoner euro. Andra betydande kostnader uppkommer vid anslutningen till Natos försvarsplaneringsprocess och genomförandet av de prestationsmål som ställs på Finland samt deltagandet i den operativa planeringen.
Utskottet noterar att flera Natos medlemsstater för närvarande inte uppnår målet på 2 procent av försvarsutgifternas andel av BNP, men de har vid toppmötet i Madrid (år 2022) politiskt förbundit sig till att nå målet före utgången av 2024. Utskottet anser att man vid bedömningen av uppnåendet av målet på 2 procent, särskilt när stora strategiska upphandlingar upphör, också bör lyfta fram Finlands kostnadseffektiva värnpliktssystem och användningen av den omfattande reserv som systemet utgör jämfört med de utgifter som föranleds av en yrkesarmé.
Med tanke på bibehållandet av riksdagens budgetmakt är det viktigt att Natos finansiering bestäms i Natos råd genom konsensus mellan medlemsstaterna. Utskottet anser det viktigt att se till att Natomedlemskapet inte försämrar de krav på demokrati och transparens som ingår i Finlands budgetprocess. I fortsättningen kan utgångspunkten för beredningen inte heller vara att alla tilläggsbehov till följd av Natomedlemskapet ska täckas genom ökad budgetfinansiering, eftersom den strukturella obalansen mellan utgifterna och inkomsterna i Finlands offentliga finanser på längre sikt är oroväckande.
Läget i de offentliga finanserna kommer enligt utskottet att återspeglas i alla resursfrågor och varje ny tilläggsresurs måste bedömas kritiskt.
Utskottet har också tidigare behandlat kostnaderna av ett eventuellt Natomedlemskap i sitt utlåtande
FiUU 8/2022 rd — SRR 1/2022 rd.
Läs finansutskottets utlåtande (FiUU 20/2022 rd) på riksdagens webbsida
Läs mer om riksdagsbehandlingen av regeringens proposition om anslutning till Nato