Riksdagen förde remissdebatt i plenum den 13 december om regeringens proposition om Finlands anslutning till Nordatlantiska unionen. Utrikesminister Pekka Haavisto (gröna) höll föredragningsanförandet. I början av sitt anförande konstaterade Haavisto att Rysslands angrepp på Ukraina har äventyrat stabiliteten i hela Europa och undergrävt säkerhetsordningen i Europa.
– I det förändrade läget blev vi på våren i Finland tvungna att ompröva vår egen säkerhetspolitiska grundlösning, som grundade sig på ett trovärdigt nationellt försvar, det internationella systemet, militär alliansfrihet, omfattande försvarssamarbete samt tanken att Finlands Natomedlemskap, dvs. den s.k. Natooptionen, omvärderas om det säkerhetspolitiska läget förändras. Om vi inte hade reagerat på förändringarna i vår säkerhetspolitiska miljö på våren, hade också detta påverkat vår ställning, konstaterade minister Haavisto.
Regeringen bedömer att riksdagen kan behandla propositionen före alla Natos medlemsstater har godkänt Finlands anslutning. Tjeckien, Montenegro och Nordmakedonien har tidigare agerat på ett motsvarande vis. Enligt Haavisto hade regeringen ansett det viktigt att riksdagen får tillräckligt med tid för att behandla Finlands anslutning till Nato.
– Som medlem i Nato förbinder sig Finland till det Nordatlantiska fördraget och deltar fullt ut i Natos verksamhet. Finland förbinder sig till det gemensamma försvaret enligt artikel 5 och bereder sig militärt på att fullgöra artikelns förpliktelse. Detta inbegriper eventuell användning av vapenmakt. Finlands försvar samordnas till en del av Natos gemensamma försvar. Som medlem deltar Finland i Natos säkerhetspolitiska debatt och förbinder sig politiskt till alliansen, sade Haavisto.
Haavisto betonade dock att allt i Finlands långsiktiga utrikespolitiska linje inte förändras. EU förblir den viktigaste referensramen för Finlands utrikespolitik och Finland främjar även i fortsättningen en utrikespolitik baserad på mänskliga rättigheter och betonar vikten av ett internationellt regelbaserat system.
I flera anföranden betonades vikten av det egna försvaret och dryftades Finlands ställning som medlem i Nato. Under remissdebatten togs också inställningen till kärnvapen och eventuella Natos baser på finsk mark upp. Under debatten hölls 99 anföranden.
Efter remissdebatten remitterades ärendet till utrikesutskottet, som grundlagsutskottet, försvarsutskottet, underrättelsetillsynsutskottet och finansutskottet lämnar utlåtande åt. Efter utskottsbehandlingen återvänder ärendet till plenum.
Läs propositionen om anslutningen till Nato (RP 315/2022)
Läs hela remissdebatten om propositionen (på finska)