8.1
7.1 Lagen om det nationella genomförandet av brexitjusteringsreserven
1 §.Lagens tillämpningsområde. I paragrafen föreslås en bestämmelse om lagens tillämpningsområde. Enligt 1 mom. kompletteras genom lagen bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 om inrättande av brexitjusteringsreserven, nedan EU-förordningen. Lagen ska tillämpas på det nationella genomförandet av reserven, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning. EU-förordningen sätts inte i kraft, eftersom den är gällande rätt som sådan. Lagen är en speciallag som gäller understöd som finansieras av medel från reserven.
Enligt 2 mom. ska lagen inte tillämpas i landskapet Åland. Åtgärderna enligt artikel 5 i EU-förordningen gäller sektorer där landskapet Åland med stöd av 18 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har lagstiftningsbehörighet. I landskapet Åland bestäms fördelningen av lagstiftningsbehörigheten och förvaltningsuppgifter i enlighet med självstyrelselagen för Åland. I enlighet med artikel 14.1 a i EU-förordningen får en medlemsstat, när så krävs enligt medlemsstatens konstitutionella ram, utse flera organ som ansvariga för förvaltningen.
2 §.Förhållande till annan lagstiftning. I paragrafen föreskrivs det om det stödsystem som ska tillämpas på stöd som beviljas från reserven.
Enligt paragrafen ska på beviljande, utbetalning, uppföljning, granskning och återkrav av stöd som beviljas från brexitjusteringsreserven tillämpas bestämmelserna om understöd för utvecklande av företag i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021‒2028 och på andra ställen i lag, om inte något annat följer av lagen om det nationella genomförandet av brexitjusteringsreserven. Bestämmelser på andra ställen i lag som ska tillämpas på understöd för utvecklande av företag ingår särskilt i lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016). De myndigheter som beviljar stöd ska tillämpa bestämmelserna om understöd för utvecklande av företag i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021‒2028 (758/2021), nedan stödlagen. I stödlagen har man enligt motiveringen till bestämmelsen om tillämpningsområde i 3 § 1 mom. förberett sig på att för understöd enligt den används också medel som kanaliseras via EU:s nya finansiella instrument som är under beredning eller som eventuellt skapas under programperioden. Exempelvis på stödberättigande kostnader som stöds från fonden tillämpas med stöd av bestämmelsen om tillämpningsområdet i statsrådets förordning 895/2021, som utfärdats med stöd av stödslagen, bestämmelserna i 18 § om stödberättigande kostnader för upphandling i statsrådets förordning om stödberättigande kostnader finansierade med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder 866/2021. Enligt 1 § 3 mom. i stödlagen tillämpas dessutom på understöd som avses i lagen vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001), om inte något annat föreskrivs i lagen. I de statsrådsförordningar som utfärdats med stöd av dessa lagar ingår närmare bestämmelser särskilt i den förordning (895/2021) som utfärdats med stöd av stödlagen och i de förordningar som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen, som tillämpas sekundärt på företagsstöd.
3 §.Arbets- och näringsministeriets uppgifter. I paragrafen föreskrivs det om arbets- och näringsministeriets uppgifter som ansvarig myndighet för reserven.
Enligt 1 mom. är arbets- och näringsministeriet nationell ansvarig myndighet för reserven och sköter de uppgifter för det nationella ansvariga organet som avses i artikel 14 i EU-förordningen, om de inte enligt bestämmelserna är någon annan myndighets uppgift. Det organ som ansvarar för förvaltningen kan sköta uppgifterna själv eller delegera dem till en annan myndighet, trots att EU-förordningen inte innehåller några uttryckliga bestämmelser om delegering (punkt 8 i bilaga II). EU-förordningen fastställer inte heller det delegerande organet och dess uppgifter, så det ska utfärdas kompletterande bestämmelser om saken nationellt. Innehållet i förslaget motsvarar i stora drag uppgiftsfördelningen mellan förvaltningsmyndigheten och det förmedlande organet inom EU:s regional- och strukturpolitiska program. Med uppgifter som enligt bestämmelserna ska skötas av någon annan myndighet avses i synnerhet stödslagens statsbidragsmyndighetsuppgifter i anslutning till understöd som beviljas från reserven. En informativ hänvisning som gäller dem föreslås också i 4 §. Med uppgifter som enligt bestämmelserna ska skötas av någon annan myndighet avses dessutom det oberoende revisionsorganets uppgifter enligt artikel 14.4 i EU-förordningen, som det föreskrivs om i 5 §.
Arbets- och näringsministeriet ansvarar i enlighet med EU-förordningen för att informationen i den ansökan om ekonomiskt bidrag från reserven som ska lämnas in till kommissionen är korrekt samt för att ansökan lämnas in till kommissionen. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsförklaring är medlemsstatens förklaring enligt artikel 63 i budgetförordningen, som det hänvisas till i artikel 11.1 i EU-förordningen, om att utgifterna har använts för avsett ändamål, att uppgifterna i ansökan är rättvisande, fullständiga och korrekta och att de kontrollförfaranden som införts ger nödvändiga garantier för att medlen har förvaltats i enlighet med alla tillämpliga regler med iakttagande av principen om sund ekonomisk förvaltning. Principerna om sund ekonomisk förvaltning definieras i EU:s allmänna budgetförordning (Europaparlamentets och rådet förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget). I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska unionens budget genomföras med iakttagande av sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Arbets- och näringsministeriet ska särskilt fastställa att de tillämpliga reglerna har iakttagits för att undvika intressekonflikter, förhindra bedrägerier och korruption samt överlappande bestämmelser. I egenskap av det i EU-förordningen avsedda organ med ansvar för förvaltningen ska arbets- och näringsministeriet utarbeta ansökan till kommissionen om ekonomiskt bidrag från reserven 2024. Arbets- och näringsministeriet är också det nationella organ som tar emot förfinansiering från reserven. Bestämmelser om uppgiften finns i artikel 14.1 d i EU-förordningen. Arbets- och näringsministeriet sköter också betalningsrörelsen i fråga om EU-medel inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som en del av redovisningsfunktionen. Det är arbets- och näringsministeriets uppgift i egenskap av ministerium med ansvar för offentliga företagsstöd och företagstjänster att samordna understöd som beviljas från reserven med andra EU-stödsystem och nationella stödsystem. Ministeriets uppgift som organ med ansvar för förvaltningen är att fastställa närmare urvalskriterier och urvalsförfaranden för projekt som finansieras från reserven för att kompletterar EU-förordningen.
Enligt 2 mom. beslutar ministeriet hur reservens medel ska fördelas till de organ som förmedlar medlen inom ramen för anslagen i statsbudgeten. Avsikten är att den reserv som Finland förfogar över inte ska bindas till på förhand fastställda regionala kvoter. Förfarandet motsvarar den praxis som iakttagits i fråga om understöd för utvecklande av företag som finansieras nationellt. I paragrafen föreslås inte separata bestämmelser om rätt för ministeriet att i ett beslut om anvisande av medel ställa sådana bindande villkor för de förmedlande organen som grundar sig på Europeiska unionens eller nationell lagstiftning. Grundlagsutskottet har betonat att föreskrifter som bara förpliktar myndigheter ingår inte i lagstiftningsmakten utan i den verkställande makten. Med stöd av sin allmänna befogenhet enligt 65 och 68 § 1 mom. och inom ramen för laglighetsprincipen i 3 § 2 mom. i grundlagen kan ett ministerium meddela sådana föreskrifter till myndigheterna inom sitt förvaltningsområde, också om det inte föreskrivs särskilt i lag om befogenheten att meddela föreskrifter (GrUU 42/2006 rd, s.7/II). Arbets- och näringsministeriet kan således i ett beslut om anvisande av medel ställa sådana bindande villkor för de förmedlande organen enligt 3 § som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheterna enligt lagen och EU-förordningen. Bestämmelser om villkoren för användning av vissa EU-medel ingår i 11 § i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (756/2021), eftersom de aktuella programmedlen också anvisas landskapsförbunden, som omfattas av skyddet för kommunal självstyrelse. Dessutom får ett ministerium meddela rekommenderande anvisningar utan särskilt bemyndigande (GrUU 6/2003 rd).
4 §.Närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter och behörighet. I paragrafen föreskrivs det om närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralen) uppgifter och behörighet vid det nationella genomförandet av brexitjusteringsreserven.
I 1 mom. föreskrivs det om NTM-centralernas uppgifter som organ som förmedlar stöd från brexitjusteringsreserven. NMT-centraler sköter sina lagstadgade uppgifter för det organs räkning som ansvarar för förvaltningen och på dess ansvar. NTM-centralernaansvarar för beviljande, utbetalning, kontroll, uppföljning, granskning och vid behov återkrav och andra fortsatta uppgifter i fråga om stöd som söks från reservens medel på det sätt som bestäms på andra ställen i lag.
Enligt 2 mom. dessa myndigheter är sådana statsbidragsmyndigheter som avses i 4 § 1 punkten i statsunderstödslagen. Närmare bestämmelser om beviljande av understöd och uppgifter i anslutning därtill ingår i stödlagen och den statsrådsförordning som utfärdats med stöd av den. NMT-centralerna ska iaktta EU:s och nationell lagstiftning samt de villkor för användningen av medel som grundar sig på den och som ställts i arbets- och näringsministeriets beslut om anvisande av medel.
I 3 mom. specificeras de uppgifter som inte hör till statsbidragsmyndigheten men som NMT-centralerna sköter för det organ med ansvar för förvaltningen som avses i 3 §.
I 4 mom. innehåller en hänvisningsbestämmelse om hur uppgifterna förläggs till NTM-centralerna. Bestämmelser om behöriga närings-, trafik- och miljöcentraler ingår i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) och i den statsrådsförordning som utfärdats med stöd av den. Det beslutsfattande som gäller understöd för utvecklande av företag som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfondens medel, Fonden för en rättvis omställnings medel samt helt och hållet nationella medel har koncentrerats till NTM-centralerna i Norra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Finland och Tavastland. Dessa NTM-centraler ska också vara de organ som förmedlar stöd från brexitjusteringsreserven.
5 §.Finansministeriets finanscontrollerfunktions uppgifter. I paragrafen föreskrivs det om det nationella revisionsorganet för reserven. Uppgiften ska skötas av finansministeriets finanscontrollfunktion, på samma sätt som inom det regional- och strukturpolitiska programmet för programperioden 2021‒2027. Finansministeriets finanscontrollerfunktion svarar för motsvarande uppgifter inom flera andra program som finansieras av Europeiska unionens medel.
Enligt 1 mom. är finansministeriet det nationella organ som avses i artikel 14.4 i EU-förordningen och som i EU-förordningen kallas oberoende revisionsorgan, och sköter de uppgifter som föreskrivits för myndigheten i fråga i Europeiska unionens lagstiftning. Revisionsorganets viktigaste uppgift är att utföra systemgranskningar och projektgranskningar, för att ge Europeiska kommissionen en oberoende försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt och att de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas till kommissionen är lagliga och korrekta. Bestämmelser om granskningar ingår i artikel 14.4 2‒4 i EU-förordningen. Finanscontrollerfunktionens uppgift är att granska att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar korrekt och effektivt och att de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas till kommissionen är lagliga. I EU-förordningen föreskrivs det dessutom om de granskningsmetoder och granskningsprinciper som ska iakttas i uppgiften. I bilaga II till EU-förordningen fastställs en mall för det oberoende revisionsorganets yttrande, som utarbetats i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder, och som är en del av medlemsstatens ansökan om ekonomiskt bidrag från reserven.
I 2 mom. föreskrivs det om skyldighet för finansministeriets finanscontrollerfunktion att utarbeta en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet i fråga om sin egen verksamhet samt att underhålla beskrivningen. De principer som innebär att den organ som ansvarar för granskningen organiserar sin uppgift självständigt och sköter den på ett oberoende sätt omfattar också beskrivningen av verksamheten, beträffande vilken bestämmelser om utarbetande och innehåll ingår i artikel 14.1 c i EU-förordningen. Bestämmelserna förutsätter en detaljerad beskrivning av hur arbetet är organiserat vid de organ som ansvarar för granskningen, av övervakningen och av de tillgängliga resurserna. Revisionsorganet ska beskriva de uppgifter som det sköter samt hur arbetet är organiserat internt. Dessutom ska revisionsorganet beskriva de revisionsförfaranden som det tillämpar, tidtabeller och övervakning samt ge uppgift om planerade medel som ska fördelas i förhållande till de olika revisionsuppgifterna.
Enligt 3 mom. ska finansministeriets finanscontrollerfunktion underrätta arbets- och näringsministeriet och den behöriga NTM-centralen om resultaten av granskningar. Genom underrättelseskyldigheten säkerställs att de myndigheter som ansvarar för korrigeringen av missförhållanden får kännedom om dem. De behöriga NTM-centralerna är i egenskap av statsbidragsmyndigheter för de understöd som de beviljat ansvariga för att upptäcka och korrigera oriktigheter i anslutning till granskningar. Arbets- och näringsministeriet ansvarar i egenskap av organ med ansvar för förvaltningen för att säkerställa att betalning för oriktiga kostnader inte söks hos kommissionen.
Bestämmelser om skyldigheter att lämna ut uppgifter i anslutning till granskningar hos stödtagare ingår i 9 § 3 mom. i denna lag genom hänvisningar till 39 § i förvaltningslagen.
6 §. Det informationssystem som används för att administrera reserven. I paragrafen föreskrivs om det nationella elektroniska system som används för att administrera reserven. I artikel 14.3 f i EU-förordningen föreskrivs det skyldighet för det organ som ansvarar för förvaltningen att använda ett redovisningssystem som ger korrekt, fullständig och tillförlitlig information i god tid, för att elektroniskt registrera och lagra uppgifter om de utgifter som ska täckas av det ekonomiska bidraget från reserven. I artikel 14.3 h i EU-förordningen föreskrivs det om uppgifternas form och innehåll. För förvaltningen av understöd som beviljas av reservens medel ska användas det elektroniska informationssystem som avses i 28 § 1 mom. i stödlagen. Ärenden som gäller understöd ska hanteras i systemet Tuki2014, som används för förvaltningen av understöd som med stöd av stödlagen finansieras av nationella medel och av vissa EU-medel. Detta informationssystem är också det nationella elektroniska redovisningssystem för reserven som avses i artikel 14.3 f i EU-förordningen.
Det elektroniska redovisningssystemet berörs av kraven i artikel 14 och i punkt 4 i bilaga III till EU-förordningen. I artikel 14.1 f i EU-förordningen förutsätts att medlemsstaterna samlar in uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av medlen för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier och undvika intressekonflikter. Med verkliga huvudmän avses de aktörer som definieras i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (penningtvättsdirektivet). I finsk lagstiftning definieras verklig förmånstagare i 1 kap. 5‒7 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017). Med förmånstagare avses en person som antingen äger ett företag eller som annars utövar bestämmande inflytande i det. Patent- och registerstyrelsen för ett register över förmånstagare som en del av registret över sammanslutningsformer, och i det samlas uppgifter om sammanslutningars verkliga huvudmän. Bestämmelser om registrering av företags verkliga förmånstagare ingår i handelsregisterlagen (129/1979). Eftersom uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av medlen insamlas för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter, är det möjligt att använda uppgifterna också vid genomförandet av ekonomiska sanktioner enligt rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina samt andra ekonomiska sanktioner som unionen infört mot tredje länder.
Understöd för utvecklande av företag administreras i det elektroniska informationssystem som det föreskrivs om i 28 § i stödlagen. I lagförslag nr 1 i denna proposition föreslås inga ändringar i kundinformationssystemet för företagstjänster, den kundinformationsresurs för företagstjänster eller det system för hantering av kundrelationer som hör till informationssystemet eller i behandlingen av kunduppgifter och personuppgifter i kundinformationssystemet för företagstjänster. Bestämmelser om informationssystemets informationsresurs finns i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017). Arbets- och näringsministeriet svarar för datasystemets användbarhet samt för integriteten, skyddet och bevarandet av de uppgifter som ingår i datasystemet. Bestämmelser om förfaranden för att säkerställa elektroniska systems säkerhet, integritet och tillförlitlighet ingår i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Bestämmelser om sekretess för de uppgifter som ingår i informationssystemet, rätt att ta del av myndigheters handlingar, offentliggörande av uppgifter samt arkivering av handlingar finns på andra ställen i lag.
Bestämmelser om vissa myndigheters rätt att få information, utlämnande av uppgifter och offentliggörande av vissa uppgifter ingår dessutom i Europeiska unionens lagstiftning och i 6 § i lagförslag nr 1 i denna proposition. Enligt den aktuella regeringspropositionen RP 88/2022 kommer statsunderstödslagen att utökas med bestämmelser som gäller statsunderstödsverksamhetens informationsresurs och tjänster i anslutning till den.
7 §. Myndigheternas rätt att få information och att lämna ut uppgifter. I paragrafen föreskrivs det om rätt att få information och att lämna ut uppgifter för de nationella myndigheter som deltar i förvaltningen av reserven. Rätten att få uppgifter för de myndigheter som avses i den föreslagna lagen begränsas till att gälla uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i lagen. På motsvarande sätt gäller rätten att lämna ut uppgifter till andra myndigheter, aktörer som sköter offentliga uppdrag och Europeiska unionens institutioner, organ och byråer endast uppgifter som är nödvändiga för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. Myndigheternas rätt att få information begränsas också inom myndigheten, på det sätt som bestäms i artikel 14.1 andra stycket i EU-förordningen. För finansministeriets del ska rättigheterna vara begränsade till finanscontrollerfunktionen. Det föreslås således inte att rätten att få information blir onödigt omfattande. Bestämmelser om finanscontrollerfunktionen rätt att trots sekretessbestämmelserna få information från statliga myndigheter i anslutning till kontroller och granskningar av användningen av Europeiska unionens medel finns dessutom i 24 g § i budgetlagen. Bestämmelser om statens revisionsverks rätt att få information finns i 90 § 3 mom. i grundlagen, 4 § i lagen om statens revisionsverk (676/2000) samt 3 § (599/2007) i lagen om rätt för statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna (353/1995).
I 1 mom. föreskrivs det om den nödvändiga information som myndigheterna ska ha rätt att få för skötseln av uppgifter som avses i denna lag. Enligt momentet ska arbets- och näringsministeriet, finansministeriets finanscontrollerfunktion samt närings-, trafik- och miljöcentralerna trots sekretessbestämmelserna ha rätt att avgiftsfritt från en annan myndighet, en aktör som sköter ett offentligt uppdrag och stödtagaren få sådana uppgifter om den ekonomiska ställningen, affärs- och yrkesverksamheten och om den finansiering som beviljats dem av offentliga medel och om andra omständigheter som är betydelse med tanke på stödet som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i denna lag och i Europeiska unionens lagstiftning. Bestämmelsen kompletterar statsbidragsmyndighetens rätt att få information enligt 31 § i statsunderstödslagen och myndigheternas rätt att få information enligt stödlagen. Bestämmelser om arbets- och näringsministeriets samt närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att få information i fråga om understöd för utvecklande av företag finns i 19 § i stödlagen.
Vid behandlingen av understödsärenden enligt den föreslagna lagen behandlas enligt motiveringen till RP 46/2021 rd inte de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), och därför kan behandlingen av personuppgifter som ska lagras i informationssystemet genomföras med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (1050/2018). I samband med behandlingen av ärenden som ansluter sig till ansöknings- och beviljande-, kontroll-, gransknings- eller den övriga beslutsprocessen för understöd för utvecklande av företag införs inte heller i informationssystemen sådana konstitutionellt känsliga personuppgifter som avses i offentlighetslagen, eftersom sådana uppgifter inte behövs vid beslutsfattande som hänför sig till statsunderstöd.
Bestämmelser om sökande och mottagare av understöd för utvecklande av företag finns i 6 § i stödlagen. Understöd för utvecklande av företag kan beviljas företag och fysiska personer som är enskilda näringsidkare. Enligt den andra meningen i 1 mom. ska de nationella myndigheter som nämns ovan ha rätt att få de nödvändiga uppgifter som avses i den första meningen om användningen av stöd även från stödtagaren.
I 2 mom. föreskrivs det om utlämnande av uppgifter. Enligt momentet ska de myndigheter som nämns i 1 mom. trots sekretessbestämmelserna ha rätt att lämna ut de uppgifter till Europeiska unionens institutioner, organ och byråer som är nödvändiga för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. Bestämmelser om rätt för förmedlande organ som är statsbidragsmyndigheter att trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till Europeiska unionens behöriga institutioner eller andra organ inom unionen, om Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter detta, finns dessutom i 32 § i statsunderstödslagen. Bestämmelser om rätt för arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralen att lämna ut uppgifter till en annan myndighet och utomstående revisor, om det är nödvändigt för skötseln av uppgifter som föreskrivs i stödlagen, finns dessutom i 20 § i stödlagen.
8 §.Europeiska unionens institutioners, organs och byråers granskningsrätt. Paragrafen gäller granskningsrätt för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer och är av informativ karaktär.
Paragrafen innehåller en hänvisningsbestämmelse om granskningsrätt för kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten, enligt vilken det bestäms om dessa omständigheter i Europeiska unionens lagstiftning.
Dessutom föreskrivs det i artikel 129.1 i budgetförordningen om stödtagarens samarbetsskyldighet vid granskningar.
9 §.De nationella myndigheternas granskningsrätt. I paragrafen ingår bestämmelser om de nationella myndigheternas granskningsrätt och utförandet av granskningar som kompletterar stödlagens bestämmelser och som genomförandet av EU-förordningen förutsätter.
Enligt 1 mom. ska finanscontrollerfunktionen har rätt att utföra granskningar av arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt stödtagare och stödsökande för att sköta de uppgifter som avses i lagen. Bestämmelsen är nödvändig för att sköta uppgifterna för det organ som ansvarar för granskningar av reserven enligt EU-förordningen.
I 2 mom. föreskrivs det om rätt för arbets- och näringsministeriet att granska de närings-, trafik- och miljöcentraler som är förmedlande organ för skötseln av de lagstadgade uppgifterna. Bestämmelserna är nödvändiga för att det organ som ansvarar för förvaltningen enligt EU-förordningen ska kunna sköta sina uppgifter.
I 3 mom. intas också en informativ hänvisningsbestämmelse till rätten för arbets- och näringsministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna samt en revisor som anlitas av dem att granska understödssökandens och understödstagarens affärsverksamhet med stöd av 18 § i stödlagen (758/2021).
Enligt 4 mom. kan de myndigheter som avses i paragrafen utföra granskningen själv eller befullmäktiga någon annan myndighet som utför granskningsarbete eller en revisor att utföra granskningen för deras räkning. Revisorn ska vara en revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (1141/2015) eller lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). En befullmäktigad revisionssammanslutning ska utse en revisor som är huvudansvarig för revisionen.
Enligt 5 mom. kan en utomstående expert bistå vid revisionen på arbets- och näringsministeriets begäran. På en revisor och utomstående expert tillämpas 14 och 15 § i statstjänstemannalagen samt bestämmelserna om straffrättsligt ansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.
10 §.Granskarens behörighet. I paragrafens föreskrivs det om nationella granskares behörighet.
Enligt 1 mom. ska finansministeriets finanskontrollerfunktion, arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och en i 9 § avsedd myndighet och revisor som de befullmäktigat ha rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse för användningen av stöd. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att trygga god förvaltning och rättssäkerheten också när granskningsuppdrag anförtros andra än myndigheter. Det är ändamålsenligt att anförtro någon annan än en myndighet ett offentligt förvaltningsuppdrag när granskningarna förutsätter sådan teknisk eller annan specialsakkunskap som den granskande myndigheten saknar. Granskning får utföras i utrymmen som omfattas av hemfriden och som används för boende av permanent natur endast om yrkesverksamhet bedrivs i dem. I grundlagsutskottets praxis har hemfriden ansetts omfatta i princip alla slag av utrymmen som används för permanent boende (se till exempel GrUU 49/2005 rd, s. 3/II, GrUU 40/2010 rd, s. 4/I och GrUU 43/2010 rd, s. 2/I), dvs. således även till exempel en näringsidkares utrymmen som finns i hans eller hennes bostad. Grundlagsutskottet har emellertid inte förutsatt att sådana utrymmen utesluts från myndigheternas granskningsbefogenheter till exempel i situationer där granskningarna gäller tillsynen över användningen av stöd och bidrag som har beviljats av offentliga medel. Enligt grundlagsutskottet får en bostad dock inspekteras bara om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen avser (se till exempel GrUU 54/2014 rd). Dessutom har grundlagsutskottet i sin praxis ansett att en åtgärd som ingriper i hemfriden bör kunna godkännas "för att brott skall kunna utredas", om åtgärden kopplas till en konkret och specificerad anledning att misstänka att brott mot lagen har begåtts eller kommer att begås. Med tanke på proportionalitetskravet har utskottets utgångspunkt varit att ingrepp inte bör göras i hemfridsskyddet för att föga klandervärda förseelser för vilka det strängaste straffet är böter ska kunna utredas (se GrUU 40/2002 rd). Utskottet har dock ansett det acceptabelt att en granskning som ingriper i hemfriden utförs för kontroll av att stöd och bidrag som beviljats av offentliga medel används på tillbörligt sätt också om det finns grundad anledning att misstänka straffbara förseelser som allra högst ger ett bötesstraff (se GrUU 69/2002 rd).
Enligt den föreslagna paragrafen kan granskning utföras i den omfattning som beviljandet och användningen av understöd kräver. Från reserven kan beviljas understöd till sammanslutningar och näringsidkare med stöd av de bestämmelser som ska tillämpas på det föreslagna stödsystemet. För att de nationella granskarnas granskningsbefogenheter ska motsvara kommissionen granskningsbefogenheter enligt EU-bestämmelserna och de nationella myndigheterna kunna fullgöra uppgifterna enligt 5 § i den föreslagna lagen, föreslås i fråga om brexitjusteringsreserven befogenheter för de nationella granskarna som är mer omfattande än de granskningsbefogenheter som föreskrivs i 18 § i den gällande stödlagen. Det är nödvändigt att utvidga granskningsbefogenheterna för att fullgöra uppgifterna enligt artikel 14.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755. Det oberoende revisionsorganet ska granska förvaltnings- och kontrollsystemet för reserven och utföra revisioner av finansierade åtgärder för att ge kommissionen en oberoende försäkran om att det systemet fungerar effektivt och att de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas till kommissionen är lagliga och korrekta. Det är skäl att begränsa granskningsrätten till enbart lokaler som används för yrkesutövning. Den egentliga kärnan för hemfriden har inte ansetts riskeras då man inspekterar lokaler där det utövas yrkesverksamhet (GrUU 21/2010). Granskning ska kunna hemfridsskyddade utrymmen som används för boende av permanent natur bara när yrkesutövarens lokaler finns i hans eller hennes bostad. Granskning av utrymmen som används för boende av permanent natur ska kunna göras endast av en myndighet som avses i 9 § (GrUU 46/2001 rd, s. 4‒5). Grundlagsutskottet har ansett att det finns inga hinder för att föreskriva i lagen om rätt för en expert som står utanför myndighetsmaskineriet att assistera vid en inspektion ens när inspektionen görs i utrymmen som används för boende av permanent natur (GrUU 62/2010 rd, s. 6/II). På utomstående experters rätt att bistå även vid granskningar som görs i utrymmen som används för boende av permanent natur tillämpas 9 § 5 mom.
I 2 mom. föreskrivs det om rätten för den som utför granskningen att omhänderta material som är föremål för granskning och om det förfarande som ska iakttas samt om skyldigheten för den som är föremål för granskning att lämna upplysningar. Den som utför granskningen ska ha rätt att granska alla uppgifter, utredningar, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs med tanke på granskningen. Enligt 3 mom. kan granskaren temporärt omhänderta det material som omfattas av granskningsrätten, om granskningen kräver det. Omhändertagande kan bli aktuellt när ett ärende i samband med granskningen inte kan utredas på det sätt som granskningen kräver och omhändertagande av materialet är nödvändigt. Alla handlingar och upptagningar och allt annat material som omfattas av granskningsrätten kan omhändertas. Till exempel bokförings- och bokslutsmaterial kan bli föremål för omhändertagande. Dessutom föreskrivs det i momentet om skyldigheten för den som är föremål för granskning att lämna de upplysningar som behövs för att granskningen ska kunna utföras. När det gäller denna lagbestämmelse vill man betona att den som är föremål för granskning ska agera i gott samarbete med den som utför granskningen och även i övrigt bidra till att granskningen kan utföras på ändamålsenligt sätt. Det föreslås inga ändringar i stödtagarens samarbetsskyldighet att bistå vid granskningar enligt 18 § 2 mom. i stödlagen.
Enligt hänvisningen i 3 mom. tillämpas på granskningen dessutom 39 § i förvaltningslagen (434/2003). Enligt den paragrafen ska en myndighet underrätta en part som direkt berörs av ärendet om tidpunkten då en inspektion som faller under myndighetens behörighet inleds, såvida syftet med inspektionen inte äventyras av en sådan underrättelse. Parten har rätt att närvara vid inspektionen och att framföra sin åsikt och ställa frågor om omständigheter som har samband med inspektionen. Under inspektionens gång ska parten om möjligt underrättas om inspektionens ändamål, hur den genomförs samt om fortsatta åtgärder. Inspektionen ska förrättas utan att inspektionsobjektet eller dess innehavare orsakas oskälig olägenhet. Enligt paragrafen ska den som förrättar inspektion också utan dröjsmål avfatta en skriftlig inspektionsberättelse över inspektionen. Av inspektionsberättelsen ska inspektionens förlopp och inspektionsförrättarens viktigaste iakttagelser framgå. Inspektionsberättelsen ska delges en part som har rätt att närvara vid inspektionen.
11 §.Handräckning. I paragrafen föreskrivs det om rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid utförandet av granskning. Handräckning kan begäras i situationer där en annan myndighets specialkompetens, utrustning eller befogenheter behövs för att genomföra den tillämpliga lagstiftningen. I paragrafen föreskrivs det om de myndigheter som är skyldiga att vid behov ge handräckning vid utförandet av granskning. Bestämmelsen begränsar inte andra myndigheters kontroll- och granskningsrättigheter som grundar sig på lag eller andra bestämmelser. Avsikten med de föreslagna bestämmelserna är inte heller att ändra de förutsättningarna för att begära och ge handräckning som föreskrivs på andra ställen i lag. Bestämmelser om handräckning som behövs vid granskningar som gäller sökande och mottagare av understöd för utvecklande av företag ingår i 18 § 3 mom. i stödlagen. Bestämmelser om grunderna för avgifter för handräckning finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
12 §. Bevaring av bokföringsmaterial och andra verifikationer. Genom bestämmelserna i paragrafen genomförs skyldigheten enligt artikel 14.3 g i EU-förordningen för det organ som ansvarar för förvaltningen att se till att verifikationer som rör utgifter bevaras.
Enligt 1 mom. ska arbets- och näringsministeriet, NMT-centralerna och finanscontrollerfunktionen bevara de handlingar som gäller genomförandet av reserven och annat material som verifierar att genomförandet varit lagenligt till utgången av 2029, om inte en längre bevaringstid förutsätts i den nationella lagstiftningen eller i Europeiska unionens lagstiftning om stöd av mindre betydelse eller statsstöd.
Bestämmelser om skyldighet för den som får stöd från reserven i form av understöd för utvecklande av företag att förvara material som rör understöden finns i 21 § i stödlagen. I 21 § 2 mom. i lagförslag nr 2 preciseras skyldigheten när det gäller stöd som finansieras från reserven, för att bestämmelserna ska uppfylla kraven i artikel 14.3 g i EU-förordningen.
13 §.Ikraftträdande. I paragrafen ingår en ikraftträdandebestämmelse.
8.2
7.2 Lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021−2028
3 §.Finansiering av understöd. Det föreslås att paragrafen ändras för att genomföra bestämmelser om brexitjusteringsreserven ( / ). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 genomförs med stöd av den nationella genomförandelagen i form av understöd för utvecklande av företag som också kan finansieras från brexitjusteringsreserven.
Enligt paragrafens ändrade 1 mom. kan understöd enligt lagen finansieras med nationella medel och med Europeiska unionens medel. Europeiska unionens medel kan komplettera understöd som beviljas av nationella medel eller så kan understöden täckas helt och hållet med Europeiska unionens medel. Ändringen behövs därför att de understöd som beviljas av reservens medel inte förutsätter nationell medfinansiering och understöden beviljas helt och hållet av medel från Europeiska unionens reserv. Därför är det nödvändigt att förtydliga bestämmelsen genom att ersätta den tidigare använda termen delfinansiera med ordet finansiera. Det föreslås inga ändringar i bestämmelser om maximibeloppet av offentlig finansiering eller beloppet av det beviljade understödet på andra ställen i lag.
I paragrafens gällande 2 mom. sägs att när Europeiska unionens medel används för att finansiera understöd enligt denna lag, tillämpas vad som föreskrivs i 28, 30, 37‒39, 42, 46‒54 och 75 § i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (757/2021). Eftersom EU-förordningens bestämmelser avviker från den EU-lagstiftning som tillämpas på EU:s regional- och strukturpolitiska projekt behöver 2 mom. ändras i fråga om de bestämmelser som ska tillämpas på reserven.
Enligt paragrafens nya 2 mom. tillämpas på sådana understöd som finansieras med Europeiska unionens medel och som beviljas från brexitjusteringsreserven endast 30 § om hinder för utbetalning av stöd i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. Bestämmelserna i 30 § i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik, nedan finansieringslagen, kompletterar grunderna och förutsättningarna för utbetalning av stöd enligt 14 § i stödlagen när det gäller understöd som finansieras från reserven. Ändringarna behövs därför att finansieringslagens bestämmelser inte kan tillämpas som sådan på understöd som finansieras av reservens medel på grund av skillnaderna i Europeiska unionens lagstiftning om finansiella instrument. I stället för i 28 § i finansieringslagen föreskrivs det om tidsfristen för ansökan om utbetalning av den sista stödposten i den nya 14 a § i lagförslag nr 2. Finansieringslagens 37 § ska inte tillämpas på understöd som finansieras från reserven. Bestämmelser om de allmänna urvalsgrunder som arbets- och näringsministeriet fastställer i egenskap av organ med ansvar för förvaltningen får utfärdas genom förordning av statsrådet med stöd av bemyndigandena i 6‒7 § i stödlagen. Finansieringslagens 38 § ska inte tillämpas på understöd som finansieras från reserven. Enligt bestämmelserna om ansökan om stöd i stödlagens 12 § görs ansökan om understöd elektroniskt via den för ändamålet avsedda nättjänsten. Stödlagen innehåller inte några närmare bestämmelser om ansöknings- och urvalsförfarandena. Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde i stödlagens 1 § 3 mom. tillämpas på understöd för utvecklande av företag dessutom vad som föreskrivs i statsunderstödslagen. I 9 § 2 mom. i statsunderstödslagen ingår bestämmelser om statsbidragsmyndigheternas informationsskyldigheter i anslutning till möjligheten att söka statsunderstöd och ansökningsförfarandet. Finansieringslagens 39 § tillämpas inte på understöd som finansieras från reserven. EU-förordningen innehåller inga informations-och kommunikationsskyldigheter för stödtagaren, så inte heller till denna del ska finansieringslagen tillämpas på reserven. På EU-förordningens skyldigheter som gäller åtgärdernas varaktighet tillämpas bestämmelserna om återbetalning och återkrav av understöd i 6 kap. i stödlagen. Finansieringslagens 42 § om grupprojekt ska inte tillämpas på understöd som finansieras från reserven. Finansieringslagens 46 § om stödmottagarens skyldighet att bevara material i projekt som finansieras med medel från EU:s regional- och strukturpolitiska program ska inte tillämpas på understöd som finansieras från reserven. Bestämmelser om stödtagarens skyldighet att förvara material som gäller understöd som beviljas från reserven ingår i 21 § i stödlagen. Finansieringslagens 47‒49 § om inspektion av användningen av medel, inspektionsbefogenheter och behörighet för den som utför inspektion ska inte tillämpas på understöd som finansieras från reserven. Tillämpliga bestämmelser ingår i 9‒10 § i lagförslag nr 1. Bestämmelser om kontroll och granskningsrätt ingår dessutom i 18 § i stödlagen. Finansieringslagens 50‒54 § om informationssystem ska inte tillämpas på understöd som finansieras från brexitjusteringsreserven. Tillämpliga bestämmelser ingår i 6 § i lagförslag nr 1. Finansieringslagens 75 § om myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter ska inte tillämpas på understöd som finansieras från brexitjusteringsreserven. Tillämpliga bestämmelser ingår i 7 § i lagförslag nr 1.
12 a §. Ansökan om stöd från brexitjusteringsreserven. Till paragrafen fogas en bestämmelse om tidsfrist för ansökan om understöd för att beakta den begränsade stödberättigande tiden i fråga om brexitjusteringsreserven.
Enligt paragrafen ska ansökan för att få understöd för utvecklande av företag från brexitjusteringsreserven göras senast den 31 augusti 2023. I artikel 5.2 i EU-förordningen föreskrivs det om den stödberättigande tiden i fråga om reserven. För utgifter för genomförandet av reserven kan stöd beviljas av det ekonomiska bidraget från reserven, om utgifterna har orsakats och betalats till stödtagaren under den referensperiod som avses i artikel 3. Enligt 12 § 1 mom. i stödlagen görs ansökan om understöd elektroniskt via den för ändamålet avsedda nättjänsten.
14 a §.Utbetalning av understöd från brexitjusteringsreserven. I paragrafen föreskrivs det om utbetalning av understöd. Enligt paragrafen ska understöd betalas senast den 31 december 2023. Dessutom föreskrivs det om undantag från iakttagandet av tidsfristen för utbetalning av stöd av särskilda skäl. Den behöriga myndigheten som ansvarar för utbetalningen av understöd kan besluta att stödet betalas på en ansökan om utbetalning av stöd som gjorts efter tidsfristen, om det finns en särskild orsak till att debiteringen fördröjts. Vad som är sådana särskilda skäl som tillåter att understöd kan betalas efter tidsfristen ska tolkas snävt. Det kan till exempel vara fråga om en situation där finansiären begär tilläggsuppgifter av stödtagaren för att kunna försäkra sig om att de kostnader som det ansökts om betalning för är stödberättigande, och en skälig tid som reserveras för tilläggsutredning fördröjer behandlingen av ärendet så att det understöd som ska betalas med stöd av beslutet debiteras efter den 31 december 2023. Inte ens vägande skäl som stödtagaren framför till att ansökan försenats ska i princip bedömas som sådana särskilda skäl som avses i paragrafen. Avsikten är inte att stödtagarens förfarande i samband med förseningar ska bedömas i enligt med de rättsnormer som tillämpas på lagligt hinder inom förvaltningsprocesser. Inverkan av ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet ska bedömas separat i en besvärsprocess. Bestämmelser om sökande av ändring finns i 30 § i stödlagen.
21 §.Förvaring av handlingar. I paragrafen föreskrivs det om förvaring av bokföringsmaterial och annat material som gäller projekt som är föremål för understöd.
I det nya 2 mom. föreskrivs det om de särskilda tidsfrister för stödtagare som ska tillämpas på understöd som beviljas av reservens medel. Enligt EU-förordningen ska verifikationerna hållas tillgängliga under fem år efter det att tidsfristen för inlämnande av ansökan om ekonomiskt bidrag från reserven löpt ut. Medlemsstaternas tidsfrist för inlämnande av ansökan går ut den 30 september 2024. Den förvaringstid som åläggs stödtagaren räknas för tydlighetens skull i hela kalenderår. Understödstagaren ska vara skyldig att förvara allt bokföringsmaterial och annat material som hänför sig till understöd som finansieras av medel från brexitjusteringsreserven åtminstone till den 31 december 2029, om inte en längre förvaringstid förutsätts någon annanstans i lag eller i Europeiska unionens lagstiftning. Om en längre förvaringstid förutsätts någon annanstans i lag eller i Europeiska unionens lagstiftning, ska den iakttas. Skyldighet till en längre förvaringstid följer av Europeiska unionens lagstiftning till exempel om en sådan Olaf-undersökning som avses i artikel 132.2 i budgetförordningen pågår samt när bestämmelser i ett stödprogram enligt EU:s bestämmelser som statsstöd förutsätter det. EU-förordningens bestämmelser förutsätter att skyldigheten som gäller förvaringstid tas in i avtal med de aktörer som deltar i genomförandet av reserven. Eftersom understöden inte genomförs genom avtal som ingås med tredje parter utan i form av statsunderstöd enligt prövning som avses i stödlagen, ska skyldigheten i stället för i avtal anges i villkoren i beslutet om beviljande av understöd eller i ett ändringsbeslut. Det är skäl att foga särskilda krav som gäller förvaring av handlingar och annat material till villkoren i understöds- och ändringsbeslut.
Det nya 3 mom. innehåller endast en informativ hänvisning enligt vilken bestämmelser om bevarande av bokföringsmaterial och andra verifikationer hos myndigheter finns i 12 § i lagen om det nationella genomförandet av brexitjusteringsreserven.
28 §.Informationsssystem. Den gällande stödlagens bestämmelser om uppgifter som ska föras in i informationssystemet ändras så att de börjar motsvara EU-förordningens krav.
Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om det informationsinnehåll som förs in i det informationssystem som avses i stödlagen. Definitionen kompletteras med de uppgifter om förvaltningen av understöd för utvecklande av företag som beviljas av reservens medel som enligt EU-förordningen ska föras in i det elektroniska redovisningssystemet. Nya uppgifter som ska föras in är uppgifter om den verkliga huvudmannen. Till övervakningsskyldigheterna enligt EU-förordningen hör också att samla in indikatoruppgifter om beviljat stöd. För understöd för utvecklande av företag blir uppgifterna om antalet företag som får stöd enligt punkt 18.1 i bilaga II till EU-förordningen tillämpliga. I informationssystemet förs också in andra uppgifter som behövs för att sköta de lagstadgade uppgifterna i anslutning till reserven, såsom uppgifter om utförda kontroller och revisioner samt om de korrigerande åtgärder som vidtagits på grund av dem. Informationen behövs för kontrollen av reservens medel samt för utarbetandet av ansökan till kommissionen om ekonomiskt bidrag från reserven. Till ansökan enligt artikel 11 i EU-förordningen ska fogas bland annat de handlingar som avses i artikel 63.5‒7 i budgetförordningen. Till de uppgifter som krävs hör en sammanfattning av utförda revisioner, inklusive iakttagna brister och de korrigerande åtgärder som eventuellt vidtagits. Den myndighet som beviljar understöd för i informationssystemet in uppgifter som gäller ansökan om, beviljande, utbetalning och uppföljning av understöd, upphörande med utbetalningen, återbetalning av understöd, revisioner, återkrav och uppgifter om andra efteråtgärder, inklusive uppgifter om bedömning och uppföljning av iakttagandet av principen om att ”inte orsaka betydande skada”. I informationssystemet införs dessutom de uppgifter som förutsätts i artikel 14.3 h i EU-förordningen, som gör det möjligt att identifiera mottagare av ett ekonomiskt bidrag från reserven och deras verkliga huvudmän. Med verkliga huvudmän avses de aktörer som definieras i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (penningtvättsdirektivet). I finsk lagstiftning definieras verklig förmånstagare i 1 kap. 5‒7 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017). Patent- och registerstyrelsen för ett register över förmånstagare som en del av registret över sammanslutningsformer, och i det samlas uppgifter om sammanslutningars verkliga huvudmän. Bestämmelser om registrering av företags verkliga förmånstagare ingår i handelsregisterlagen (129/1979). Enligt 3 a § i handelsregisterlagen antecknas för de fysiska personer som ska införas i handelsregistret som personuppgifter fullständigt namn, personbeteckning (födelsetid, som en person inte har en finsk personbeteckning), medborgarskap och hemkommun (hemadress, om en person är bosatt utomlands). Uppgifter om förmånstagare får lämnas till dem som har rätt att använda uppgifterna enligt penningtvättslagen. Uppgifter om personbeteckningens beteckningsdel och om en utomlands bosatts persons hemadress utlämnas dock ur handelsregistret endast i situationer som definieras i 29 § i dataskyddslagen (1050/2018), på det sätt som föreskrivs i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen (621/1999). De uppgifter som ska föras in i ett informationssystem enligt 28 § i stödlagen består av uppgifter som motsvarar uppgifterna i patent- och registerstyrelsens förmånstagarutdrag: FO-nummer, förmånstagarens för- och efternamn samt födelsetid. Personbeteckningen behöver inte föras in. Det är motiverat att föra in de ovannämnda personuppgifterna, eftersom de behövs på det sätt som avses i artikel 14.1 f i EU-förordningen för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier och undvika intressekonflikter, sådana de definieras i Europeiska unionens lagstiftning. Behandling av personuppgifter är nödvändig i enlighet med artikel 6.1 i den allmänna dataskyddsförordningen för att fullgöra den personuppgiftsansvariges lagstadgade skyldighet. Inte heller efter de föreslagna ändringarna ska behandlingen av understödsärenden omfatta behandling av särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9.1 i den allmänna dataskyddsförordningen, eller konstitutionellt känsliga uppgifter, så behandlingen av personuppgifter som förs in i informationssystemet kan genomföras med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (1050/2018).
Punkt 4 led a i bilaga III om det elektroniska informationssystemets informationsinnehåll till EU-förordningen innebär en skyldighet att samla in och tillgängliggöra uppgifter om entreprenörens och underentreprenörens namn, om den slutliga mottagaren av medlen är en upphandlande myndighet i enlighet med unionsrätten eller nationell lagstiftning. Punkten gäller projekt där den slutliga mottagaren av medlen är en upphandlande enhet som avses i 5 § i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016), nedan upphandlingslagen. Enligt 5 § 1 mom. 5 punkten i upphandlingslagen betraktas som en upphandlande enhet bland annat varje upphandlare, om upphandlaren för upphandlingen har fått understöd av en upphandlande enhet som avses i 5 § 1 mom. 1‒4 punkten till ett belopp som överstiger hälften av upphandlingens värde. När understöd som finansierats av reservens medel används för att stödja en i upphandlingslagen avsedd upphandlande enhets anskaffningar ska i informationssystemet lagras namnet på de entreprenörer och eventuella underentreprenörer som valts inom ramen för upphandlingsförfarandet. Till följd av maximibeloppet av understöd som beviljas för åtgärder som berörs av understöd för utvecklande av företag uppfyller mottagarna av understöd för utvecklande av företag i princip inte definitionen av upphandlande enhet ens när understöd beviljas som de minmis-stöd inom stödområde I och II. Stöd av reservens medel ska inte kunna beviljas för understöd för utvecklande av verksamhetsmiljön enligt en högre stödprocent.