Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Utifrån en lagmotion undertecknad av ett antal lantdagsmän antog Finlands lantdag i juni 1919 en republikansk regeringsform. Riksföreståndare Mannerheim stadfäste den nya konstitutionen den 17 juli, varpå riksdagen (genom den nya regeringsformen ändrades benämningen av folkrepresentationen från lantdag till riksdag) valde K.J. Ståhlberg till republikens första president.
Kampen om regeringsformen handlade ytterst om statsöverhuvudets maktbefogenheter. Den republikanska regeringsform som stadfästes efter de dramatiska vändningarna var en kompromiss som gav presidenten ansenlig makt. Utgången återspeglade dels de tidigare faserna i kampen, dels lantdagens makt och de monarkistiska strävandena.
Infopaketets första del publicerades 2018. Det handlade om hur det kom sig att lantdagen hösten 1918 valde monarki som regeringsform:Kampen om regeringsformen, Informationspaket om 1918–1919. Del 1:När lantdagen valde konung av FinlandText: Joni Krekola, maj 2019, e-post: fornamn.efternamn@riksdagen.fi
Textlänkarna i infopaketet leder till de ursprungliga riksdagshandlingarna, som huvudsakligen avfattades på finska.
De monarkistiska strävanden som förlitat sig på tyskt stöd nådde vägs ände i slutet av november 1918.
I utrikespolitiskt avseende var situationen fortfarande exceptionellt känslig.
Finland blev republik på grundval av en lagmotion framställd av lantdagsmän.
Källor som använts för infopaketet.
Valet på våren 1919 visade att den finländska demokratin var på väg att återhämta sig efter inbördeskrigets fasor.
Striden om den republikanska regeringsformen handlade främst om statsöverhuvudets maktbefogenheter.
K.J. Ståhlberg kan anses vara huvudarkitekten bakom den republikanska regeringsformen.