Regeringsform för Finland. Given i Helsingfors, den 17 juli 1919. Bild: Riksdagsbiblioteket

​Kampen om regeringsformen Informationspaket om 1918–1919

Del 2. Republikens återkomst

Utifrån en lagmotion undertecknad av ett antal lantdagsmän antog Finlands lantdag i juni 1919 en republikansk regeringsform. Riksföreståndare Mannerheim stadfäste den nya konstitutionen den 17 juli, varpå riksdagen (genom den nya regeringsformen ändrades benämningen av folkrepresentationen från lantdag till riksdag) valde K.J. Ståhlberg till republikens första president.

Kampen om regeringsformen handlade ytterst om statsöverhuvudets maktbefogenheter. Den republikanska regeringsform som stadfästes efter de dramatiska vändningarna var en kompromiss som gav presidenten ansenlig makt. Utgången återspeglade dels de tidigare faserna i kampen, dels lantdagens makt och de monarkistiska strävandena.

Infopaketets första del publicerades 2018. Det handlade om hur det kom sig att lantdagen hösten 1918 valde monarki som regeringsform:
Kampen om regeringsformen, Informationspaket om 1918–1919. Del 1:När lantdagen valde konung av Finland

Text: Joni Krekola, maj 2019, e-post: fornamn.efternamn@riksdagen.fi

Textlänkarna i infopaketet leder till de ursprungliga riksdagshandlingarna, som huvudsakligen avfattades på finska.

Mer information om den stympade lantdagens sista öden.

De monarkistiska strävanden som förlitat sig på tyskt stöd nådde vägs ände i slutet av november 1918.

Mer information om oroligheter i öster.

I utrikespolitiskt avseende var situationen fortfarande exceptionellt känslig.

Mer information om att komma ut ur återvändsgränden.

Finland blev republik på grundval av en lagmotion framställd av lantdagsmän.


Källor

Källor som använts för infopaketet.

Mer information om lantdagsval och regeringsskifte.

Valet på våren 1919 visade att den finländska demokratin var på väg att återhämta sig efter inbördeskrigets fasor.

Mer information om propositionen om en republikansk regeringsform.

Striden om den republikanska regeringsformen handlade främst om statsöverhuvudets maktbefogenheter.

Mer information om då regeringsformen stadfästs och landet väljer presiden.

K.J. Ståhlberg kan anses vara huvudarkitekten bakom den republikanska regeringsformen.