Social- och hälsovårdsutskottets betänkande om regeringspropositionen med förslag om senareläggning av ikraftträdandet för funktionshinderservicelagen är klart. Lagarna som stiftades våren 2023 skulle ursprungligen träda i kraft den 1 oktober 2023, men enligt propositionen ska ikraftträdandet skjutas upp till ingången av 2025. Utskottet föreslår i sitt betänkande att riksdagen godkänner propositionen. Betänkandet innehåller tre reservationer (gröna, sd och vänst samt cent).

Regeringen motiverar uppskjutandet av ikraftträdandet med att man på så sätt kan precisera lagens tillämpningsområde och bättre bedöma reformens konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt för välfärdsområdenas ekonomi.

Ärendets första behandling i plenum äger rum torsdagen den 21 september. Avsikten är att lagarna om senareläggning ska träda i kraft före lagarnas ursprungliga ikraftträdandedag, det vill säga den 1 oktober 2023.

Särskild uppmärksamhet fästs vid tjänster för barn och unga

Riksdagen begärde också utlåtande av grundlagsutskottet gällande uppskov för lagarnas ikraftträdande. Grundlagsutskottet förutsatte i sitt utlåtande att social- och hälsovårdsutskottet utreder om bestämmelserna gällande barnens rättigheter kunde träda i kraft redan före ingången av 2025. Också en del av de sakkunniga som social- och hälsovårdsutskottet hörde ansåg uppskjutningen av ikraftträdandet problematiskt, särskilt med tanke på tillgodoseendet av barnens rättigheter.

Enligt utredning social- och hälsovårdsutskottet tagit del av är revideringen av lagstiftningen om funktionshinderservice en helhet. På grund av behandlingstidtabellen kunde utskottet inte i större utsträckning utreda tidigareläggning av ikraftträdandet av bestämmelserna som gäller barn.

Funktionshinderservicen för barn och unga ordnas således fram till utgången av 2024 i enlighet med den gällande lagstiftningen. De negativa följderna av senareläggningen lindras av ett tidsbegränsat program, som inleds hösten 2023 och som satsar på rehabilitering av neuropsykologiska störningar hos barn och unga genom FPA:s behovsprövade rehabilitering. Utskottet anser det nödvändigt att programmet inleds snabbt.

Utskottet konstaterar dock att senareläggningen med 15 månader tidsmässigt inverkar mer på barn och unga än på vuxna. Utskottet förutsätter därför att Social- och hälsovårdsministeriet utreder om den nya funktionshinderservicelagens bestämmelser som gäller barn kunde träda i kraft redan före ingången av 2025.

Utskottet betonar god lagstiftningssed och påskyndar fortsatta åtgärder

Social- och hälsovårdsutskottet fäster i sitt betänkande stor uppmärksamhet vid god lagstiftningssed, vilket även grundlagsutskottet betonade i sitt utlåtande. Regeringens proposition om senareläggning av ikraftträdandet för funktionshinderservicelagen har lämnats cirka en månad före lagen var tänkt att träda i kraft.​

Social- och hälsovårdsutskottet påskyndar lämnandet av en proposition om tillämpningsområdet för funktionshinderservicelagen till riksdagen för att det ska finnas tillräckligt med tid för riksdagsbehandling och för att avsätta tillräckligt med tid för att bereda verkställandet av lagen. Utskottet förutsätter också att man vid beredningen av propositionen sörjer för en tillräcklig konsekvensbedömning och fäster uppmärksamhet vid att personer med funktionsnedsättning är jämlika i fråga om tillgången till tjänster.

Utskottet föreslår tre uttalanden i sitt betänkande.

​Läs hela utskottets betänkande på svenska (ShUB 2/2023 rd) på riksdagens webbsida.

Läs hela utskottets betänkande på finska (StVM 2/2023 vp) på riksdagens webbsida​.​