​Skördemannen

Längst till höger i skulptursviten står Skördemannen. . I det ursprungliga tävlingsbidraget höll gestalten en kärve i handen, medan han i den slutliga versionen håller händerna knäppta. Gestalten ser med tacksamhet mot Röjaren och Intellektuellt arbete. .

För att skörden ska kunna bärgas krävs det att någon har plöjt och sått. Skördemannen står för tacksamhet mot de tidigare generationer som byggt landet.

Det vi finländare uppnått är resultatet av våra förfäders arbete under århundraden. Vår bildning, vår nationalkänsla och grunden för hela vårt samhälle och vår ekonomi vilar på deras insatser. Det har krävt seghet hos våra bönder och arbetare, vishet hos våra vetenskapsmän, tapperhet hos våra soldater, handlingskraft hos våra statsmän, företagsamhet hos våra affärsmän och en upplyftande anda hos våra diktare och konstnärer.

Riksdagens talman Kyösti Kallio, 1925

Skördemannen vittnar om hur samhälleligt arbete alltid är beroende av andras ansträngningar. Det kan förstås som att vi i dagens välfärdssamhälle skördar det som såtts och värnats av gångna generationer. När välfärdsstaten byggdes upp tog man avstamp i det arbete som utförts tidigare, de nedärvda värdena och det kapital som skapats av tidigare generationer. Ett av de första riksdagsbeslut som bidrog till att lägga grunden för dagens välfärdsstat gällde lagen om arbetslöshetskassor. När lagen stiftades 1933 framhölls det att arbetslösheten kräver ett så brett stöd som möjligt bland alla samhällsgrupper:

I kampen mot arbetslösheten är vi i trängande behov av alla tillgängliga krafter. Vi får därför inte lättsinnigt slå sönder och tillintetgöra det som en gång skapats, utan tvärtom, i mån av möjlighet, fredligt bygga vidare på den tidigare grunden.   (riksdagsman Inkilä, 1933)

De av riksdagen stiftade lagarna om folkpension (1937), barnbidrag (1948), arbetspension (1962), sjukförsäkring (1963) och grundskola (1972) har fördelat välfärd och tillåtit en jämlik utbildning. Välfärdsstaten möjliggjordes av den ökande produktiviteten, men tanken på en utjämning av välfärdsskillnaderna fanns mycket tidigare än så:

Ju större skillnader i förmögenhet och materiell välfärd näringslivet skapar, desto mer nödvändigt blir det att jämna ut de skillnaderna.

J.V. Snellman, Läran om Staten, 1842

I ett välmående Finland måste var och en få bli delaktig i skörden.

Bilderna:

Valaffischerna: Borgerliga Arbetets Arkiv (1948), Arbetararkivet (1939) © Kuvasto.

Fotografi: Skördemannen, Tiina Tuukkanen / Riksdagen.